Märkta gäddor ska avslöja hur gråsälen påverkar deras beteende

En tidigare studie från SLU har visat att gäddor kan bli betydligt svårare att fånga när det finns gråsäl i ett område, utan att antalet gäddor minskar i motsvarande omfattning.

– Det innebär att vi riskerar att misstolka förändringar i fångsterna som att fiskbestånden ökar eller minskar, när det egentligen kan handla om att fiskarna ändrar sitt beteende. Den skillnaden är viktig att förstå, både för att kunna bedöma hur bestånden utvecklas och om åtgärder för att stärka dem fungerar, säger Maria Ovegård, miljöanalysspecialist vid SLU och projektledare för den nya märkningsstudien i Stockholms skärgård.

Ljud - spårar gäddor och skrämmer sälar

Under hösten pågår märkning av gäddor i Lännåkersviken och Sittuviken i Stockholms skärgård. Totalt ska 98 gäddor förses med akustiska sändare så att deras rörelser kan följas med hjälp av så kallad akustisk telemetri.

Gäddorna fångas med spö, sövs och får en sändare inopererad innan de släpps tillbaka i vikarna. Sändarna skickar ut ljudsignaler som registreras av ett nätverk av mottagare i vattnet. Genom att kombinera signalerna från flera mottagare kan gäddornas position bestämmas genom så kallad triangulering. På så sätt går det att följa deras rörelser i detalj.

I båda vikarna används sälskrämmor som skickar ut ljud för att hålla gråsälar borta. Sälskrämmorna kommer att vara påslagna under vissa perioder och avstängda under andra, då sälarna åter kan söka sig in i vikarna. Genom att jämföra gäddornas rörelser under de olika perioderna kan forskarna undersöka hur deras beteende påverkas av gråsälens närvaro.

– Vi kan inte vara helt säkra på att sälarna håller sig borta bara för att sälskrämmorna är påslagna. Därför har vi också kameraövervakning som hjälper oss att hålla koll på om sälarna kommer in i vikarna. Med kamerorna kan vi dessutom upptäcka om det förekommer fiske som kan påverka försöket, säger Maria Ovegård.

Flera pusselbitar ska ge svar

Under tiden studien pågår uppmanas allmänheten att avstå från fiske i Lännåkersviken och Sittuviken. Fiske kan påverka gäddornas beteende, och fiskeredskap riskerar dessutom att fastna i mottagarna och rubba dem ur läge.

Mottagarna ska ligga kvar i vikarna under vintern. Först när de tas upp, tidigast våren 2027, kan forskarna hämta hem och börja analysera den insamlade informationen. Och det är inte bara gäddornas rörelser som kan avslöjas.

– Sändarna har också temperatursensorer som kan ge oss ledtrådar om en gädda har blivit uppäten av en säl. Vi kan alltså få veta mer om både hur gäddorna reagerar på sälarnas närvaro, om de håller sig undan eller om de faktiskt blir uppätna, säger Maria Ovegård.

Som komplement till telemetristudien genomför Länsstyrelsen spöprovfisken i Lännåkersviken och närliggande referensområden. Även förekomsten av säl och skarv inventeras. 

Studien i Lännåkersviken och Sittuviken genomförs av SLU tillsammans med Länsstyrelsen Stockholm och Linnéuniversitetet. Liknande försök med märkta gäddor pågår samtidigt i Blekinge skärgård, i samarbete med Länsstyrelsen Blekinge och Linnéuniversitetet. Båda studierna ingår i SLU:s regeringsuppdrag att undersöka om lokalt minskad förekomst av säl och skarv kan bidra till att stärka kustens fiskbestånd.