Älgfoder i Norr
NYCKELPUNKTER- Tillgången till foder påverkar älgarnas rörelser och tidsbudget
- Variationen i tillgång till foder påverkar både betestrycket och mängden skogsskador
- Genom att kombinera data på fodertillgång och mängden betande djur är det möjligt att förutsäga betestrycket och mängden skador
Översikt
Medverkande
Mer relaterad forskning
Kort om projektet
Betestryck är ett resultat av växt-djurinteraktioner i kombination med hur vi bedriver markanvändning. Inom Älgfoder i Norr studerar vi hur älgar konkurrerar om foder på landskapsnivå, och hur skogsskötseln påverkar betestryck och skador från vilt.
Samförvaltningen av klövvilt och skog kräver kunskap om hur fodertillgång, klövviltstätheter och skogsskötsel påverkar betesskadorna. Här är förståelse för växt-djurinteraktionerna helt centrala. Flera studier visar vikten av att förvalta fodret aktivt, samtidigt som hela klövviltsamhället regleras, men många skadeförebyggande åtgärder är otillräckligt utvärderade. I Norrland kompliceras förvaltningen av att älgar vandrar mellan sommar- och vinterområden. I Älgfoder i Norr undersöker vi hur älgar utnyttjar landskapet och hur skogsbrukets åtgärder kan påverka betestryck och skador.
Vi kombinerar historiska data med nya inventeringar av klövviltstätheter, fodertillgång, foderutnyttjande och skogsskador, främst i Västerbotten. GPS-märkta älgar ger information om rörelsemönster och val av miljö över dygnet och året. Spillningsinventeringar, viltkameror och återkommande inventeringar av samma ungskogar visar hur olika områden utnyttjas och hur skador ackumuleras. Tillsammans med Älgkvalitet i Norr analyserar vi födoval från spillningsprover och kopplar födoval och rörelser till individernas kondition.
I projektet planerar vi även experiment med risseparering och midjeröjning för att öka fodertillgången, samt jämförelser av olika föryngringsmetoder och effekter av repellenter. Genom att jämföra behandlade områden med kontrollområden kommer vi undersöka hur åtgärderna påverkar älgarnas rörelser, foderutnyttjande och skador på landskapsnivå. Resultaten kommer visa under vilka förutsättningar foderskapande åtgärder och val av föryngringsmetod kan minska skadorna.
Resultaten kommer ge skogsbruket och viltförvaltningen information om hur älgar fördelar sig i landskapet och underlag för att anpassa åtgärder till lokala foderförhållanden och älgarnas säsongsvandringar.
Projektet genomförs i nära dialog med länsstyrelsen, och företrädare för både storskogsbruket och för familjeskogsbruket.
Publications
Widemo, F., Leonardsson, K., Ó Cuív, C., Anderson, J. & C. Berndt. 2025. Utvärdering av målen inom den svenska älgförvaltningen. Rapport Skog 2025: 2. SLU. https://doi.org/10.54612/a.4co3ohmkvd