Välkommen på konferens om hållbarhet inom växtodling, trädgårds- och animalieproduktion. Temat för konferensen är innovation, med ämnen som klimatanpassning, diversifiering av grödor, digitalisering, nästa generations lantbrukare och hållbarhetens kostnad.
Datum: 25 november 2026
Tid:
08:30
-
17:00
Lokal: Aulan
Språk: Svenska, engelska inslag
Sista anmälningsdag: 11 november 2026
Arrangör: SLU och Sparbanken Skånes centrum för hållbar primärproduktion
Plats: Alnarp
Lyssna på kunniga talare, delta i fördjupade tematiska samtal och ställ de svåra frågorna tillsammans med andra lantbrukare, forskare, rådgivare, tjänstemän och branschaktörer som på olika sätt arbetar för ökad hållbarhet i lantbruket.
Konferensen hålls på svenska med vissa engelska inslag. Deltagandet är kostnadsfritt. Vill du delta i den gemensamma middagen efter konferensen, står du själv för kostnaden.
Anmälan sker genom formuläret längst ner på denna sida senast 11 november. Varmt välkommen!
Programmet är preliminärt och kan komma att ändras. *Engelska.
Konferensen modereras av Lennart Wikström.
8:30 Frukost och registrering Plats: Loftet
9:00 Välkomna! Plats: Aulan
9:25 Talare: Innovation inom primärproduktion Plats: Aulan
Farming the future together: Connecting data, knowledge, and practice* Jacob van den Borne, VDBorne Campus
AgroDrive – Innovation som driver fossilfri omställning inom jordbruk och livsmedel Johanna Olsson, RISE
Framtidens mat Maria Lundesjö och Marit Toll, Axfoundation
10:30 Fika Plats: Loftet
11:00 Panelsamtal: Från löfte till praktik i primärproduktion Plats: Aulan
Bengt Persson, Välingetorp invest
Cissi Klasson, Annelövsgrisen
Gunnel Hansson, Hushållningssällskapet
Martin Andersson, Löderups växt
Patrik Andersson, Tomatens hus
Per Frankelius, Linköpings universitet
Moderator: Lennart Wikström.
11:45 Gruppfoto Plats: Bobos hjärta
12:00 Lunch Plats: Information kommer
13:00 SLU Alnarp och Sparbanken Skånes innovationspris Plats: Aulan
14:10 Tematiska spår och fika Plats: Agricum
16:10 Vad kom fram i samtalen? Plats: Aulan
17:30 Middag (vid anmälan) Plats: Loftet
Tematiska spår
Alla konferensdeltagare får möjlighet att välja upp till två tematiska spår för fördjupade diskussioner. Spåren genomförs i två pass à 45 minuter. Du deltar antingen i två olika spår, eller i ett spår två gånger. Du väljer spår när du anmäler dig.
Varje spår leds av en moderator och en grupp bestående av en lantbrukare, en forskare, en rådgivare och en branschaktör. De bidrar med sina perspektiv och öppnar upp för samtal så att alla i rummet får möjlighet att tala, ställa frågor och utforska ämnet tillsammans.
Det finns tolv spår att välja mellan. Se beskrivningar nedan.
*Engelska.
Vilka utvecklingsbehov har du i ditt trädgårdsföretag och hur kan rådgivning och forskning hjälpa dig att lösa dem?
Extremväder och klimatförändringar påverkar produktionen av grönsaker, frukt och bär särskilt på friland. För att kunna ta sig an dessa hållbarhetsutmaningar behövs en ökad dialog mellan primärproducenter, rådgivare och forskare. Inom projektet Från behov till bord - kunskapsutvecklingsmetodik för svensk hortikultur som finansieras av Jordbruksverket är deltagardriven och utmaningsbaserad forskning och rådgivning i fokus. Under detta pass får du höra mer om projektet och dessutom finns möjlighet att bidra med dina tankar i den behovsanalys som sedan i förlängningen lägger grunden för både nästa säsongs fältförsök och framtida forskningsidéer med odlarens behov i fokus.
Data har blivit en av gårdens viktigaste resurser – men vem kontrollerar den, vem bär ansvaret och vem får ta del av värdet? I detta spår utforskar vi hur sensorer, AI och uppkopplade system kan förbättra beslut, djurvälfärd och motståndskraft utan att lantbrukaren förlorar inflytandet över sin produktion. Hur bygger vi säkra och transparenta dataflöden som skapar konkret nytta på gården, i rådgivningen och genom hela värdekedjan? Möt lantbrukare, forskare, rådgivare och branschaktörer i ett samtal om spelreglerna för en digitalisering som är både lönsam och ansvarsfull.
Digital teknik spelar en allt större roll i hur hållbarhetsutmaningar inom jordbruk och livsmedelssystem förstås, övervakas och hanteras. Detta spår utforskar hur digitalisering påverkar miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet genom att belysa hur tekniker som artificiell intelligens, digitala plattformar och IoT kan bidra till effektivare resursanvändning, stödja hållbar produktion och stärka beslutsfattandet. Spåret behandlar även de hållbarhetseffekter som dessa tekniker i sig ger upphov till.
