Foto av en kvinna (Lea Managos, SLU) ståendes bland kor inomhus.
Foto: Lisa Chröisty, SLU

Kan kor dricka saltvatten? För hållbar livsmedelsproduktion i tider av vattenbrist

Nyhet publicerad:  2025-07-28

Kan kor dricka saltvatten? Och behöver de verkligen så stora mängder vatten så ofta som idag är lagstadgat? I en värld där brist på färskvatten blir allt mer påtagligt, där det framöver kan bli en prioriteringsfråga mellan djur och människor, är det ett högaktuellt ämne forskningen nu söker svar på.

De senaste åren har brist på dricksvatten, låga grundvattennivåer och torka varit ett problem i stora delar av Sverige. Brist på vatten skapar problem för många lantbrukare - och kan i förlängningen leda till ett läge där vattnet inte räcker till för både människor och lantbrukets alla djur.

Därför behöver vi söka lösningar på hur vi framöver ska kunna försörja både djur och människor med vatten även vid riktigt kritiska situationer under de torraste perioderna, säger Lea Managos, doktorand i projektet.

Kan kor dricka saltvatten?

Människor kan inte dricka saltvatten, men hur är det med djur egentligen? Tidigare forskning har framförallt undersökt hur väl en annan sorts idisslare, getter, klarar vatten med viss salthalt - och det med goda resultat. Men gällande nötkreatur inom våra svenska förhållanden finns ännu många frågetecken att räta ut. 

Östersjön: sött och salt

Östersjön är en vattenkälla som omger stora delar av Sverige, varför forskarna nu ställer sig frågan om det bräckta vattnet skulle vara möjligt att använda till nötkreatur. Redan idag förekommer det att kor på beten längs med Östersjön dricker av vattnet - men ingen vet egentligen vad det har för påverkan.

Vi behöver alltså veta mer: Påverkar vatten med viss salthalt i djurens beteende, fysiologi, välmående och produktion? Om det är möjligt att visa att nötkreatur faktiskt klarar sig bra på vatten med viss salthalt i, likt Östersjön, kan det här faktiskt komma att förändra den lagstiftning som idag kräver att kor har ständig tillgång till vatten av god kvalitet - där Östersjövatten inte är inräknat, säger Lea Managos.
Foto av ett kransystem inomhus i ladugård för kor.
Foto: Lisa Chröisty, SLU

… Och måste kor verkligen dricka så mycket vatten som de gör? 

För att på djupet undersöka vilka vattenbesparingar som framöver kan bli möjliga vill forskarna även undersöka hur mycket vatten nötkreatur faktiskt behöver dricka. 

Vi vet att kor är idisslare vars mag- tarmsystem kan fungera som en vattenreservoar och lagra stora mängder vatten - vilket gör att de kan dricka mycket vatten vid ett tillfälle och sedan klara sig på det vattnet i 2-3 dagar utan stora hälsorisker. Därför vill vi undersöka hur det skulle påverka - eller inte påverka - djuren om de bara får tillgång till vatten en gång per dag, säger Lea Managos.

Om det är möjligt att i framtiden använda någon av de vattenbesparande åtgärderna som forskarna ska undersöka beräknas behovet av grundvatten till mjölkkor kunna minska med åtminstone 30 %, kanske med 100% för dikor (för köttproduktion) - utan att varken produktionen eller djurvälfärden äventyras.

Dessutom kan förutsättningarna hos olika raser variera, varför studien kommer att jämföra två olika raser: SRB (Svensk röd boskap) och Holstein.

Målsättningen: Ändrad lagstiftning

På kort sikt hoppas forskargruppen att studien, om resultaten visar att det är möjligt, kan minska både behovet av färskvatten inom lantbruk med nötkreatur.

Och om det visar sig att kor kan dricka bräckt vatten från Östersjön utan att det påverkar djuren negativt kanske det finns möjlighet att framöver undersöka om de klarar ännu högre salthalt - eller om det är så att en viss ras är mer tålig kanske vi framöver kan sikta på att använda oss särskilt av den. Allt för att inte hamna i situationer där vattenbrist uppstår och hela besättningar behöver slaktas för att vi inte har möjlighet att förse dem med vatten.

Under hösten 2023 pågår intervjuer med svenska lantbrukare, och tidigt 2024 väntas de första fältstudierna med nötkreatur på Lövsta att starta igång.

För ökad välfärd och mindre konkurrens om vatten mellan människa och djur

Doktoranden Lea Managos betonar dessutom vikten av projektet ur människans perspektiv. För ju mindre färskvatten som behövs till djur - desto mer finns det kvar till människan. En prioritering som i dagens läge inte är orealistisk att fundera kring. 

… Så det finns vinster både för människor och djur. Och skulle det visa sig att nötkreatur kan dricka Östersjöns vatten lika väl som att bonden måste förse dem med  färskt vatten dagligen (ett tids- och resurskrävande arbete) kan det kanske göra att fler tjurar, kor och kalvar kan spendera större delar av sina liv utomhus istället för att stå inne - vore inte det fantastiskt?
Foto av en kvinna (Lea Managos, SLU) som står utomhus i solsken med betande kor i bakgrunden.
Med kortsiktiga mål om förändrad lagstiftning och långsiktiga ambitioner om ökad djurvälfärd tar sig Lea Managos an sitt doktorandprojekt. Foto: Lisa Chröisty, SLU

Fakta:

  • Projektet och doktorandtjänsten finansieras av Formas och beräknas pågå under perioden 2023-2027.
  • Är en del av SustAinimal - en samling projekt på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) med åtta doktorander, ett antal postdoktorer och flera forskare som ska bidra till hållbar livsmedelsproduktion och lantbruk.
  • Projektet drivs huvudsakligen av Lea Managos, doktorand vid SLU, i samarbete med Anna Jansson, huvudhandledare och själv aktiv forskare vid SLU. I teamet tillkommer även forskare från SLU, Rise och Växa - samt diskussionsparter som Länsstyrelserna och Lantbrukarnas Riksförbund (LRF).

Projektet delas upp i tre större delar - översiktligt beskrivet som:

  1. Intervjuer med svenska lantbrukare vars nötkreatur i dagsläget går på betesmarker längs Östersjön, i syfte att kartlägga hur förutsättningarna för vatten till nötkreatur ser ut i Sverige idag.
  2. Fältstudie gällande om och hur tillväxten hos nötkreatur påverkas om de erbjuds bräckt vatten från Östersjön, respektive färskvatten utan salthalt. Planeras genomföras under betessäsong (april-september) på minst två gårdar i området kring Kalmar, Öland eller Gotland - där den högsta salthalten i Östersjön uppmäts.
  3. Två parallella studier på Lövsta utanför Uppsala med mjölkande kor:

    3a) Erbjuda vatten med olika salthalt till mjölkande kor för att undersöka om och hur det påverkar mjölkproduktion, fysiologi och beteende. Mjölkkor av två olika raser, SRB (Svensk röd boskap) och Holstein kommer att delta, och jämföras med varandra.

    3b) Undersöka om och i så fall hur mjölkkor påverkas av en begränsad vattentillgång av färskvatten (utan salthalt) utifrån aspekterna mjölkproduktion, fysiologi och beteende. Jämförelse mellan att ge mjölkkor fri tillgång på vatten, eller att erbjuda vatten en gång om dagen - även det en jämförelse mellan två olika raser.

Kontakt