Mikroklimatets buffrande effekt och arters reaktioner på kalhyggen respektive kontinuitetsskogsbruk

Skogsbruk i industriell skala, framför allt den omfattande användningen av kalhyggesbruk leder till förlust av biologisk mångfald. Alla arter påverkas dock inte lika mycket; vissa arter minskar snabbt efter avverkning medan andra är mindre känsliga och vissa till och med gynnas av den förändrade miljön.

De mekanismer som ligger bakom dessa skillnader är fortfarande dåligt kända. Det begränsar möjligheten att utforma skogsskötselmetoder som kan mildra negativ påverkan och bevara biologisk mångfald samtidigt som virkesproduktion upprätthålls. 

Detta projekt syftar till att identifiera de miljöfaktorer som styr arters känslighet för skogsavverkning. Projektet undersöker också om hyggesfria skogsbruksmetoder kan minska de negativa effekterna på skogens biologiska mångfald.

Projektet använder en experimentell transplantationsmetod för att undersöka hur arter klarar sig under olika skogsbruksformer. Individer av utvalda kärlväxter, mossor och lavar kommer att flyttas till bestånd som representerar tre skötseltyper: kalhyggesbruk med kvarlämnade strukturer, skärmskogsbruk samt relativt slutna skogsförhållanden.

Hur väl arterna klarar sig mäts genom överlevnad, tillväxt och fysiologisk funktion, inklusive fotosyntesförmåga. Genom att jämföra resultat mellan olika skötseltyper kan studien avgöra om alternativa skogsbrukssystem skapar miljöförhållanden som bättre uppfyller arternas krav.

En central del av projektet är mikroklimatets roll. Skogsbruksåtgärder påverkar ljusförhållanden, temperaturvariation, markfukt och luftfuktighet, vilket i sin tur påverkar hur organismer klarar sig.

Därför samlas detaljerade data om mikroklimat in vid varje försöksplats. Dessa används för att undersöka hur miljöförhållanden skiljer sig mellan skötselsystem och hur dessa skillnader hänger samman med arternas respons.

Resultaten gör det möjligt att avgöra om arters känslighet beror på hur skogsskötsel påverkar mikroklimatets buffrande förmåga.

Resultaten kommer att användas för att utveckla modeller som kopplar samman skogsbruk, mikroklimat och arters prestation. Modellerna kan förbättra vår förmåga att förutsäga biodiversitetsutfall och bidra med kunskap för att utforma evidensbaserade skogsförvaltningsstrategier som stödjer både hållbar virkesproduktion och långsiktigt bevarande av biologisk mångfald.

Forskargrupp

Doktorand: Sandra Abele

Huvudhandledare: Joachim Strengbom, institutionen för ekologi, SLU

Biträdande handledare:

Mari Jönsson, institutionen för ekologi, SLU

Caroline Greiser, institutionen för naturgeografi, Stockholms Universitet

Klara Joelsson, Södra

Samarbetspart: Södra

Projektperiod: Januari 2026 – Januari 2031

Projektet är en del av forskningsprogrammet WIFORCE – Wallenberg Initiative in Forest Research, finansierat av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.