Betydelsen av herbivorer för biodiversitet i boreala skogslandskap
Översikt
Kort om projektet
Stora växtätare som älg och ren påverkar skogens biologiska mångfald, men samspelet med skogsbruk och andra störningar är fortfarande oklart. Projektet undersöker hur bete, skogsbruk och brand tillsammans påverkar växt-, lav- och marksamhällen över tid i boreala skogar.
Boreal skog utgör cirka 30 procent av den globala skogsarealen och omfattar både orörda och brukade skogar. I Sverige tillhandahåller dessa skogar viktiga ekosystemtjänster, såsom virkesproduktion, kolinlagring, rekreation, biologisk mångfald och är dessutom viktiga för rennäringen. Samtidigt präglas de av en komplex störningsdynamik som varierar i rum och tid, där skogsbränder och kommersiellt skogsbruk spelar en central roll.
En annan viktig del av detta system är stora växtätare såsom älg och andra hjortdjur. Dessa djur utgör en viktig del av den biologiska mångfalden i Sveriges nordliga skogar, samtidigt som de är direkt beroende av, och påverkar, skogarnas biologiska mångfald både ovan och under mark. Genom selektivt bete, tramp och näringstillförsel via spillning och urin kan stora växtätare direkt påverka vegetationens biomassa och höjdutveckling samt markprocesser, och därigenom indirekt påverka växtsamhällens sammansättning.
Dessutom är lavar renens huvudsakliga födokälla på vintern och är således viktig för rennäringen, men har minskat kraftigt i Sveriges nordliga skogar på grund av modernt skogsbruk.
Trots betydelsen av både störningshistorik och stora växtätare för boreala skogsekosystem har få studier direkt undersökt hur de interagerar.
Det här projektet studerar hur förekomst och mångfald av växt- och lavsamhällen påverkas av skogens ålder och störningsregim (skogsbrand och kalhuggning), samt hur dessa faktorer samspelar med stora växtätares habitatanvändning i Sveriges nordliga boreala skogar. Projektet undersöker även hur förekomst av betande djur påverkar svampar i marken, såsom mykorrhizasvampar, och hur dessa samhällen samspelar med träd och annan växtlighet.
Projektet använder ett unikt studiesystem med redan etablerade försöksytor i norra Sverige, som representerar olika tidsstadier efter störning: 1–109 år efter kalhuggning och 4–375 år efter skogsbrand.
Forskargrupp
Doktorand: Hjalmar Stake
Huvudhandledare: Maja Sundqvist
Biträdande handledare:
Robert Spitzer
Michael Gundale
Projektperiod: Maj 2025 – Maj 2029
Projektet är en del av forskningsprogrammet WIFORCE – Wallenberg Initiative in Forest Research, finansierat av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.