Älgstammen ökar för tredje året i rad
Trenden håller i sig. Älgstammen fortsätter öka. Det visar den årliga beräkning som Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) gör på uppdrag av Naturvårdsverket.
Vid jaktstarten hösten 2025 beräknades stammen uppgå till cirka 320 000 individer. Under jaktsäsongen fälldes drygt 62 000 älgar. Älgar dör även av andra orsaker, vilket innebar att älgstammen bestod av omkring 255 000 individer efter avslutad jakt.
– Utvecklingen på nationell nivå visar en ökning, men förändringarna är olika stora på lokal och regional nivå. Kunskapen om hur många älgar det finns och hur stammen utvecklas utgör grunden i den svenska älgförvaltningen. Resultaten från årets beräkningar används för att ta fram förvaltningsplaner för älgen i hela Sverige, säger Anders Broby, vilthandläggare på Naturvårdsverket.
Jakten har störst påverkan på älgstammens utveckling
Den nya rapporten visar hur både jakttryck och jägarnas beteenden påverkar utvecklingen. Under förra året sköts 19,5 procent av den skattade stammen vid jaktstart.
– Trenden med en ökande älgstam beror på att jägarna medvetet skjutit färre älgar senaste åren. Nu ökar avskjutningen igen, men den kompenserar inte för hur många kalvar som föds, säger Fredrik Widemo, forskare vid SLU och en av författarna till rapporten.
Utökad tid för rapportering av älgobservationer
Den viktigaste källan för SLU:s beräkningar är inventeringen som jägare gör när de räknar hur många gånger de ser älgar under jakten. Men när älgstammen minskade tillbringade jägarna mindre tid i skogen och färre rapporter kom in. För att öka deltagandet i hela landet och stärka kvaliteten på statistiken har perioden för rapportering av älgobservationer förlängts med en månad inför jakten 2026.
– Nu får jägarna bättre möjligheter att genomföra sina sju rapporteringsdagar och bidra fullt ut till statistiken, säger Fredrik Widemo.
– Jägarnas observationer är mycket viktiga för att vi ska kunna få en tillförlitlig bild av älgstammen, även i områden där man testat ny inventeringsteknik. Förvaltningen av älg behöver därför även fortsatt jägarnas engagemang i datainsamlingen, säger Anders Broby.
Läs rapporten: Älgstammens utveckling. Älgförvaltningen i siffror jaktåret 2025/26 (slu.se)
Naturvårdsverkets pressmeddelande.
Hur används älgobservationerna i beräkningarna av älgstammen? Modellerna är komplicerade, men en ny film förklarar hur jägarnas älgobservationer bidrar till att öka kunskapen om älgarna i Sverige.
Så beräknas älgstammen i Sverige
Eftersom det inte går att räkna varje enskild älg gör forskare vid SLU beräkningar utifrån olika inventeringsmetoder. Fyra kvalitetssäkrade basmetoder används för skattning av älgstammens storlek och sammansättning. Det finns för- och nackdelar med alla metoder och de kombineras för bästa resultat.
Basmetoderna är
• älgobservationer (älgobs), som görs av jägare under en viss period i samband med jakt.
• spillningsinventering, där antalet spillningshögar ger ett index för populationen.
• avskjutningsstatistik, hur många älgar som fällts under jakt.
• älgkalvarnas vikt vid slakt, som speglar fodertillgång och hur populationen mår.
I skattningen ingår även antalet älgar som dödats i trafiken och kunskap om vargrevir.
Förvaltningen av älgstammen
Älgen förvaltas regionalt i samverkan mellan myndigheter, organisationer, markägare och jägare som tillsammans ska skapa en uthållig älgförvaltning. I varje län finns det ett antal älgförvaltningsområden där mål för förvaltningen av stammen sätts, till exempel täthetsmål och avskjutningsmål.
Kontakt
Anders Broby, vilthandläggare, viltanalysenheten, 010-698 17 57, anders.broby@naturvardsverket.se
Fredrik Widemo, universitetslektor vid SLU, 076-139 10 40, fredrik.widemo@slu.se