Fredrik Widemo

I min forskargrupp kombinerar vi naturvetenskap och samhällsvetenskap för att undersöka samspelet mellan vilt, ekosystem och människor, främst i tempererade och boreala skogar. Vi studerar bland annat hur förvaltningen finner avvägningar mellan ekosystemtjänster från vilt, skogsbruk och jordbruk. Vårt arbete integrerar forskning, miljöövervakning och undervisning genom samarbeten inom SLU samt med nationella och internationella forskningspartners.

Mina projekt inom forskning och miljöanalys bedrivs i nära samarbete och löpande dialog med myndigheter och andra aktörer, såsom Naturvårdsverket, länsstyrelserna, Svenska Jägareförbundet, skogsbolag, jägare, skogsägare och lantbrukare.

Viltets effekter på landskap och markanvändning
I projekten Älgfoder i Norr och Future Yields studerar vi hur bete påverkar skogens föryngring, beståndsstruktur, tillväxt och avkastning, och hur dessa effekter beror på fodertillgång, klövviltssamhällen och skogsskötsel. Här ligger fokus på hur viltskador begränsar skogsbruket. I projektet Klövviltets effekter på biologisk mångfald i svenska produktionsskogar undersöker vi hur klövviltets bete påverkar den biologiska mångfalden, genom studier av växter, ryggradslösa djur och svampar. En viktig frågeställning är om bete av vilt kan ersätta forna tiders bete från tamdjur som restaurerings- och naturvårdsåtgärd.

Landskapets och markanvändningens effekter på viltet
Med utgångspunkt i det avslutade forskningsprogrammet Beyond Moose undersöker vi hur fodertillgång, klimat och konkurrens påverkar klövviltets resursutnyttjande, kondition och reproduktion, och hur avskjutningsstrategier påverkar populationerna. I Älgkvalitet i Norr och Älgfoder i Norr kopplar vi födoval och rörelsemönster till individernas kondition. Reproduktionstider hos däggdjur i en föränderlig värld undersöker tidpunkten för reproduktion hos sju arter och klimatets inverkan, och ger underlag för kommande översyner av jakttiderna.

Adaptiv förvaltning av naturresurser
Vilt bidrar med reglerande, försörjande och kulturella ekosystemtjänster, men begränsar samtidigt andra ekosystemtjänster och kan orsaka ekosystemotjänster. Vi undersöker hur ekologiska och sociala samspel påverkar avvägningar inom förvaltningen, och hur olika strategier och verktyg stödjer hållbar förvaltning av naturresurser.

Vi utvärderar klövviltförvaltningen med avseende på avskjutningsstrategiernas utformning och genomförande samt deras ekologiska och sociala utfall. Genom återkommande enkätundersökningar undersöker vi hur jägares, skogsägares och lantbrukares mål, attityder, tillit och upplevda konflikter påverkar beslut och genomförande inom Samförvaltning av vilt, Reproduktionstider och Hållbar riktad säljakt (PI: Sara Königson).

Flexibla val för gemensamma mål i skogen undersöker hur skogsägares mål, upplevd risk för skador och vilja att anpassa skogsskötseln kan skapa mer varierade och multifunktionella skogslandskap på frivillig väg. I projektet Skogliga biokrediter (PI: Francisco Aguilar Cabezas) undersöker vi om det går att nå längre med hjälp av biodiversitetskrediter.

Vi studerar även viltköttets roll i beredskapen inför livsmedelsbrist, med målet att koppla detta till min forskning om blyammunition, livsmedelssäkerhet och alternativ till blyammunition inom ett One Health-perspektiv.

Som biträdande koordinator för SLU miljöanalysprogram Vilt, med huvudsakligt ansvar för klövvilt, samordnar jag samarbeten inom SLU och mellan SLU och myndigheter, ofta genom att fungera som katalysator för samverkan. Dessa samarbeten knyter samman mitt arbete inom miljöövervakningen med rollen som universitetslektor med särskilt samverkansuppdrag inom Vilt–Skog.

