Från barnvänliga platser till barnvänliga städer

Nyhet publicerad:  2025-09-23

Forskning visar att barns fysiska, psykiska och mentala hälsa påverkas av tillgången till och kvaliteten på utemiljöer. I Malmö pågår flera projekt, såväl inom forskning som praktik, för att skapa barnvänliga gatumiljöer och stadsdelar – i nära samarbete med barnen själva.

Sedan FN:s barnkonvention blev svensk lag 2020 ska barns rättigheter beaktas vid stadsplanering. I dag är denna rättighet högaktuell.

– Barns tillgång till utemiljöer påverkas av planeringsideal och samhällstrender. Från 60-talets folkhemsbygge där fysisk miljö för barn uppmärksammades tidigt i planeringsdokument och rekommendationer – till dagens verklighet då barns mobilitet i staden avtar, sa Maria Kylin, lektor i Landskapsarkitektur vid SLU, vid höstens första webbinarium i serien Mötesplats: Urbana Landskap. 

Lekfullare och säkrare gator 

I Malmö bedrivs flera initiativ för att vända på den här utvecklingen. Ett exempel är Gatulabba, ett projekt som drivs av föreningen Växtvärket. Målet är att öka barns rörelsefrihet genom att omgestalta bilvägar till lekvänliga och trygga gator. 

– Vi ställde oss frågan om det går att involvera barnen i stadsutveckling på ett sätt som både är meningsfullt för dem och leder till positiva resultat. Vi har utforskat det här genom att tillsammans med barn bygga fullskaliga prototyper, baserat på barnens visioner, berättade Sara Stiber, verksamhetsledare och barnkulturdesigner för Växtvärket. 

En färgsprakande barncykelväg är ett exempel – ett konkret förslag som både förbättrar trafiksäkerheten och markerar att barn har en självklar plats i stadsmiljön. 

Sara Stiber delade med sig av lärdomarna från projektets tre år: 

– Barnen måste tycka att processen är rolig. Det är viktigt att lyssna på dem i ögonhöjd och att ta dem på allvar. Vi som arbetar med barninvolvering måste visa hur samskapande kan leda till mer förankrade och innovativa lösningar.

Självkörande bilar i framtidens Lorensborg

Forskarna Victoria Sjöstedt och Johan Wirdelöv från SLU presenterade Gatulabba 2045 – ett transdisciplinärt forskningsprojekt där barn föreställer sig livet i Malmöstadsdelen Lorensborg om 20 år. 

– Spekulativ design handlar inte om att lösa problem eller att gissa rätt om framtiden. I stället handlar det om att genom spekulation och designaktiviteter bredda diskussioner och mana till reflektion, förklarade de. 

Projektet har utgått från ett övergripande scenario där självkörande bilar är vardag. Ett antal barn utgick från det övergripande scenariot med fem fiktiva personer för att föreställa sig möjliga framtider. Barnens idématerial fördes sedan vidare till studenter som visualiserade berättelserna i popup-böcker. 

– Scenariot med själkörande bilar väckte starka känslor hos studenterna. De tycker i många fall att det är alltför extremt och teknologifokuserat. De frågar sig också vad spekulativ design har för relevans inom landskapsarkitektur. Men det är också den här provokationen som får dem att börja agera – leva sig in i de fiktiva personerna. Det öppnar upp för friare associationer. 

Projektgruppen har sedan utgått från materialet för att göra en spekulativ film över Lorentsborg 2045. Filmen vill de lyfta till politiker, planerare och allmänhet för att främja nya tankesätt och diskussioner om morgondagens stad. 

Sveriges första barnvänliga stadsdel 

En bit bortom Lorensborg ligger Norra Sofielund, där Malmö stad sedan januari i år arbetar för att skapa Sveriges första barnvänliga stadsdel. 

– Syftet under projektets först år är att se hur befintlig miljö kan utvecklas, med målet att skapa trygga, gröna, bilfria zoner där barn och unga kan leka och röra sig på ett friare sätt, sa Max Hanander, ansvarig projektledare vid Malmö stad. 

Projektet fokuserar på hur området kan förändras för att ge plats för barn i alla åldrar – från bebisar till ungdomar. En stor utmaning är samarbete mellan olika aktörer som förvaltningar, bostadsbolag och civilsamhället. 

– Det krävs samarbete på många nivåer, både internt och externt. Vi behöver jobba tillsammans för att skapa ett långsiktigt och hållbart resultat, sa Max Hanander.

Missa inte nästa frukostwebbinarium 

Med närmare 300 medverkande vid senaste webbinariet har Mötesplats: Urbana Landskap på kort tid blivit en viktig plattform för att dela kunskap om stadsutveckling och aktuella forskningsprojekt.

Nästa webbinarium äger rum den 17 oktober med temat: När vattnet ritar om kartan – utmaningar och möjligheter för framtidens utemiljöer

Läs mer om projekten

Forskningsnätverk inom SLU kopplat till barn och unga

Forum för barn och landskap – en tvärdisciplinär plattform inom SLU Landskap som syftar till att stärka forskning, utbildning och samverkan kring barns och ungas utemiljöer. Forumet samlar forskare, lärare och externa aktörer från olika delar av SLU samt från offentlig, privat och idéburen sektor. 

Barn, unga och byggd miljö (BUB) – ett nätverk för alla som är intresserade av och verksamma inom frågor som berör barn och den byggda miljön. Nätverket är en mötesplats där forskare och praktiskt verksamma kan utbyta resultat och erfarenheter. 

Kontakt