Broddbo fältförsök
FORSKNINGSPROJEKT

RECARE

Uppdaterad: mars 2026

Översikt

Projektets officiella namn:
Preventing and remediating degradation of soils in Europe through land care - RECARE
Start: november 2013 Slut: oktober 2018
Projektansvarig: Kerstin Berglund
Kontaktperson: Orjan Berglund
Finansiär: European Commission FP7 Programme, ENV.2013.6.2-4 ‘Sustainable land care in Europe’. EU grant agreement: 603498.

Medverkande

Mer om projektet

Kort om projektet

RECARE är ett europeiskt forskningsprojekt som utvecklar kunskap och åtgärder för att förebygga och motverka markförstöring. Genom fallstudier i olika delar av Europa stärks arbetet för hållbara markfunktioner och ekosystemtjänster

Om projektet

RECARE var ett europeiskt forskningsprojekt som tog sig an olika former av markförstöring i Europa. Genom fallstudier i flera länder utvecklade projektet kunskap om hur markens funktioner kan bevaras och hur negativa effekter av exempelvis erosion, förlust av organiskt material och andra markhot kan förebyggas.

Projektet byggde på samverkan mellan forskare och olika samhällsaktörer, med målet att ta fram åtgärder som fungerar både vetenskapligt och praktiskt. På så sätt bidrog RECARE till ökad kunskap om hur Europas marker kan användas och förvaltas mer hållbart.

Den svenska delen

Den svenska delen av RECARE genomfördes av SLU och fokuserade på odlade organogena jordar i Bälinge mossar utanför Uppsala. Här har marken dikats ut och odlats under lång tid, vilket har gjort jordarna produktiva men också känsliga för nedbrytning.

När torvjordar dräneras bryts det organiska materialet successivt ner. Det leder till att markytan sjunker, att växthusgaser frigörs och att markens långsiktiga brukbarhet försämras. Därför var en central fråga i den svenska fallstudien hur denna nedbrytning kan bromsas och hur marken kan brukas mer hållbart.

Studien behandlade bland annat betydelsen av grundvattennivå, möjligheten att minska torvnedbrytningen genom anpassad vattenhushållning samt andra tänkbara åtgärder för att bevara markens funktion. Även problem med vinderosion uppmärksammades, eftersom torvjordar kan vara känsliga för att material blåser bort från markytan.

Den svenska fallstudien kombinerade forskning med dialog med markägare, lantbrukare och andra berörda aktörer. På så sätt gav projektet både ökad vetenskaplig kunskap och ett underlag för framtida arbete med hållbar förvaltning av odlade torvjordar.

Broddob fältförsök

I vår forskningskatalog hittar du fler projekt