Jag samordnar även uppdrag inom viltövervakning och miljöanalys åt Naturvårdsverket. Dessa omfattar utvärderingar av den svenska älgförvaltningens mål och inventeringsmetoder samt utveckling av modeller för att  skatta och prognostisera klövviltsstammarnas täthet.

Jag leder även miljöanalysprogrammet Referensområden för klövvilt, där vi följer klövviltsstammarna, fodertillgången och hur klövviltet utnyttjar fodret i fjorton referensområden i en latitudgradient från södra till norra Sverige. Arbetet finansieras av Skogsskadecentrum.

Jag har 30 års erfarenhet av att undervisa i ekologi och zoologi på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå samt av att leda kurser och kursmoment.

Jag är kursledare och huvudlärare för Viltförvaltning & viltvård. Kursen fokuserar på adaptiv viltförvaltning i relation till andra naturresurser, särskilt ekosystemtjänster från jord- och skogsbruk. Inom masterprogrammet Conservation and Management of Fish and Wildlife ansvarar jag för klövviltsmomentet i Adaptive Fish and Wildlife Management. Från 2027 kommer jag även att dela kursansvaret för Human Dimensions med Institutionen för skogsekonomi. I dessa kurser kopplar jag samman ekologiska och samhällsvetenskapliga perspektiv på förvaltning, inklusive etik. Min undervisning inom Human Dimensions fokuserar på adaptiv styrning.

Jag undervisar också årligen i Ecological Disturbances in Forests och Biodiversity and Ecosystem Services vid SLU samt i Conservation Biology vid Lunds universitet.

Jag har även utvecklat och lett forskarutbildningskurser, däribland Monitoring Forest Damage, och undervisar i vetenskapligt skrivande för doktorander och handledare.

Jag har handlett tre doktorander fram till disputation som huvudhandledare och fyra som biträdande handledare. För närvarande är jag huvudhandledare för tre doktorander och biträdande handledare för en. Jag har tidigare varit huvudmentor för två postdoktorer och biträdande mentor för fem. För närvarande är jag huvudmentor för en postdoktor och biträdande mentor för två.

Min högskolepedagogiska utbildning omfattar undervisning, handledning, examination och likabehandling. Jag blev docent i zooekologi vid Uppsala universitet 1999 och i biologi vid SLU 2019. Jag fortsätter att utveckla min undervisning genom kursutveckling, handledning och utbildning för yrkesverksamma. I dessa sammanhang anpassar jag aktiviteter och återkoppling till deltagarnas olika bakgrund och förkunskaper.

Samverkan med myndigheter, förvaltare och andra aktörer är central i mitt arbete som universitetslektor med särskilt samverkansuppdrag, miljöanalyskoordinator och viltanalytiker. Min erfarenhet av viltförvaltning hjälper mig att koppla forskningsfrågor till praktiska behov och förmedla resultaten till dem som ansvarar för genomförandet.

Jag samarbetar nära med Naturvårdsverket och länsstyrelserna kring inventering och förvaltning av klövvilt. Samarbeten med jägarorganisationer och skogsbolag bidrar till datainsamling, fältförsök och tillämpning av forskningsresultat. Jag representerar också SLU i Naturvårdsverkets Nationella klövviltsråd och Skogsstyrelsens Centrala skogsskyddskommitté, där jag bidrar till diskussioner om vetenskapliga underlag, förvaltningsmål och avvägningar mellan ekosystemtjänster.

Jag kopplar också samman forskning och kompetensutveckling för yrkesverksamma genom undervisning, utbildningsinsatser och utbildningsmaterial. Under senare år har jag hållit fler än 40 föreläsningar årligen för myndigheter och intresseorganisationer, bland annat inom utbildningar för viltförvaltningsdelegationer och älgförvaltningsgrupper. Handböcker, populärvetenskapliga artiklar och medverkan i press, radio och tv för ut kunskapen till bredare målgrupper. Mitt fokus är att förklara vad det vetenskapliga underlaget visar och vilka osäkerheter som kvarstår, så att berörda aktörer kan bedöma betydelsen för förvaltningen.

