Eddie von Wachenfeldt, koordinator program Biologisk mångfald
018-672241, eddie.vonwachenfeldt@slu.se. Miljöanalysspecialist vid SLU Artdatabanken, naturtypsansvarig för sjöar, vattendrag och våtmarker.
Per Toräng, biträdande koordinator för program Biologisk mångfald
018-671544, per.torang@slu.se. Miljöanalysspecialist vid SLU Artdatabanken, narturtypsansvarig för kust och odlingslandskap.
Urval av miljöanalysdata för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv
I SLU:s miljödatakatalog kan du söka och bläddra bland öppna data från vår miljöanalys. Här hittar du även webbtjänster som Artfakta och Artportalen.
Resurser inom Biologisk mångfald
-
Dyntaxa
Dyntaxa är en databas över svenska organismers namn och släktskap. Här finns bland annat information om aktuell klassificering, rekommenderade namn och vanliga synonymer. -
Fynddata
I Fynddata kan du söka ut artobservationer från flera dataset, se resultat i kartor och tabeller samt göra översiktliga sammanställningar och beräkningar. Du kan också exportera resultaten för att sedan i din egen dator analysera data vidare.
Nyheter Artportalen
-
"Fyndkartor" avvecklas nu men funktionerna finns kvar!
I Artfakta kan du i fortsättningen göra vissa geografiska sök i en förenklad observationskarta som snabbt ger en överblick över var det finns kända förekomster av en art eller en artgrupp. Du kan också söka på tidsperiod eller t.ex. ’rödlistade arter’. -
Förändring i Artportalen
Nu publiceras sparade ändringar av fynd i Artportalen direkt. Tidigare hamnade ändringar i "Granska-fliken" där användaren var tvungen att återpublicera fyndet för att ändringarna skulle visas. Detta steg hoppar vi nu över. -
Artportalen nedstängd för underhåll 3 februari
Tisdagen 3 februari kommer Artportalen att stängas ner för underhåll från klockan 8:30 och ett par timmar framåt. -
Årets sista taxonuppdatering i Artportalen
Årets sista uppdatering omfattar i huvudsak plattmaskar, maskrosor och svampar.
Ny rödlista släpps 24 mars 2026
Den 24 mars 2026 publicerar SLU Artdatabanken Sveriges nya rödlista. Under arbetet med rödlistan har tillstånd och trender bedömts för drygt 23 000 arter. Av dessa har ca 5 200 rödlistats varav knappt 2 400 bedömts som hotade.
27 projekt som utvecklar SLU:s miljöanalys
5,8 miljoner kronor går till flera mindre projekt för att utveckla och förbättra SLU:s fortlöpande miljöanalys.
"Med de projekt som nu fått finansiering stödjer vi utvecklingsbehov som prioriteras högt av myndigheterna."
Kom igång med rapportering
Hjälp till att öka kunskapen om Sveriges arter genom att rapportera in fynd till Artportalen. Eller bli Fauna- eller floraväktare. Du har roligt och bidrar samtidigt till att bygga upp ett bättre underlag för naturvårdsarbetet.
Flora- och faunavård 29 april
Anmäl dig till årets Flora- och faunavårdskonferens som hålls 29 april i Uppsala. I fokus för prgrammet: arterna i naturvården – när fakta möter praktik, politik och ansvar.
Artiklar om djur och natur
-
Ny nordisk mosslista – över 1 100 arter i Sverige
Under 2025 publicerades en ny nordisk checklista för mossor, en efterlängtad uppdatering som speglar nästan två decenniers forskning. En checklista är i grunden en gemensam referens och då artbegrepp och släktskap ofta omprövas i takt med nya studier, är detta särskilt viktigt. -
Sångsvan – från nästan utrotad till internationellt räknad
Sångsvanens trumpetande läte är numera ett självklart inslag i den svenska landskapsbilden. Men så har det inte alltid varit. För drygt hundra år sedan var arten nära att försvinna helt. I dag räknas den istället i ett av Europas största samordnade fågelprojekt. -
Kunskap och konkreta åtgärder för bevarande av källor
Källor hyser en särpräglad flora och fauna, där många arter knappt förekommer någon annanstans. Det gör dem till livsviktiga miljöer för biologisk mångfald. För att källorna ska fortsätta fungera krävs dock både kunskap och konkreta åtgärder i form av identifiering, dokumentation och skydd. -
Bronior – salladslika levermossor
Till skillnad från många levermossor mognar broniornas kapslar främst på hösten. Det gör årstiden särskilt lämplig för att leta efter dem. Två av arterna är mycket sällsynta och behöver eftersökas för att öka kunskapen om deras utbredning. De växer bland annat på stränder och bar lerjord. -
Sex kräldjur att övervaka
Vi behöver veta mer om tillståndet för våra svenska kräldjur. Hur mår de? Var finns de? Ökar eller minskar de i antal? För att kunna besvara dessa frågor krävs mer data. SLU Artdatabanken startar därför ett faunaväkteri för kräldjur under våren 2025.