Hyggesfritt skogsbruk och dess effekter på biologisk mångfald och ekosystemtjänster
Översikt
Medverkande
Mer relaterad forskning
Kort om projektet
I det här projektet undersöker vi hur hyggesfria metoder påverkar biologisk mångfald och ekosystemtjänster på kort och medellång sikt.
Kalhyggesbruk har länge varit den dominerande skogsbruksmetoden i Sverige och Finland, men kritiseras alltmer för sina negativa effekter på biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Alternativa metoder, som luckhuggning och blädning, lämnar fler träd kvar och diskuteras idag som mer hållbara alternativ.
Vi undersöker hur hyggesfria metoder påverkar biologisk mångfald och ekosystemtjänster på kort och medellång sikt. Vi använder unika experimentella skogar i Sverige och Finland, där data om flera artgrupper har samlats in i mer än ett decennium. Vi kompletterar med nya data om ekosystemtjänster som bärproduktion, renbete och skogstillväxt. Med hjälp av laserskanning, GIS och maskininlärning kartlägger vi också var i Sverige skogar som redan idag lämpar sig för blädning finns.
Mer specifika forskningsområden
Biologisk mångfald
Vi studerar hur sju olika artgrupper – inklusive kärlväxter, mossor, lavar, svampar, skalbaggar, fåglar och smådäggdjur – påverkas av luckhuggning och blädning. Detta ger en bred bild av vilka arter som gynnas eller missgynnas av olika skogsbrukssystem.
Ekosystemtjänster
Utöver virke ger skogen oss bär, renbete, klimatreglering och naturlig skadedjurskontroll. Vi undersöker hur dessa tjänster och eventuella ”otjänster” som storm- eller insektskador påverkas av hyggesfritt skogsbruk jämfört med kalhyggesbruk.
Tillgång till blädningsskogar
Blädning kräver flerskiktade skogar, vilket är ovanligt i dagens jämnåriga skogslandskap. Genom att kombinera data från laserskanning och maskininlärning kartlägger vi hur stor del av Sveriges skogar som redan idag är lämpliga och tillgängliga för blädning.
Samverkan och nytta
Projektet är ett samarbete mellan SLU, Uppsala universitet och Finlands Naturresursinstitut (LUKE). Vi arbetar nära skogsbolag, myndigheter, miljöorganisationer och certifieringsorgan (FSC) för att säkerställa att resultaten blir relevanta för både praktik och policy.
Resultaten blir viktiga i den pågående debatten om skogens framtid och för utvecklingen av praktiska strategier som förenar virkesproduktion med långsiktigt hållbara ekosystem.