Nya vägar till hållbar mjölk genom tvärvetenskap

Livsmedelssystemen vi har idag bidrar till flera stora utmaningar, från klimatutsläpp och förlust av biologisk mångfald till utarmade jordar och ojämlik tillgång till resurser. För att skapa ett mer hållbart system behöver vi förändra både hur maten produceras och hur vi konsumerar den. 

Agroekologi i Sverige?

Idag diskuterar vi flitigt vad ett hållbart lantbruk egentligen är och uppfattningarna om vad hållbarhet betyder går ofta isär. Agroekologi är ett begrepp som har seglat upp på senare år som ett alternativ till industriellt, storskaligt jordbruk. Frågan är hur agroekologi kan anpassas till svenska förhållanden och samtidigt förena effektiv produktion med rättvisa och robusta livsmedelssystem.

Det ska en grupp forskare från SLU från olika discipliner undersöka i ett nytt, tvärvetenskapligt forskningsprojekt inom Interdisciplinary Academy (IDA). IDA är en tvärvetenskaplig satsning som stärker den tvärvetenskapliga kompetensen vid hela SLU. Gruppen kommer under åtta månaders tid att fokusera på den svenska mejerisektorn, en central del av landets livsmedelsförsörjning.

– Vi sökte till IDA eftersom vi alla är ganska nyfikna och öppna som forskare, jag tycker personligen att det är väldigt spännande att vi kommer från olika perspektiv och med olika erfarenheter och får jobba med samma fråga. Det vidgar ens egna perspektiv och gör förhoppningsvis forskningen mer relevant, berättar Lisa Ekman, som idag är gruppens talesperson.

Positiva forskare, sugna på tvärvetenskap

Lisa Ekman arbetar som forskare vid enheten för veterinärmedicinsk epidemiologi och har sitt forskningsfokus på forskning om mjölkkor, hållbar livsmedelsproduktion och djurvälfärd.

– I början var vi några stycken som kände till IDA och hade en önskan om att utvecklas mer inom tvärvetenskaplig forskning. Vi började med att formulera forskningsfrågan och identifierade forskare som vi såg skulle kunna bidra till det. Vissa av dem kände vi lite grann, andra hade vi snarare hört talas om genom deras arbete. Alla tillfrågade var positiva till projektet, som tur var!

Gruppen kom till slut att bestå av, förutom Lisa, Johan Karlsson från institutionen för energi och teknik, Brian Kuns från institutionen för stad och land samt Thomas Slijper och Nina Lind Ranneberg, båda från institutionen för ekonomi.

Är agroekologi vägen framåt för hållbarhet?

Begreppet agroekologi innebär att jordbruk bedrivs mer i samklang med de naturliga ekosystemen, att produktionen ska utnyttja ekosystemtjänster och lokala resurser utan att utarma dem. 

– Vi har alla arbetat med forskning kring mjölkproduktion tidigare, dock inom olika områden. I det här projektet kommer vi att titta närmare på begreppet agroekologi i förhållande till svensk mjölkproduktion och undersöka om det kan vara ett begrepp som kan underlätta omställningen till mer hållbara produktionsmetoder, säger Lisa.

Gruppen kommer att göra en litteraturgenomgång och undersöka begreppet agroekologi samt kartlägga olika produktionsmetoder som kan innefattas i begreppet. De kommer även titta på hur agroekologi kan jämföras med olika regelverk och andra produktionssätt som ekologiskt eller regenerativt (där man bygger upp naturens system samtidigt som man producerar mat).

– Vi kommer också besöka en gård och prata med mjölkproducenter om hur de ser på hållbar mjölkproduktion i framtiden. Ett mål med IDA-projektet är att skriva ihop en gemensam ansökan till ett större forskningsprojekt.

“En fantastisk möjlighet att utvecklas”

Gruppen hoppas på att öka förståelsen för själva forskningsfrågan och begrepp som agroekologi och hållbar mjölkproduktion. Men också, kanske minst lika viktigt, hur de som forskare från helt olika discipliner och områden jobbar och tänker kring metoder och angreppssätt för att komma framåt i projektet.

– IDA ger en fantastisk möjlighet att få använda sin tid för att faktiskt utveckla sin egen kunskap. Både inom tvärvetenskapliga forskningsmetoder och inom mer specifika områden – i det här fallet agroekologi. Vi ser alla fram emot att förbättra vår kompetens inom tvärvetenskapliga arbetssätt men också att få tid till att verkligen gräva ner sig i en ny fråga och skriva en riktigt bra forskningsansökan, avslutar Lisa.

Text: Cajsa Lithell