Att öka antalet grödor i växtföljden, odla mellangrödor och blomsterremsor, dela upp stora fält i mindre enheter, samodling, sortblandningar, agroforestry… diversifiering av grödor spänner över ett brett spektrum av åtgärder. Odlad diversitet är en viktig förutsättning för ekosystemtjänster och minskat beroende av insatsmedel, och kan därmed gynna hållbarhet och resiliens. Men hur kan det uppnås i praktiken? I detta spår får vi lyssna till exempel på praktiskt tillämpbara åtgärder för att utforma och sköta diversifierade odlingssystem, och diskutera olika diversiferingsmetoders effektivitet för både produktivitet och miljönytta.
När kostvanor och livsmedelssystem förändras påverkas också vilka grödor vi odlar. Nya grödor och alternativa proteinkällor öppnar upp nya möjligheter för det svenska lantbruket, men att introducera dem väcker frågor: Vad krävs för att introducera en ny gröda i en befintlig växtföljd? Finns det en marknad, och vem är villig att betala för den? Hur samverkar forskning, odlingserfarenhet och praktisk kunskap för att ta en ny gröda från försök till fält?
I det här spåret möter du lantbrukare, forskare, rådgivare och branschröster i ett samtal om möjligheterna och fallgroparna med att diversifiera det svenska lantbruket med nya grödor och framtidens proteiner.
Jordhälsa har nu varit ett ”buzzword” i ungefär tio år. Vad har hänt under den tiden? Är det fortfarande ett hett ämne? Har vi bättre eller sämre jordhälsa idag än vi hade för tio år sedan? Har vi lyckats lagra in kol i svensk jordbruksmark? Jobbar vi mer aktivt med det idag än förut? I detta spår möter du lantbrukare, forskare, rådgivare och branschaktörer i ett samtal om jordhälsans utveckling och framtid.
Framtidens svenska animalieproduktion behöver mer än ny teknik – den behöver innovation som samtidigt stärker djurvälfärd, lönsamhet, resurseffektivitet och beredskap. Vi utforskar hur AI, sensorer, automation och nya skötsel- och produktionslösningar kan ta steget från lovande idé till robust praktik på gården. Vilka problem är viktigast att lösa, vem definierar framsteg och hur säkerställer vi att innovationen faktiskt gynnar djur, människor och företag? Här möts erfarenhet och nytänkande i ett samtal om vad som krävs för en konkurrenskraftig, motståndskraftig och ansvarsfull animalieproduktion.
Vilken framtid ser de som ska leda lantbruket framåt? Det här spåret samlar lantbrukare, forskare, rådgivare och branschröster med direkt insyn i unga lantbrukares verklighet, för att utforska de trender, visioner och möjligheter som formar nästa generations primärproduktion. Spåret tar också upp de verkliga hinder som håller unga lantbrukare tillbaka – allt från tillgång till mark och finansiering till generationsskifte.
Djurmiljön är aldrig bara en byggnad – den formar djurens hälsa, beteende och välfärd, människors arbetsmiljö och gårdens ekonomi under många år. I detta spår utgår vi från djurets behov och följer processen hela vägen från de första skisserna till teknikval, byggprocess och investering. Hur skapar vi flexibla, klimatrobusta och framtidssäkra miljöer som främjar naturliga beteenden, god omsorg och säker drift – samtidigt som ekonomin går ihop?
Tillsammans diskuterar vi hur forskning, praktisk erfarenhet, rådgivning och branschkompetens kan omsättas i bättre beslut innan kostsamma vägval låses fast.
Lovande lösningar som nya produktionsmetoder, teknik och arbetssätt fungerar ofta bra på ett enskilt fält, en enskild gård eller i ett pilotprojekt – men vad händer när de behöver skalas upp, och det snabbt, under press? Klimatchocker, marknadsvolatilitet och leveransstörningar sätter press på hur snabbt svenskt lantbruk kan anpassa sig. Vad skiljer en lösning som skalas upp från en som förblir ett nischexperiment? Hur bygger vi in den flexibilitet och beredskap som krävs för att kunna agera när en kris slår till, utan att tappa bort det långsiktiga perspektivet på resiliens? I detta spår möter du lantbrukare, forskare, rådgivare och branschröster i ett samtal om vad som verkligen krävs för att skala upp bra idéer när tiden är knapp och mycket står på spel.
Hållbarhetsåtgärder kommer sällan gratis; någon måste investera tid, arbete eller kapital för att förverkliga dem. Men hur ser den kostnaden egentligen ut i praktiken, och vem är det som får bära den i slutändan? Det här spåret belyser avvägningarna bakom hållbarhetsarbete på gården: investeringarna som krävs, riskerna som är förknippade med dem och det stöd (eller bristen därpå) som finns tillgängligt längs vägen. Hur gör vi hållbara val som inte bara är miljömässigt sunda utan också praktiskt genomförbara?
Följ med på ett spännande studiebesök och var med och fira att Biotronen fyller 10 år!
Biotronen är en forskningsanläggning där klimat kan styras med mycket hög precision. I anläggningens klimatkammare kan forskare noggrant kontrollera och variera faktorer som temperatur, luftfuktighet, ljus och koldioxid – för att skapa optimala förutsättningar för avancerad forskning.
Tillsammans besöker vi Biotronen där det blir öppet hus och en guidad visning av anläggningen. En möjlighet att få en inblick i verksamheten, se tekniken på nära håll och lära sig mer om hur kontrollerade klimatmiljöer används inom forskning.
@ Kontakt
SLU och Sparbanken Skånes centrum för hållbar primärproduktion