Pigghaj hålls upp av en person på en båt i hamn.
FORSKNINGSPROJEKT

Populationsdynamik hos pigghajen – Västerhavets ”sista” kustpredator

NYCKELPUNKTER
  • Kartlägger pigghajens rörelsemönster, storleksfördelning och populationens dynamik
Uppdaterad: september 2025

Översikt

Projektets officiella namn:
Populationsdynamik hos pigghajen – Västerhavets ”sista” kustpredator
Start: juli 2024 Slut: januari 2028
Projektansvarig: Petter Lundberg
Finansiär: Marie-Claire Cronstedts Stiftelse, Save Our Seas Foundation och ABU Garcias fiskevårdsfond.

Mer relaterad forskning

Globala mål

  • 14. Hav och marina resurser

Kort om projektet

Beståndet av pigghaj har återhämtat sig mycket troligtvis tack vare effektiv förvaltning. Från att tidigare ha varit nära en kollaps har situationen förbättrats så pass att en fiskekvot nu återinförts. Samtidigt råder fortfarande stora osäkerheter i beståndsuppskattningarna, och den grundläggande ekologiska kunskapen om denna kustnära toppredator är mycket begränsad.

Svenska myndigheter har nyligen bekräftat dessa kunskapsluckor och betonat behovet av att stärka forskningsunderlaget. Vårt mål är därför att kartlägga pigghajens rörelsemönster, storleksfördelning och populationsdynamik längs västkusten – från Bohuslän i norr till Halland och norra Skåne i söder. Genom detta kan vi identifiera viktiga områden, såsom parnings- och uppväxtplatser, samt peka ut var arten är som mest sårbar för både kommersiellt fiske och fritidsfiske.

Projektansvariga är Petter Lundberg och Daniel Palm.

Uppdatering augusti 2026: Framgångsrik märkning av pigghaj längs västkusten

Äntligen lyckades vi genomföra vår stora pigghajsexpedition längs den svenska västkusten. Under två veckor arbetade vi oss från Koster i norr och söderut längs kusten till Stora Middelgrund för att hitta, provta och märka pigghaj.

Trots utmanande väder blev expeditionen mycket lyckad. Totalt provtog vi 116 pigghajar från fyra olika områden längs kusten. Samtliga märktes med konventionella T-bar märken och majoriteten försågs även med akustiska sändare. Åtta större individer försågs dessutom med satellitsändare.

Ultraljudsundersökning av haj ombord på forskningsbåt.
Med hjälp av ultraljud kunde forskarna se att flera av honorna var dräktiga. Foto: SLU.

Omkring två tredjedelar av de märkta pigghajarna var honor. Med hjälp av ultraljud kunde vi konstatera att en stor andel av dessa var dräktiga, vilket ger oss värdefull information om de stora honornas förekomst och användning av svenska kustvatten. Hajarna varierade i storlek från 57 till 107 centimeter.

Har du fångat en märkt pigghaj?
Rapportera gärna till recapture.VFM@slu.se. Ange märkets ID-nummer samt tid, plats och hajens längd.

Tillsammans med tidigare års provtagning närmar vi oss nu projektets mål på 150 provtagna individer. Nästa steg blir att analysera de prover som samlats in och, under våren 2027, ladda ner detektionsdata från nätverket av akustiska mottagare som vi upprätthåller i Västerhavet. Då får vi de första svaren på hur de märkta pigghajarna har rört sig.

Projektets sida hos finansiären Save our seas foundation.

Pigghaj i en vattenfylld behållare, fotograferad ovanifrån med ryggfena och märkning synliga.
Pigghaj som märktes med en så kallad T-bar-märkning i augusti 2026. Foto: SLU.

I vår forskningskatalog hittar du fler projekt