Laurène söker genetiska nyckeln till ekologiskt vete fritt från stinksot

Svampsjukdomen stinksot är ett problem på ekologiska vetefält. Vid infektion blir kärnorna mörka och luktar rutten fisk. Utan fungicider är resistenta vetesorter det viktigaste försvaret, men i Sverige finns endast en känd sådan sort – Stava. 

På institutionen för växtförädling vid SLU arbetar doktoranden Laurène Mailhan med att förstå genetiken bakom sortens motståndskraft mot svampsjukdomen. Syftet är att bana väg för fler resistenta sorter i framtiden.

– Det finns olika raser av stinksot i Sverige och Stava är resistent mot alla. I mitt projekt försöker vi därför förstå resistensmekanismerna. Det finns förslag om vilka gener i Stava som påverkar resistensen, men forskningen är inte helt säker, säger hon.

Projektet är viktigt mot bakgrund av att odlingen av ekologiskt vete har ökat i Sverige de senaste tjugo åren och med det även förekomsten av stinksot.

– Vi behöver förstå vad som pågår kring den här sjukdomen, hur vi kan bekämpa den i ekologiskt jordbruk, och hur den kan förebyggas långsiktigt. Jag hoppas att vi får fram resultat som kommer till nytta för lantbrukare, säger Laurène Mailhan.

Nu finns ett doktorandporträtt av Laurène Mailhan publicerat på centrumets webbsida.

Läs hela texten här: Ekologiskt vete hotas av stinksot – lösningar söks i genetisk motståndskraft

Centrum för hållbar primärproduktion

SLU och Sparbanken Skånes centrum för hållbar primärproduktion etablerades i Alnarp 2025. Centrumet är en samfinansiering mellan LTV-fakulteten och Sparbanken Skåne genom sin ägarstiftelse Finn.

Genom fakultetens satsning finansieras bland annat åtta doktorandtjänster vars forskning ska bidra till kunskapsutveckling inom hållbar primärproduktion på livsmedelsområdet.

Alla doktorander presenteras under året. Porträtten finns att läsa här: Doktorander.

SLU och Sparbanken Skånes centrum för hållbar primärproduktion

Genom framstående forskning och utbildning ska centrumet samverka med näringsliv och offentliga aktörer för att utveckla, sprida och nyttiggöra kunskap och nya lösningar för en omställning som balanserar ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Med primärproduktion avses det första ledet i livsmedelskedjan som ofta sker på gårdsnivå i lantbruks- och trädgårdsföretag. Det omfattar till exempel produktion av frukt och grönsaker, spannmål, raps, baljväxter samt kött, ägg och mjölk.