Hästmanens genetik och evolution
NYCKELPUNKTER- Genom att kombinera helgenomsekvensering, genuttrycksanalyser, detaljerade mätningar av hårstrån och evolutionsgenomik vill vi öka kunskapen om både mänskliga hårsjukdomar och utvecklingen av ett av hästens mest karakteristiska kännetecken – manen.
Översikt
Medverkande
Mer relaterad forskning
Kort om projektet
Hårtillväxt har stor betydelse för hälsa, utseende och välbefinnande, men de gener som styr hårets längd och struktur är fortfarande dåligt kända. I detta projekt används hästen som en unik modell för att förstå de genetiska mekanismerna bakom hårtillväxt.
Varför studera hästmanar?
Hår spelar en viktig roll hos både människor och djur, men förvånansvärt lite är känt om de genetiska mekanismer som avgör hur länge hår växer eller varför hårets struktur varierar mellan individer. Håravfall drabbar miljontals människor världen över och kan ha stora psykiska och sociala konsekvenser. Kunskap om hur hårtillväxt regleras genetiskt är också viktig för flera lantbruksdjur, där produktion av hår, ull eller fibrer har stor ekonomisk betydelse.
Den domesticerade hästen erbjuder en unik möjlighet att besvara dessa frågor. Till skillnad från sina vilda släktingar har många hästraser långa manar som fortsätter att växa under hela livet. Hästar uppvisar dessutom en stor naturlig variation i manens längd, tjocklek, lockighet och andra strukturella egenskaper, vilket gör dem till en utmärkt modell för att identifiera gener som reglerar hårtillväxt.
Vår forskning
I projektet kombineras helgenomsekvensering (WGS), avancerade genomiska analyser och detaljerad fenotypning av hårets egenskaper för att identifiera de genetiska varianter som orsakar skillnader i manens tillväxt och hårstrånas struktur. Flera olika strukturella egenskaper hos enskilda hårstrån mäts och integreras med genomiska data för att ge en djupare förståelse för hur gener påverkar hårets biologi.
Projektet har redan identifierat flera genomiska regioner och starka kandidatgener som är kopplade till variation i manens tillväxt och hårstruktur. Dessa upptäckter ger nya insikter i de biologiska processer som reglerar hårtillväxt och utgör viktiga steg mot att identifiera de bakomliggande orsaksmutationerna.
Projektet har också ett evolutionärt perspektiv. Genom att jämföra domesticerade hästar med forntida hästar och vilda hästdjur undersöker vi när de genetiska varianter som ger upphov till lång man först uppstod och hur människans avel under domesticeringen formade denna karakteristiska egenskap.
Varför är detta viktigt?
Vår hypotes är att den långväxande hästmanen till stor del är ett resultat av artificiellt urval under domesticeringen, där människor medvetet eller omedvetet föredrog hästar med genetiska varianter som förlängde hårets tillväxtfas. Genom att identifiera dessa genetiska varianter kan vi återskapa hästmanens evolutionära historia samtidigt som vi får ökad kunskap om de grundläggande biologiska mekanismer som reglerar hårtillväxt.
Resultaten förväntas bidra till ökad förståelse för hårväxtstörningar hos människa och kan också avslöja gemensamma genetiska mekanismer som delas av många olika däggdjursarter. Mer övergripande visar projektet hur naturlig genetisk variation hos domesticerade djur kan ge ny kunskap om grundläggande biologiska processer med betydelse för både humanmedicin och veterinärmedicin.