Jag disputerade i zooekologi vid Uppsala universitet 1995 med studier av hur lek som parningssystem har utvecklats. Jag fortsatte med grundforskning om reproduktiva strategier, med ett personligt Marie Curie-stipendium vid NTNU i Trondheim och en personlig fyraårig forskarassistenttjänst från Vetenskapsrådet, inklusive medel för att bygga upp en egen forskargrupp vid Avdelningen för zooekologi, Uppsala universitet. Parallellt byggde jag upp och var verksamhetsledare för det molekylärgenetiska laboratoriet på avdelningen. När brushanen minskade kraftigt i Sverige inriktades mitt arbete alltmer mot tillämpade frågor i gränslandet mellan forskning och förvaltning. Jag var därefter forskningsledare vid Centrum för biologisk mångfald vid SLU och arbetade sedan i elva år vid Svenska Jägareförbundet, slutligen som forskningsansvarig, samtidigt som jag behöll min anknytning till akademin under hela perioden och ledde forskning inom programmet Beyond Moose (2016–2022). Sedan 2019 är jag tillbaka inom akademin på heltid.

Vetenskapliga artiklar

1. Arnemo, J. M., Singh, N. J. Thomas, V. G., Fuchs, B., Widemo, F., Malmsten, J. & J. O. Hampton. In press. The Toxic Legacy of Ammunition Lead (Pb) from Big Game Hunting in Sweden. Bulletin of Environmental Contamination and Toxicology.
   
   
2. Saggiomo, L. & F. Widemo. In press. Keeping an Eye on the Moose Population: Evaluating Monitoring via Hunter Observations. Wildlife Biology. 
   
   
3. Frauendorf, M., Bubnicki, J.W., Ånöstam, F., Cromsigt, J.P.G.M, Widemo, F. & T.R. Hofmeester.  In press. Trapper Citizen Science: an open-source camera trap platform for citizen science in wildlife research and management. Ecological Applications.
   
   
4. Hallberg-Sramek, I., Widemo, F., Hekkala, A.-M. & S. Dressel. 2026. Closing the policy-practice gap: What shapes forest owners' intentions to apply alternative harvesting methods? Forest Policy and Economics 190: 103879. https://doi.org/10.1016/j.forpol.2026.103879
   
   
5. Villafuerte-Jordán, R., Delibes-Mateos, M., Glikman, J.A., Sandström, C., Widemo, F. & M. Martínez-Jauregui. 2026. Attitudes toward reactive and proactive wildlife management across Europe. Ambio. https://doi.org/10.1007/s13280-026-02455-2
   
   
6. Anderson, J.J, Hekkala, A.M., Ó Cuív, C., Berndt, C., Löf, M. & F. Widemo. 2026. Impacts of browsing on regeneration and recruitment of palatable broadleaves in boreal forests. Forest Ecology & Management  619: 124049. https://doi.org/10.1016/j.foreco.2026.124049
   
   
7. Bodlund, M., Stenbacka, F., Widemo, F. Ball, J., Ericsson, G. & W. Neumann. 2026. Habitat selection of moose in Sweden in managed boreal forests with Pinus contorta and Pinus sylvestris. Wildlife Biology 2026: e01662. https://doi.org/10.1002/wlb3.01662
   
   
8. Anderson, J., Hekkala, A.-M. & F. Widemo. 2026. Intermediate browsing by diverse deer communities is linked to variation in vegetation structure and species richness in vascular plants. Forest Ecology & Management 603: 123422. https://doi.org/10.1016/j.foreco.2025.123422
   
   
9. Spitzer, R., Coissac, E., Felton, A.M., Landman, M., Singh, N.J., Taberlet, P., Widemo, F., & J.P.G.M. Cromsigt. 2025. Metabarcoding reveals fine scale patterns of trophic resource use and partitioning along gradients of land-use and deer density in a multi-species ungulate community. Ecology & Evolution 2025; 15:e72365 . https://doi/epdf/10.1002/ece3.72365
   
