Älgars rörelser i brukade landskap
NYCKELPUNKTER- Samlar data från GPS-märkta älgar i fjäll, skog och jordbrukslandskap
- Bidrar med ny kunskap, dialog och samverkan med olika aktörer
Översikt
Medverkande
Mer relaterad forskning
Kort om projektet
Med hjälp av GPS-halsband har projektet samlat in rörelsedata från mer än 900 älgar i över 20 år. Vi studerar frågor kopplade till älgens samspel med miljö, människa, andra klövvilt och rovdjur. Målet är ny kunskap som är tillgänglig för alla som är intresserade av att förvalta våra naturresurser.
Älgen är den art som står i huvudfokus för vårt forskningsuppdrag, även om vi jobbar med andra klövviltarter också.
En del av våra forskningsfrågor genomförs i samarbete mellan flera olika intressenter som myndigheter, näringsliv, frivilligorganisationer och allmänhet. Vår forskning är både grundläggande och tillämpad och vi studerar älgarnas rörelse i system i både södra och norra Sverige, från breddgrad 56 till 67. Vi samarbetar med forskargrupper på nationell, skandinavisk och europeisk nivå.
Vår forskning präglas av samverkan med omgivande samhälle. Vi har flera projekt som handlar om hur mänskliga aktiviteter påverkar vilda djur, och hur de påverkar oss. Men också projekt om hur olika arter interagerar med varandra i våra brukade landskap och hur stora växtätare påverkas av förändrade miljöförhållande och störningar, inklusive klimat och fysiologi.
Målet med vår tillämpade forskning är att ta fram ny kunskap som är tillgänglig för alla som är intresserade av att förvalta våra naturresurser där vilda djur och växter är en bärande del.
En viktig funktion för gruppen är därför att fungera som en plattform för dialog och samverkan mellan forskare, andra aktörer och det omgivande samhället.
Märkta älgar från Kronoberg till Norrbotten
Sen 2003 vi har jobbat och jobbar i ett flertal referensområden där vi följer rörelse av GPS-märkta älgar mellan Kronoberg och Norrbotten (breddgrad 56-67). Vi märker älgar under vintern (februari/mars) när snö- och ljusförhållande är bra. Olika märkningsprojekt varar olika länge beroende på frågeställningar och finansiering – ett år till mer än 15 år. I en del projekt studerar vi också älgarnas reproduktion och kalvöverlevnad för att skatta hur populationen mår.
Märkningar i norra och södra Sverige ger oss möjlighet att titta på frågeställningar som är specifika för det enskilda området eller regionen, såväl som att jämföra älgarnas beteende och reproduktion mellan olika områden. Älgarnas rörelser i pågående projekt kan följas i WRAM (Wireless Remote Animal Monitoring).
Norra Sverige (Västerbotten och Norrbotten) har en lång tradition av älgforskning och vintern 2003 började vi med datainsamlingen av GPS-positioner. Fokus i många projekt vid dessa breddgrader ligger på att ta reda på hur stor andel som är vandringsälgar, tajming av vandring, hur och var älgarna vandrar under olika säsonger och i förhållande till sin omgivning. Hur vandringsbeteendet för dessa älgpopulationer ser ut ger bättre förvaltningsunderlag.
2009 började vi följa GPS-märkta älgar i södra Sverige (Kronoberg, Kalmar och Södermanland). Studieområden i södra Sverige är mycket spännande inte bara utifrån älgen och människans markanvändning, utan också för att olika klövdjurarterna förekommer i samma trakter. Vilt kopplat till trafik är också intressanta frågor.
Naturliga störningar som stormar och skogsbränder skakar de ekologiska förutsättningar för vilda djur. Älg är en art som är väl anpassad skogsmiljöer där störningar leder till att mycket ny vegetation uppstår. I två studieområden ( nr 13 och nr 16 på kartan ovan) sätter vi fokus på frågor hur älgar nyttjar landskap med storskaliga störningar. Ljusdals kommun är ett av områdena. Läs mer om det i projektet "Viltsamverkan i brandens spår".
Läs mer: Så fungerar älgarnas GPS-halsband.