Tre personer i jaktkläder utanför en röd stuga, där en person sitter vid ett bord med en öppen bok.
Inventeringsmetoden Älgobs bygger på observationer som jägare rapporterar in under jaktens första dagar. För att resultaten ska bli tillförlitliga krävs att många jaktlag deltar. Foto: Sverker Johansson/Bitzer productions.

Så räknas älgarna i Sverige – ny film förklarar viktigaste metoden

Sidan granskad:  2026-10-06

Hur vet vi egentligen hur många älgar som finns och hur älgstammen förändras över tid? I en film som SLU tagit fram förklaras grunderna i inventeringsmetoden där jägare räknar hur många älgar de ser under jakten. Älgobs, som den kallas, är en hörnsten i svensk älgförvaltning.

– Älgobs är den viktigaste inventeringsmetoden vi har. Den hjälper oss både att uppskatta hur många älgar som finns och att följa hur det går för älgstammen, säger Fredrik Widemo, forskare vid SLU som arbetar med den årliga beräkning som görs av älgstammen.

Älgobs bygger på observationer som jägare rapporterar in under jaktens första dagar. Filmen, som producerats på uppdrag av och med stöd från Naturvårdsverket, beskriver den grundläggande principen bakom metoden.

Genom att jämföra antalet observerade älgar före och efter jakt, tillsammans med kunskap om avskjutning och andra faktorer som påverkar stammen, går det att beräkna hur älgpopulationen förändras. Observationerna visar också hur stor andel av stammen som består av kor, tjurar och kalvar. Det ger viktig information om reproduktion och kalvöverlevnad, faktorer som är avgörande för en långsiktigt hållbar förvaltning.

Ökat deltagande ger säkrare underlag

För att resultaten ska bli tillförlitliga krävs att många jaktlag deltar. När färre jägare rapporterar in sina observationer minskar mängden data och osäkerheten ökar. Därför är det viktigt att så många jaktlag som möjligt rapporterar sina observationer och sina jakttimmar.

– Det viktigaste är att vi får en bra yttäckning. När många jaktlag deltar kan vi följa hur älgstammen utvecklas över tid på ett betydligt säkrare sätt, säger Fredrik Widemo. 

Längre tid att rapportera

Tidigare skulle de första sju jaktdagarna rapporteras inom en period på 30 dagar. Från hösten 2026 förlängs rapporteringsperioden till två kalendermånader. För områden med septemberjakt gäller perioden 1 september till 31 oktober. Där jakten startar i oktober kan rapportering ske från jaktstart till och med 30 november. Förhoppningen är att fler jägare ska hinna rapportera sina observationer och därmed bidra till bättre kunskapsunderlag.

– Älgobs är jägarnas egen inventering. Utan den blir det betydligt svårare att fatta välgrundade beslut om framtidens älgförvaltning, säger Fredrik Widemo.

I filmen uppmanas jägarna att: 

  • rapportera älgobservationer, avskjutning och nedlagda jakttimmar under de första sju jaktdagarna.
  • rapportera kronhjortsobservationer och rovdjursobservationer.
  • ange noll observationer om de inte sett några älgar, kronhjortar eller rovdjur.
  • använda de rekommenderade systemen Viltdata eller Jaktrapport för rapporteringen.
Laddar videospelare...

Inventering av älgstammen

Älgobs är en av fyra kvalitetssäkrade basmetoder används för skattning av älgstammens storlek och sammansättning. Det finns för- och nackdelar med alla metoder och de kombineras för bästa resultat. De andra metoderna är spillningsinventering, avskjutningsstatistik och älgarnas vikt vid slakt, som speglar hur populationen mår. 

Moderna hjälpmedel som viltkameror och drönare kan bidra med värdefull information, men de kan inte ersätta den rikstäckande datainsamling som Älgobs ger.

SLU ansvarar för att kvalitetssäkra inventeringsmetoderna och att göra den årliga skattningen och sammanfattningen av älgstammens utveckling på uppdrag av Naturvårdsverket. 

Kontakt