På djupet med markhälsan: SUNRISE och Grazing Living lab undersöker sju gårdar i Västerbotten

Hur ser en frisk jord ut?

Hur ser en jord med god markhälsa ut, och hur påverkas den av hur vi brukar marken? De frågorna står i centrum för det arbete som SLU-forskarna Sigrun Dahlin, Marcos Lana och Juana Chagas har genomfört i Västerbotten i sommar, tillsammans med masterstudenten Sara Widén och sommarpraktikanterna Noa Grand och Alice Marcheux från Frankrike.

I sitt mastersarbete vid SLU följer Sara arbetet från den första intervjun till de slutliga laboratorieresultaten. Hon kommer att sammanföra resultaten från intervjuerna och jordanalyserna från gårdarna i Västerbotten för att undersöka hur olika sätt att sköta mark och djur avspeglas i marken.

Agroekologi – att bruka med naturen

Agroekologi är ett sätt att bedriva lantbruk som bygger på ekologiska processer och lokal kunskap. I stället för att huvudsakligen förlita sig på externa insatsmedel är målet att stärka gårdens naturliga funktioner – till exempel god markhälsa, mångfald bland växter och djur, effektiv cirkulation av växtnäring och robusta produktionssystem som klarar ett förändrat klimat.

För djurgårdar i norra Sverige är betesdriften ett viktigt verktyg, och det är i marken som många av effekterna blir synliga över tid.

SUNRISE-projektet

SUNRISE är ett europeiskt forskningsprojekt som samlar Living Labs inom agroekologi i tio länder. I varje Living Lab arbetar lantbrukare, forskare och rådgivare tillsammans för att testa och utvärdera agroekologiska metoder under verkliga förhållanden på gårdarna.

I norra Sverige samarbetar SUNRISE med SustAinimal Grazing Living Lab Nod norr, som redan arbetar med ett nätverk av gårdar med betesdrift i regionen. Markhälsa har identifierats som ett av de prioriterade områdena för Living Lab Nod norr.

Från intervjuer till spadar i jorden

Den första kontakten med de sju gårdarna med mjölk-, nötkötts- eller fårproduktion, togs förra året och i maj återvände teamet för att genomföra SUNRISE:s kartläggning av agroekologi. I strukturerade intervjuer fick lantbrukarna beskriva hur de sköter sin mark och sina djur, vilka utmaningar de möter och vilka möjligheter de ser att utveckla mer agroekologiska arbetssätt.

Utifrån samtalen valdes fält ut för jordprovtagning på varje gård: ett fält där ett nytt eller agroekologiskt arbetssätt används och ett jämförbart referensfält.

Under vecka 34 och 35 återvände teamet med spadar, hinkar, presenningar och ett antal enkla men informativa fälttester. På de sju gårdarna samlades jord in från fem platser i varje utvalt fält. Proverna torkades och skickades vidare för laboratorieanalys.

Det här undersöks

Laboratorieanalyserna ska ge en bild av markens kemiska och fysikaliska egenskaper. Bland annat undersöks jordart, pH, kolhalt, halter av växtnäringsämnen som kväve, fosfor och kalium, katjonbyteskapacitet och skrymdensitet. Dessa standardiserade mätningar gör det möjligt att jämföra jordar mellan gårdar i Sverige och med andra Living Labs i Europa.

Parallellt med laboratorieanalyserna genomförde teamet en gemensam bedömning av markhälsan direkt i fält tillsammans med lantbrukarna. Det innebar bland annat att bedöma markstrukturen med spadtest, räkna daggmaskar, mäta hur snabbt vatten tränger ner i marken, undersöka om det finns packade jordlager samt att mäta pH.

Och så genomfördes kanske det mest omtalade testet av alla: att gräva ner kalsonger av bomull i jorden. Efter åtta veckor grävs de upp igen. Man tittar då på hur mycket bomullen har brutits ned vilket ger en förvånansvärt bra indikation på den biologiska aktiviteten i marken.

Syftet med projektet är att öka kunskapen om hur olika betes- och skötselsystem påverkar markhälsan på gårdar i norra Sverige. Forskarna vill också ta reda på om det går att mäta förändringar under projektets gång och hur väl de enkla fältmetoderna stämmer överens med resultaten från laboratoriet. Minst lika viktigt är att fälttesterna ger lantbrukarna möjlighet att på ett konkret sätt lära känna sina egna jordar och diskutera olika skötselåtgärder tillsammans med forskarna.

Vad händer härnäst?

Nästa år fortsätter arbetet på gårdar i Norrbotten. Resultaten från Västerbotten kommer att presenteras för lantbrukare i Norrland under 2027 vid en workshop om markhälsa som arrangeras av SLU. Där får lantbrukarna möjlighet att jämföra sina jordar, diskutera vad resultaten betyder i praktiken och själva prova fältmetoderna.

Ett varmt tack till alla lantbrukare som öppnade sina gårdar för oss, tog sig tid att delta och lät oss gräva hål i sina fält!

Kontakt 

Juana Chagas, institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd, SLU Umeå, juana.chagas@slu.se

Läs mer

Läs mer om samarbetet mellan Grazing Living Lab Northern Node och SUNRISE