Migration och miljöförvaltning — vägar till hållbara landsbygder
Översikt
Medverkande
Mer relaterad forskning
Globala mål
- 10. Minskad ojämlikhet
- 11. Hållbara städer och samhällen
Kort om projektet
Projektet studerar hur migration förändrar den svenska landsbygden och därigenom förutsättningarna för hållbarhet och social rättvisa.
Bakgrund
Migrationen till landsbygdsområdena är en av vår tids största möjligheter och samtidigt en stor utmaning för Sveriges alla regioner, men de pågående demografiska förändringarna som migrationen medför och hur det påverkar arbetet med hållbar landsbygdsutveckling är dock sällan i fokus för diskussionen.
En fungerande landsbygdspolitik kräver en bättre förståelse för migrationens betydelse för landsbygdens framtid. Tidigare svensk och internationell migrations- och integrationsforskning har haft ett tydligt fokus på
storstadsområdena. Vi vet därmed en del om integrationsproblematikens utmaningar inom arbetsmarknad,
bostadsmarknad, utbildning och sjuk-och hälsovård i våra större städer. Kunskapen om hur migration förändrar
svensk landsbygd är däremot mer begränsad och särskilt när det gäller migranternas relation till de gröna näringar och naturen.
Studien
Projektet syftar till att lära oss mer om migration som en del av hållbar landsbygdsutveckling. Genom jämförelser inom landet och mellan länder (i projekt som forskarkollegor driver internationellt) kommer projektet att berika forskning och undervisning om landsbygdsutveckling och migration genom att producera värdefull kunskap för en mer komplett förståelse hållbarhetens dynamik och framtidens utmaningar.
I projektet studeras migration (europeiska livsstilsmigranter, asylsökande samt temporära säsongsarbetare) och hållbar landsbygdsutveckling i två regioner i Sverige. I fokus är relationen mellan samhället och miljön, och migrationens inverkan på dessa.
Frågeställningarna är:
- Hur påverkar föreställningar om natur, landsbygd och migration myndigheternas vardagliga arbete?
- Hur hanterar landsbygdens föreningar och intresseorganisationer det ansvar för utvecklings- och integrationsarbete som alltmer läggs över på dem?
- Hur jobbar glesbygdens invandrarföreningar med integrations och utvecklingsprojekt?
- Hur påverkar faktorer som kön, klass och etnicitet samspelet mellan natur, landsbygd och integration?
Projektet använder såväl kvantitativa som kvalitativa metoder, vilket ger ett helhetsperspektiv på de lokala samhällena och deras naturbaserade aktiviteter. Lokala aktörer engageras även i forskningsprocessen.
Som en del av projektet gjordes en kartläggning av integrationsprojekt i naturen och landsbygder. Se rapporterna Naturen och Landskapet som Arena för Integration. och Naturbaserad integration genom friluftsliv och naturvägledning