Hållbara lösningar i fokus på Nationella växtskyddskonferensen

Den 12–13 november samlades ungefär 170 personer som arbetar med hållbart växtskydd i skog, trädgård och jordbruk på Campus Alnarp för Nationella växtskyddskonferensen 2025. Konferensen inleddes i Alnarpsgårdens aula där Annsofie Wahlström, vicerektor för samverkan och miljöanalys vid SLU, och Christina Lunner Kolstrup, dekan vid LTJ-fakulteten hälsade alla välkomna.

– Var och en här har mycket expertkunskap, men det är tillsammans vi tänker nytt och hittar nya vägar. Låt er inspireras och var inte blyg för att kontakta någon efter konferensen, sa Annsofie.

Från klimat och grödor till digitala skogar

Programmet bjöd på ett brett innehåll med både gemensamma och parallella sessioner med föredrag, men också postersessioner samt gott om tid för mingel.

Efter att alla hälsats välkomna berättade Gustav Strandberg från SMHI om klimatförändringarnas effekter på växt- och trädsjukdomar och Lene Sigsgaard från NMBU i Norge om hur diversifiering kan skapa mer motståndskraftiga jordbruksekosystem. Därefter talade Johan Fransson från Linnéuniversitetet och Patrik André från Skogsstyrelsen om hur digitalisering kan bidra till ett smartare skogsbruk, och att det går att uppnå så mycket mer genom att arbeta tillsammans.

–  Lene Sigsgaard betonade att diversitet måste var i fälten, till exempel med remsodling. Det hjälper inte att ha andra grödor bredvid, det måste vara en blandning i fältet, annars hjälper det inte. Det var intressant tycker jag, säger Björn Ringselle som arbetar med digitalisering i jordbruket och hållbarhet på gårdsnivå på RISE.

Studenter fick inblick i aktuell växtskyddsforskning 

Hanna Friberg forskar på svampsjukdomar i jordbruket vid SLU och hade med sig tio studenter från agronomprogrammets tredje år. 

– Jag har deltagit på alla Nationella växtskyddskonferenser som arrangerats hittills. Det är alltid en rolig blandning av både ämnen och människor och ett jättebra tillfälle att nätverka. Det är roligt att studenterna följer med och får insikter om aktuell växtskyddsforskning, berättade Hanna.

Ellen Ek Moreau var en av konferensens volontärer och hjälpte till med allt som fick det praktiska att flyta på under dagarna. Förutom att vara volontär presenterade hon också en poster från sitt pågående mastersarbete om den invasiva fruktflugan Drosophila suzukii som skadegörare på vindruvor.

– Det är intressant att ta del av branschen och få se hur en sådan här konferens går till. Det är kul att ta del av alla intressanta projekt. Framöver skulle jag gärna vilja arbeta på en myndighet och det här är ett perfekt ställe att få mer koll på branschen, säger Ellen.

Skog, jordbruk och trädgård i parallella sessioner

Under eftermiddagen hölls parallella sessioner inom jordbruk, trädgård och skog, där forskare, rådgivare och praktiker delade resultat och erfarenheter om allt från integrerat växtskydd och ogräskontroll till biologisk mångfald, digitala verktyg och hållbar plantering. I trädgårdssessionen berättade Johanna Jansson från Jordbruksverket om hur vi ska hantera bladlöss i framtiden.

– Kan vi hoppas på att ett varmare klimat ökar möjligheten att använda biologisk bekämpning? Biologisk bekämpning är en metod som kommer att få en större betydelse i växtskyddsstrategierna i framtiden. Men bladlössen är, och kommer att vara, en utmaning även i framtiden, sa Johanna Jansson.

I jordbrukssessionen berättade Åsa Lankinen, forskare på SLU i Alnarp, om en ny matematisk modell. Den används för att studera hur kombinationer av olika alternativa bekämpningsmetoder påverkar bekämpningen och toleransutvecklingen hos Alternaria solani som orsakar torrfläckssjuka.

– Att kombinera alternativa bekämpningsmetoder med lägre fungiciddoser kan reducera tolerans. Men god bekämpning och minskad risk för fungicid resistans går inte alltid hand i hand. I nästa steg vill vi testa modellen mot riktiga data, sa Åsa Lankinen.

Rosario García Gil från SLU i Umeå berättade om skogsförädling med nya digitala verktyg i skogssessionen.

– Med hjälp av nya tekniker som DNA- och fjärranalys gör metoden Landscape Breeding det möjligt att snabbt identifiera och välja ut träd med goda egenskaper direkt i skogen. Det effektiviserar förädlingen och hjälper skogsbruket att anpassa sig snabbare till klimatförändringar, berättade Rosario García Gil.

Från AI-baserad ogräsidentifiering till förädling av träd

Dag två fortsatte med fördjupande sessioner inom samma teman. Bland ämnena fanns AI-baserad ogräsidentifiering, virusdiagnostik i trädgårdsgrödor, klimatanpassning i skogsbruket och förädling av trädslag för ökad motståndskraft mot skadeangrepp.

– Det har varit väldigt många inspirerande föreläsare och tankeväckande föredrag. Digitaliseringen i skogsbruket var helt nytt för mig, otroligt spännande! Postersessionerna har varit väldigt spännande och jag tar med mig två nya projektidéer, sa Eva Edin från Hushållningssällskapet Konsult AB.

– Jag tyckte Donnie Petersons föredrag var väldigt intressant. Han berättade om att insekters spillning kan ersätta traditionell gödning för björkplantor och samtidigt bidra till lägre kostnader och ökad motståndskraft mot stress och skadegörare. Det blir intressant och se hur det kommer fungera i nästa steg ,ute på plantskolor och i fält, berättade Petter Öhrn som forskar kring barkborrar på Skogsforsk.

Ett nationellt referenslaboratorium för växtskadegörare

Carin Bunnvik från Jordbruksverket och Henrik Ericsson från SVA berättade om det nationella referenslaboratoriet för växtskadegörare som har börjat byggas upp under 2025.

– Ett nationellt referenslaboratorium är en viktig pusselbit för att Sverige ska kunna agera snabbt och samordnat när nya växtskadegörare upptäcks. Det handlar om att bygga upp kompetens, utrustning och nätverk som gör oss bättre rustade för framtida hot mot våra grödor, sa Henrik Ericsson.

Därefter höll moderator Malin von Essen i ett panelsamtal med representanter från LRF, SLU, Sveaskog och Naturskyddsföreningen där framtidens växtskydd, samverkan och hållbar produktion diskuterades. Noél Holmgren, dekan vid fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap på SLU avslutade konferensen.

– Var är vi om tre år? Har vi hämtat mer inspiration från de naturliga ekosystemen? Har vi fått in fler RNA-baserade tekniken, var är vi med AI-verktygen och vad har hänt med klimatet? Det ska bli spännande att se på Nationella växtskyddskonferensen 2028, avslutade Noél.

Text och foto: Cajsa Lithell