
Puckellax i Sverige
NYCKELPUNKTER- Kartläggning av puckellaxens utbredning och lekframgång
- Övervakning med hjälp av eDNA
- Medborgarengagemang
Översikt
Medverkande
Mer om projektet
Mer relaterad forskning
Kort om projektet
Under 2023-2025 undersöker SLU utbredningen av puckellax i Sverige. Puckellax är en främmande art i Sverige. Hjälp oss genom att rapportera fynd av puckellax!
Syfte
- Ge en övergripande bild av utbredningen av lekande puckellaxar på svenska västkusten med hjälp av en relativt ny metod som kallas miljö-DNA (eDNA). Med eDNA kan man genom ett vattenprov se vilka fiskar som finns i ett vattendrag och om de är få eller många.
- Kartlägga lekframgång genom att undersöka om det finns några puckellaxungar i de älvar som hade lekande puckellaxar.
- Öka allmänhetens medvetenhet och engagemang i puckellax eftersom de har en viktig roll i både insamling av data och utförande av förvaltningsåtgärder.
Den nya kunskap som genereras i projektet ska användas för att ta fram ett förslag på hur ett framtida övervakningsprogram för puckellax skulle kunna se ut.
Projektet genomförs i samarbete med Länsstyrelsen i Halland, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Länsstyrelsen i Skåne, Mix Research Sweden och NINA (Norsk institutt for naturforskning).
Vad är puckellax?
Puckellaxen (Oncorhynchus gorbuscha, på engelska pink salmon) är en främmande art i Sverige och har troligen vandrat hit från Kolahalvön via Norge. SLU undersöker utbredningen av lekande puckellaxar i Sverige och vi behöver allmänhetens hjälp genom att man rapporterar sina fynd av puckellax på Artfakta/Rappen.
Puckellaxen har observerats i ökat i antal i flera västsvenska åar sedan 2017. Hur den påverkar våra inhemska fiskarter som lax och öring om den leker i svenska älvar är för närvarande okänt. Man vet heller inte hur den påverkar det akvatiska ekosystemet i stort.
Puckellaxar har en 2-årig livscykel och leker vartannat år (udda år i Europa) och nästa lek förväntas 2023. De leker ofta i juli-augusti och efter leken dör puckellaxarna i älven. Ungarna stiger upp ur gruset under senvintern – tidig vår året efter leken och lämnar snabbt vattendragen.
Under 2024 undersökte SLU om leken varit framgångsrik i de åar där flest puckellax lekt.
Så här tar du ett fjällprov
- Varje fjällprov bör bestå av femton till tjugo fjäll från området mellan sidolinjen och fettfenan (se figuren).
- Använd helst kniv och skrapa av ett tillräckligt antal fjäll. Kniven torkas noga av på rent papper mellan varje fisk om du provtar flera fiskar samtidigt.
- Fjällen läggs i fjällpåsar. Fyll i informationen på påsens framsida så noggrant som möjligt. Ange vattendragets namn på ’Plats’ och gärna var i vattendraget på ’Lokal’, tex Plats: Högvadsån, Lokal: 1 km uppströms Nydala kvarn.
- Fiskens totallängd mäts som visas i figuren (stjärtfenan utspärrad på naturligt sätt) i cm och den vägda vikten med en precision på 0,1 kg.
- Under anmärkning noteras om något speciellt observerats.
- Fjällproverna måste förvaras torrt och i rumstemperatur, annars blir de lätt förstörda. De ska inte förvaras i plastpåsar eller i kylskåp.

Beställ provpåsar
Du kan beställa fjällpåsar på puckellax@slu.se så skickar vi påsar och ett förbetalt returkuvert.
Skicka in fjällproven
Fjällprov skickar du till adress:
Ida Ahlbeck Bergendahl
Sveriges lantbruksuniversitet
Institutionen för akvatiska resurser
Sötvattenslaboratoriet
178 93 DROTTNINGHOLM
Så känner du igen en puckellax
- Hanen utvecklar en karaktärisktisk knöl på ryggen inför leken.
- Svarta prickar på stjärten
- Svart tunga
- En vuxen lekmogen puckellax är cirka 40-55 centimeter lång, men kan bli upp till 75 centimeter med en vikt på 5 kilo
- Ladda ned informationsbladet med kännetecken för puckellaxen
