Härifrån till evigheten — en studie om hur gravfrid tolkas i praktiken
Översikt
Medverkande
Mer relaterad forskning
Globala mål
- 11. Hållbara städer och samhällen
Kort om projektet
I Sverige tillämpas gravfrid, men vad innebär det i praktiken? Varför har vi gravfrid, och hur tolkas och praktiseras begreppet i begravningsverksamheten när det till exempel gäller återanvändande av gravar? Hur länge gäller gravfriden?
I detta projekt studerar vi hur samhället kan möta framtidens behov av gravplatsmark genom att t ex återanvända existerande gravplatser. Vi berör frågor om gravfrid och hur begravningsplatser kan utvecklas utan att strida mot gällande lagar.
Syftet är att undersöka och problematisera vad gravfrid på begravningsplatser i Sverige innebär och har inneburit sedan mitten av 1800-talet. Målet är att sprida kunskap om begreppet bland yrkesverksamma inom begravningsverksamheten, och bidra till nationella riktlinjer för återanvändande av gravplatser. Vidare vill vi initiera en politisk diskussion om gravfrid i förhållande till framtidens behov av gravplatsmark.
Forskningsfrågorna
- Hur har begreppet gravfrid utvecklats i lagar och regelverk i Sverige de senaste 150-åren?
- Hur tillämpas och tolkas gravfrid av begravningshuvudmän, myndigheter och Svenska kyrkan?
- Hur kan huvudmännen återanvända och vidareutveckla befintliga begravningsplatser utan att komma i konflikt med etiska, juridiska eller religiösa aspekter?
- Hur förvaltas historiska begravningsplatser t ex hospitalkyrkogårdar eller gravkvarter utan aktiva gravrätter och hur skulle dessa kunna aktiveras för nya gravsättningar?
Projektets tre faser
- En dokumentstudie och litteraturstudie om gravfrid och gravrätt.
- En intervjustudie bland yrkesverksamma begravningshuvudmän, berörda myndigheter och Svenska kyrkan. Denna fas innehåller också en fallstudie i Göteborg inkluderat platsbesök på ett urval begravningsplatser, dokumentstudier av t ex mötesprotokoll och lokala rapporter, och en fokusgruppintervju med anställda i kyrkogårdsförvaltningen.
- En implementerings- och planeringsfas där forskarna tillsammans med referensgruppen anordnar en temadag om gravfrid som vänder sig till begravningshuvudmän i Sverige. I denna fas diskuteras också hur projektet kan bidra till nationella riktlinjer för återanvändande av gravplatser.
Forskargruppen
Projektet leds av två seniora forskare, där projektledaren har mångårig nationell och internationell erfarenhet av forskning, publicering och nätverkande inom temat begravningsplatser.
Projektet genomförs i nära samarbete med en referensgrupp bestående av nyckelaktörer i begravningsverksamheten i Norden, samt tre erfarna forskare med olika disciplinära bakgrunder. Med detta breda engagemang i projektet är samhällsrelevansen väl förankrad och resultaten kommer att förmedlas både internationellt och nationellt, genom publikationer, presentationer och en temadag.
På gång i projektet
Projektet är nu inne på sitt sita år. Alla intervjuer med kyrkogårdsförvaltningar är genomförda och vi har analyserat insamlat material. Två vetenskapliga artiklar håller på att ta form. Nu planerar vi tillsammans med SKKF och övriga i referensgruppen för en temadag om Gravfrid 21a oktober 2026 i Uppsala. Mer information om temadagen finns här.
Publicerat i projektet
Begravningsplatser i en föränderlig tid. (2025). Gröna Fakta. Utemiljö, sid 41-50.
Media:
Förmiddag i P1. (2025) Radioprogram om gravfrid och dess betydelse.
Artikel i Tidningen Extrakt den 8 februari 2024 "Evig gravfrid skapar platsbrist på kyrkogårdarna" https://www.extrakt.se/evig-gravfrid-skapar-platsbrist-pa-kyrkogardarna/
Inslag i Talkshow i P1 den 4 januari 2024 (ca. 32 minuter in i programmet) https://sverigesradio.se/avsnitt/hur-ska-mossad-komma-at-hamastopparna
Examensarbeten med anknytning till projektet:
Gravfrid då och nu. Gravfridens betydelse på tre varaktigt övergivna begravningsplatser i Norrköping (2025) examensarbete av Emma Norlén (2025), studerande på landskapsarkitektprogrammet
Att förtäta kring en historisk begravningsplats - Ulleråkers kyrkogård igår, idag och i framtiden (2024) examensarbete av Ebba Forslund, studerande på landskapsarkitektprogrammet