Kan ett system med hög grovfodergiva vara lösningen för framtida mjölkproduktion?
Översikt
Medverkande
Mer relaterad forskning
Kort om projektet
Projektet undersöker hur mjölkproduktion med låg respektive hög grovfodergiva påverkar djurhälsa, djurvälfärd, lönsamhet och miljö i svenska mjölkbesättningar, samt vilka hinder och drivkrafter mjölkproducenter upplever kring de olika strategierna.
Foder utgör den största delen av resursanvändningen i mjölkproduktionen, och grovfoder är den komponent som svenska mjölkgårdar i störst utsträckning kan producera själva. Det är därför centralt att förstå hur variationer i grovfodergiva påverkar produktion, djurhälsa och hållbarhet i svenska besättningar. I projektet jämförs mjölkgårdar med hög respektive låg grovfodergiva, definierad utifrån grovfoderandelen i foderstaten.
Hög grovfodergiva: mer än 65 procent grovfoder
Låg grovfodergiva: mindre än 55 procent grovfoder
Ett system med hög grovfodergiva kännetecknas av ett större utnyttjande av egenproducerade resurser såsom vallfoder, spannmål, proteingrödor och betesmarker. Genom att öka grovfoderandelen kan gårdar stärka sin självförsörjningsgrad och minska sårbarheten vid störningar i globala leveranskedjor.
Ett system med låg grovfodergiva kan samtidigt ge högre avkastning per ko genom en större andel koncentrat i foderstaten. Projektet belyser därför både möjligheter och begränsningar med olika grovfoderstrategier och analyserar de hinder och drivkrafter som mjölkproducenter upplever när de väljer mellan en hög och en låg grovfodergiva.
Referensgrupp
- Niels Andresen (Hushållningssällskapets intensivrådgivning i Skåne/SLU Centre for Organic Food and Farming)
- Johanna Karlsson (Växa)
- Kjell Sjödahl-Svensson och Cecilia Lenback (KRAV)
- Rolf Spörndly (Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd)