iagram som visar andelen olika hjortdjur vid 13 svenska studieplatser. Små hjortdjur dominerar i söder, älg i norr.
FORSKNINGSPROJEKT

Referensområden för klövvilt

NYCKELPUNKTER
  • SLU studerar klövviltssamhällen, fodertillgång och foderutnyttjanden längs en latitudgradient
  • 14 studielandskap från Växjö i söder till Råneå i norr
  • Växt-djurinteraktioner och klimateffekter studeras sedan 2008studeras
Uppdaterad: oktober 2026

Översikt

Start: januari 2025 Slut: december 2027
Projektansvarig: Fredrik Widemo
Kontaktperson: Fredrik Widemo
Finansiär: SLU Skogsskadecentrum, Länsstyrelsen i Västerbotten, SLU, KSLA

Medverkande

Mer relaterad forskning

Kort om projektet

Inom Referensområden för klövvilt studeras växt-djurinteraktioner. Här ingår såväl effekter på viltet som effekter på landskapet och möjligheter att bedriva olika former av markanvändning inklusive jakt.

Inom Referensområden för klövvilt följer vi hur klövviltstammarna, fodertillgången och foderutnyttjandet varierar och förändras i en latitudgradient över den boreonemorala och boreala zonen i Sverige. Återkommande inventeringar behövs för att förstå hur förändringar i klövviltsamhällen och skogslandskap påverkar betestryck och viltskador över tid. Monitoringprogrammet är en del av SLU Skogsskadecentrums miljöanalysverksamhet. 

Programmet omfattar 14 referensområden med olika klövviltsamhällen, från dominans av dovhjort till dominans av älg och semidomesticerad ren, och spänner över landskap dominerade av gran respektive tall. Flera områden har påverkats starkt av storm, brand, granbarkborre eller vilt. Vi kombinerar spillningsinventeringar med mätningar av fodertillgång, foderutnyttjande och skogens egenskaper. I ungskogar följer vi beståndssammansättning och skador med en utökad metodik baserad på ÄlgBetesINventeringen ÄBIN. Under 2025 inventerades 5786 provytor på landskapsnivå och 2094 provytor i ungskogar.

Tidsserierna ger underlag för att analysera hur klövviltsstammarnas relativa täthet, sammansättning och samlade foderbehov förändras, och hur detta hänger samman med betestryck och skador. Vi kan jämföra utvecklingen när älgen minskar och andra klövvilt ökar, samt följa landskap efter stora störningar. Referensområdena är inte slumpmässigt utvalda; de belyser olika ekologiska förutsättningar och ger inte i sig representativa skattningar för hela Sverige.

Programmet tillhandahåller långsiktiga data och forskningsinfrastruktur för flera projekt. Forskningsprojekt och förvaltningen får därmed underlag för att väga samman hela klövviltsamhället och fodertillgången, utvärdera åtgärder och anpassa förvaltningen när förutsättningarna förändras. Resultaten förmedlas löpande, dels till skogssektorn genom SLU Skogsskadecentrum dels genom att resultat från projekt som utnyttjar insamlade data förmedlas till viltförvaltningen, inklusive myndigheter, jägare och skogsägare.

I vår forskningskatalog hittar du fler projekt