En man och en kvinna står i ett laboratorium och håller tillsammans upp en upp en tunn, vit fiberremsa.
Benjamin Schmuck, forskare, och Anna Rising, professor, vid institutionen för husdjurens biovetenskaper med en remsa av konstgjorda spindeltrådsfibrer (ArtSilk). ArtSilk-fibrer är lika sega som naturlig spindeltråd. Foto: Lisa Chröisty, SLU.

Prisad spindeltrådsforskning tar nästa steg mot textilier

Nyhet publicerad:  2026-10-20

Större mängder protein och en effektivare reningsmetod tar SLU:s forskning om konstgjord spindeltråd närmare textila tillämpningar. Med stöd från H&M Foundation arbetar forskarna nu vidare mot nästa mål: garn som kan tillverkas effektivt och fungera i praktiken.

I Stockholms stadshus tog igår kväll SLU-forskarna Anna Rising och Benjamin Schmuck emot H&M Foundations pris för sin forskning om konstgjord spindeltråd. Utmärkelsen offentliggjordes i juni och omfattar 200 000 euro samt ett stödprogram med tillgång till experter och kontakter inom bland annat textilindustrin.

– Pengarna ger oss möjlighet att ta nästa steg: göra fler försök, förbättra tillverkningsprocessen och ta fram tillräckligt mycket material för att testa garn och textilier, säger Anna Rising, professor vid institutionen för husdjurens biovetenskaper.

Forskningen hämtar inspiration från spindelns sätt att spinna. Bakterier producerar spindeltrådsprotein som renas och spinns till fibrer i en vattenbaserad process, utan giftiga kemikalier eller höga temperaturer. Målet är att utveckla material som kan bidra till en mer hållbar textilproduktion.

Sedan priset offentliggjordes har forskarna visat att proteinet kan tillverkas i större mängder. De har också utvecklat en effektivare reningsmetod som kan sänka produktionskostnaden kraftigt. Nu fortsätter arbetet med att omvandla proteinet till fibrer och garn för textila tester.

– Pengarna ger oss möjlighet att ta nästa steg: göra fler försök, förbättra tillverkningsprocessen och ta fram tillräckligt mycket material för att testa garn och textilier, säger Anna Rising, professor vid institutionen för husdjurens biovetenskaper.

Stödet handlar också om vägen från forskning till användning. Genom programmet får forskarna hjälp att utveckla affärsmodellen, skydda processen med patent och förbereda dialogen med investerare och kunder. Kontakterna kan bidra till att hitta samarbetspartner och förstå vilka krav materialet behöver uppfylla.

– Nästa viktiga milstolpe är därför att demonstrera ett garn som både går att tillverka effektivt och fungerar i praktiken, säger Benjamin Schmuck, forskare vid institutionen för husdjurens biovetenskaper.

Den största utmaningen är att få hela tillverkningskedjan att fungera i större skala, med jämn kvalitet och till en konkurrenskraftig kostnad. Det kräver bland annat att många fibrer kan spinnas samtidigt och bearbetas till garn. Forskarna behöver också mäta och visa att den uppskalade processen ger den miljönytta de eftersträvar.

– Nästa viktiga milstolpe är därför att demonstrera ett garn som både går att tillverka effektivt och fungerar i praktiken, säger Benjamin Schmuck, forskare vid institutionen för husdjurens biovetenskaper.

Läs mer om forskningen:

Kontakt