Om SLU:s regeringsuppdrag om säl och skarv

Flera fiskbestånd i svenska vatten ligger på oroväckande låga nivåer och visar, trots olika åtgärder, inga tydliga tecken på återhämtning. Torskbestånden i både Östersjön och Västerhavet är till exempel fortsatt mycket svaga, i många skärgårdsområden minskar rovfiskar som gädda och abborre och återvandring av havsöring är svag. 

Orsakerna är många och samverkande, bland annat fiske, klimatförändringar, övergödning och förlust av viktiga livsmiljöer. I vissa områden kan predation från säl och skarv vara ytterligare en faktor som påverkar fiskbeståndens möjligheter att återhämta sig.

Regeringen bedömer att de insatser som hittills genomförts, till exempel fiskeregleringar, inte är tillräckliga för att vända utvecklingen. Därför har SLU fått i uppdrag att genomföra en vetenskaplig studie som ska ge underlag för att förstå om, och i vilken grad, minskad predation från säl och skarv kan bidra till att fiskbestånd återhämtar sig. Parallellt har Naturvårdsverket och Formas fått relaterade uppdrag (se nedan).

SLU:s vetenskapliga studie

För att undersöka hur fiskbestånden påverkas när förekomsten av säl och skarv minskar genomför SLU delstudier i flera olika kustområden. Förutsättningarna skiljer sig åt mellan områdena, liksom vilka arter som berörs – storskarv*, knubbsäl, gråsäl och vikare.

De lokala delstudierna kombineras med en storskalig nationell analys av redan insamlade data från hela kusten, vilket gör att resultaten kommer att kunna tillämpas brett.  

I några av studieområdena finns redan långa tidsserier med data från provfisken. Det gör det möjligt att jämföra utvecklingen före och efter att åtgärder införs, och att fortsätta följa hur fiskbestånden förändras över tid även efter att regeringsuppdraget avslutats. 

Studierna genomförs i områden där predation från säl och skarv tidigare pekats ut som en möjlig orsak till förändringar i lokala fiskbestånd. I många av områdena pågår redan insatser för att minska predationen, till exempel genom jakt, skrämsel eller oljering av skarvägg.

Den jakt som ingår i studien genomförs i första hand som forskningsjakt, med tillstånd från Naturvårdsverket och etiskt godkännande från en djurförsöksetisk nämnd. Det här innebär att forskarna kan styra och rikta jakten så att resultaten kan utvärderas vetenskapligt, samtidigt som den genomförs så effektivt och skonsamt som möjligt och med minsta möjliga påverkan på andra arter. Forskningsjakten sker under direkt ledning av utsedda jaktsamordnare, och alla jägare som deltar är knutna till projektet och har relevant utbildning.  

SLU:s roll är att följa vad som händer när predationen förändras. För att göra det genomförs bland annat provfisken och märkning av fisk. I vissa områden används akustiska sändare för att följa fiskarnas rörelser och studera hur deras beteende när förekomsten av säl eller skarv minskar.

SLU:s fyra delstudier

• Nationell analys
• Bohuslän - 8+fjordar
• Grunda vikar i Stockholms och Blekinge skärgård
• Gävlebukten och Dalälven

Gemensamt uppdrag för ny kunskap

SLU vetenskapliga studie genomförs parallellt med relaterade uppdrag till Naturvårdsverket och Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas). De tre aktörerna har olika uppgifter, men ska ha en löpande dialog under arbetet och lämna en gemensam slutredovisning till regeringen.

• Formas sammanställer erfarenheter från tidigare experiment och studier, både svenska och internationella, och bedömer hur förändringar i säl- och skarvpopulationer påverkar fiskbestånd.
  
  
• Naturvårdsverket tar fram förslag på metoder och åtgärder som snabbt och effektivt kan minska säl- och skarvpopulationer, på ett sätt som samtidigt säkerställer att arternas gynnsamma bevarandestatus bibehålls. Naturvårdsverket har redan delredovisat sin del av uppdraget.

Regeringsuppdraget ska slutredovisas i sin helhet 31 mars 2028.