Hur görs risktagande möjligt i urbana experiment?
Urbana experiment har blivit ett allt vanligare sätt att söka nya lösningar på komplexa hållbarhetsutmaningar. Men experiment innebär att ge sig in i det oprövade – trots att kommuner och andra offentliga aktörer förväntas vara förutsägbara. Hur gör organisationer denna osäkerhet möjlig att agera i?
Den frågan står i centrum för i rapporten Riskarbete i urbana experiment av Lina Berglund-Snodgrass och Mats Fred. I rapporten undersöks hur risk skapas och organiseras i praktiken – och vad detta innebär för möjligheten att experimentera inom offentliga organisationer.
Urbana experiment handlar om allt från tester av nya mobilitetslösningar och cirkulära byggmaterial till digitala tjänster eller försök med nya regler och normer i planeringsprocesser. Gemensamt är att de alla innebär att pröva något vars konsekvenser inte fullt ut kan förutses.
En klassisk organisatorisk respons på osäkerhet är att försöka kontrollera eller minimera risken. Men i urbana experiment är ett visst mått av osäkerhet och risktagande en förutsättning.
Rapporten introducerar riskarbete som ett analytiskt begrepp för att synliggöra hur organisationer inte bara hanterar redan identifierade risker, genom exempelvis riskanalyser, utan också aktivt skapas.
Tre former av riskarbete
Forskarna identifierar tre återkommande former av riskarbete: förhandling, där relationer, förväntningar och ansvar mellan aktörer successivt stabiliseras; formalisering, där osäkerhet omsätts i regler, avtal, mandat och rutiner; samt förskjutning, där risk, ansvar eller konsekvenser flyttas mellan aktörer, organisatoriska sammanhang eller framåt i tiden.
– Det som gör urbana experiment möjliga är med andra ord inte frånvaron av risk, utan förmågan att organisera den, säger Mats Fred, docent och universitetslektor vid Institutionen för statsvetenskap, Lunds universitet.
Rapporten väcker därmed frågor som sträcker sig bortom enskilda urbana experiment: Hur skapas organisatorisk handlingsförmåga när konsekvenserna av en insats inte kan överblickas på förhand? Vem får mandat att ta risk, vem bär konsekvenserna – och vad händer med risk när experiment går från tillfälliga försök till mer permanenta lösningar?
– Vi hoppas att rapporten kan bidra till en bredare diskussion om relationen mellan risk, innovation och organisatorisk handlingsförmåga, och om vilka former av riskarbete som krävs när offentliga aktörer förväntas experimentera för att möta komplexa samhällsutmaningar, säger Lina Berglund-Snodgrass, docent och universitetslektor vid Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU.
Läs rappporten
Här hittar du rapporten Riskarbete i urbana experiment
Kontakt
Lina Berglund-Snodgrass
lina.berglund.snodgrass@slu.se
Mats Fred
mats.fred@svet.lu.se
Cities and Landscapes
Rapportserien Cities and Landscapes tillgängliggör och sprider kunskap om städer, landskap och relationerna mellan stad och land. Rapporterna riktar sig till en rad olika målgrupper, exempelvis forskare, praktiker, lärare och studenter.
Intresserad av att publicera en rapport?
Cities and Landscapes är tillgänglig för forskare och undervisande personal vid SLU som vill publicera rapporter om städer, landskap och samhällsutveckling.
Hör av dig till Karin Mongomery, karin.montgomery@slu.se.