Gräsogräset renkavle i stubbåker
Renkavle (Alopecurus myosuroides Huds.) är ett ettårigt vinterannuellt gräsogräs som framför allt orsakar stora problem i höstspannmålsdominerade växtföljder på lerjordar. Foto: David Hansson

Kan jordbearbetning och mellangrödor minska renkavle?

Sidan granskad:  2026-04-22

Renkavle är ett av de mest problematiska gräsogräsen i höstspannmål och kan orsaka stora skördeförluster. Samtidigt ökar herbicidresistensen. Försök visar att grund jordbearbetning och mellangrödor efter skörd av säd kan minska fröbanken – men effekten beror på hur åtgärderna kombineras och tajmas.

Att minska fröbanken – en fråga om tajming

Renkavle (Alopecurus myosuroides Huds.) är ett ettårigt gräsogräs som framför allt orsakar problem i höstspannmålsdominerade växtföljder. Vid kraftiga angrepp kan skörden av höstvete halveras, och i skånska försök har förluster på upp till 6–7 ton per hektar rapporterats. En viktig orsak är ogräsets förmåga att snabbt bygga upp en stor fröbank i marken.

Samtidigt gror omkring 80 procent av fröna under hösten. Det gör perioden efter skörden av höstsäden särskilt viktig för att bekämpa ogräset. Genom att stimulera fröna att gro och därefter bekämpa plantorna innan en vårgröda etableras går det att bryta renkavlens livscykel och successivt minska mängden renkavlefrön i jorden.

Grunda bearbetningar ger störst effekt

Fältförsök på lerjord i Skåne visar att strategier med upprepad grund jordbearbetning har störst potential att minska fröbanken. Två grunda bearbetningar, med en tallrikskultivator på cirka 3 cm djup under sensommar och höst, gav det högsta antalet uppkomna renkavleplantor. Detta är en fördel i sammanhanget, eftersom fler uppkomna plantor innebär att fler kan bekämpas innan de hinner sätta nya frön.

Jämfört med obearbetad stubb gav denna strategi cirka 3,5 gånger fler uppkomna plantor. Den upprepade bearbetningen bidrog både till att stimulera ny groning och till att slå ut redan uppkomna plantor, vilket ökade den totala effekten.

Även två ultragrunda bearbetningar med tallrikskultivatorn, Väderstad Carrier med CrossCutter Disc-tallrikar, på omkring 1 cm djup gav god effekt, men något sämre än de grunda bearbetningarna på 3 cm.

Djup bearbetning kan öka problemet på sikt

Resultaten visar också att djup jordbearbetning, till exempel ner till cirka 15 cm, kan ge motsatt effekt över tid. Även om antalet plantor i det översta jordlagret minskade kortsiktigt, ökade mängden grobara frön längre ned i markprofilen.

I fröbanksanalyser våren efter försöket hade försöksled med djup bearbetning på 15 cm flest renkavleplantor i djupare jordlager, medan ultragrund eller utebliven bearbetning gav betydligt färre. Detta överensstämmer med tidigare studier som visar att djup bearbetning kan bidra till att bevara frön länge i marken.

Mellangrödor kan bidra – men effekten varierar

I försöket testades också eftersådda mellangrödor i kombination med grund jordbearbetning. Resultaten visar att mellangrödorna påverkar renkavlens uppkomst i olika grad.

Havre hade störst potential att minska fröbanken, eftersom den stimulerade en relativt hög uppkomst av renkavle, i nivå med ultragrund bearbetning. Andra arter, som honungsört och höstråg, gav lägre uppkomst av renkavle, medan oljerättika låg på en mellannivå.

Samtidigt visade försöken att den mest effektiva jordbearbetningsstrategin, grund bearbetning med tallrikskultivatorn, gav större effekt än mellangrödorna.

Flera strategier behövs för långsiktig effekt

En enskild åtgärd räcker sällan för att hantera renkavle. Resultaten pekar i stället på vikten av att kombinera flera metoder. Upprepad grund jordbearbetning under hösten är en central åtgärd, men kan med fördel kombineras med mellangrödor, anpassad växtföljd och kemisk bekämpning.

Det finns också alternativ där jordbearbetningen utelämnas helt. Att lämna stubben obearbetad kan på sikt minska fröbanken, eftersom fröna blir kvar på markytan där de tappar grobarhet eller äts upp. Kombineras alternativet obearbetad stubb, med direktsådd efterföljande vår, så bör problemet med renkavle kunna minska.  

Vad innebär resultaten i praktiken?

Resultaten visar att det går att minska fröbanken av renkavle genom att utnyttja ogräsets höstgroning. Upprepade grunda jordbearbetningar, med tallrikskultivator på 3 cm, är den mest effektiva enskilda åtgärden, medan djup bearbetning kan öka problemet på längre sikt. Mellangrödor kan bidra, men har generellt något mindre effekt än rätt utförd grund jordbearbetning.

En långsiktigt hållbar strategi bygger därför på att kombinera flera åtgärder och anpassa dem till både ogräsets biologi och eventuellt ett odlingssystem med fler våretablerade grödor och om möjligt vall.

Läs mer:

Faktablad: Kan grund jordbearbetning och mellangrödor minska fröbanken av renkavle?
David Hansson, Sven-Erik Svensson, institutionen för biosystem och teknologi, SLU 

Faktablad: Odlingsåtgärder och sortval i vårsådd spannmål för att begränsa renkavle
David Hansson, Johannes Albertsson, Georg Carlsson, institutionen för biosystem och teknologi, SLU

Jordbruksverket: Renkavle – ogräs som är mycket konkurrenskraftigt

Om projektet

I projektet ”Integrerad bekämpning av renkavle efter höstveteskörd - en jämförelse mellan jordbearbetning och mellangrödor” (PA 1405), som finansierats av SLU Partnerskap Alnarp, Jordbruksverket och Väderstad, har olika strategier efter skörd av höstvete studerats, där jordbearbetning och mellangrödor används för att stimulera uppkomst av renkavle och därefter minska fröbanken genom ytterligare ogräsbekämpningsåtgärder innan en vårgröda etableras.

Kontakt