   
10. Widén, A., Cromsigt, J.P.G.M., Felton, A.M., Widemo, F., Graf, L., Ericsson, G., & N.J. Singh. 2025. Temperature mediated habitat selection in sympatric deer species with varying body size: thermal cover and forage availability as potential drivers. Movement Ecology 13: 52. https://doi.org/10.1186/s40462-025-00581-2

Utvärderingar & rapporter

1. Widemo, F. & K. Leonardsson. 2026. Moose harvest and population trend in Sweden 2025/26. 29 pp in Swedish. Department of wildlife, Fish & Environmental Studies Report, Swedish University of Agricultural Sciences. https://doi.org/10.54612/a.1pm5mk1h63
   
   
2. Hofmeester, T. R., Åstbom, D., Andersson, J., Frauendorf, M., Stenbacka, F., & F. Widemo. 2026. Monitoring moose using drones: Developing methods for assessing density, sex ratio and reproduction. Department of wildlife, Fish & Environmental Studies Report 2026.2. Swedish University of Agricultural Sciences. https://doi.org/10.54612/a.4mafh3bj8
   
   
3. Lindström, T., Aguirre Perez, R., Barabás, G., Frauendorf, M., Widemo, F. & T. Hofmeester. 2026. Methods for assessing the wild boar population in Sweden. Naturvårdsverkets rapport 7227. https://www.naturvardsverket.se/4a4e46/globalassets/media/publikationer-pdf/7200/978-91-620-7227-8.pdf
   
   
4. Widemo, F., Leonardsson, K., Ó Cuív, C., Anderson, J. & C. Berndt. 2025. Evaluation of the Objectives of Swedish Moose Management. 77 pp. in Swedish. Forest Faculty Report 2025: 2. Swedish University of Agricultural Sciences. https://doi.org/10.54612/a.4co3ohmkvd
   
   
5. Widemo, F. & K. Leonardsson. 2025. Moose harvest and population trend in Sweden 2024/25. 28 pp in Swedish. Department of wildlife, Fish & Environmental Studies Report, Swedish University of Agricultural Sciences. https://doi.org/10.54612/a.4oh666kc2e
   
   
6. Krishnamurthy, C., Klapwijk, M., Menkis, A., Widemo, F., Lundström, J., Bohlin, I., Subramanian, N., Matsiakh, I. & T. López-Andújar Fustel. 2025. Knowledge Gaps about Forest Damage in Sweden. 55 pp. SLU Forest Damage Centre report. Swedish University of Agricultural Sciences. https://res.slu.se/id/publ/145006
   
   
7. Frauendorf, M., Widemo, F. & T. Hofmeester. 2025. Estimating Wild Boar Population Densities Using Camera Traps – Technical Report. In Swedish. Working Report, Swedish Environmental Protection Agency.
   
   
8. Widemo, F. & K. Leonardsson. 2024. Moose Population Trends and Moose Management by the Numbers – Annual Report for the 2023/24 Hunting Season. 37 pp. in Swedish. Swedish Environmental Protection Agency Report. https://www.naturvardsverket.se/4a4754/contentassets/3deadd8932514872808a19bd342f5643/algforvaltningen-i-siffror-prepublicering.pdf
   
   
9. Widemo, F., Gore, S. & L. Saggiomo. 2024. Balanced Ungulate Populations – Monitoring and Analysis of Ungulate Impacts on Swedish Forest Ecosystems: Annual Report 2023. In Swedish. SLU Forest Damage Centre, Swedish University of Agricultural Sciences.
   
   
10. Widemo, F., Hartman, G., Thulin, C.-G., Thurfjell, H. & T. Hofmeester. 2023. Reproductive Periods and Sensitive Periods of Disturbance for Certain Small Mammals in Relation to Hunting Seasons. 41 pp. in Swedish. Swedish Environmental Protection Agency Report 7126. https://www.naturvardsverket.se/4af43d/globalassets/media/publikationer-pdf/7100/978-91-620-7126-4.pdf