Kvarnkapacitet och kvarnmonopol i det tidigmoderna Sverige 1625–1825

Den huvudsakliga forskningsfrågan är hur och varför lokala kvarnmonopol uppstod, bestod och förändrades under perioden, samt hur och varför detta resulterade i bristande kvarnkapacitet: antalet kvarnar höll i många områden inte jämna steg med vare sig befolkningsutvecklingen eller jordbruksproduktionen, och en bidragande orsak till detta var att adelns och kronans kvarnar ofta kunde tilldelas lokala kvarnmonopol.

Projektet kommer att samla in ny data om alla kvarnar i Sverige från skattelängder och protkoll från kvarnkommissioner från 1600-, 1700- och 1800-talen. Dessa kommer att analyseras tillsammans med tidigare publicerade uppgifter från databaser rörande jordbruksproduktion, folkmängd, jordägande, regional BNP, fabriksberättelser, samt naturförhållanden. Dessutom kommer projektet att studera domboksprotokoll för att närmare undersöka vilka aktörer som var inblandade i kvarnarna, samt hur och varför deras handlingar resulterade i uppkomsten av lokala kvarnmonopol.

Projektet bidrar till den internationella forskningsfronten genom att det är den första studien av hur kvarnsektorn utvecklades under den tidigmoderna perioden baserad på detaljerad mikrodata för ett helt land. Genom vår studie av hur lokala kvarnmonopol uppstod och på orsakerna till varför kvarnkapaciteten var begränsad i det tidigmoderna Europa, kommer vi att bidra till forskningsdebetterna rörande stigande regional ojämlikhet, ekonomiska institutioners roll och funktion, samt till de långsiktiga förändringar av livsmedelskedjan som kvarnar var en central del av.