En verktygslåda för ett mer hållbart jordbruk

Valeria Carini har undersökt både ekologiska aspekter och skörd men också lantbrukarnas arbetstid och hur mycket diesel som går åt.

– Jag har verkligen respekt för lantbrukarnas arbete. Jag har själv en kolonilott och vet hur svårt det kan vara att odla. Det finns så mycket som vill äta upp dina grödor och ogräset vill alltid ta över, säger Valeria Carini, doktorand vid institutionen för ekologi.

Åkern är ett ekosystem där både biologisk mångfald och naturliga processer har betydelse för hur grödan växer. Exempelvis kan naturliga fiender bidra till att hålla nere antalet skadeinsekter och marklevande organismer spelar en viktig roll i näringsomsättningen.

Lantbrukaren kan påverka dessa processer genom sina val av odlingsmetoder. Men samtidigt behöver det vara möjligt att få en bra skörd utan att använda orimligt mycket resurser.

Valeria Carini har därför tittat närmare på hur olika odlingsmetoder hänger samman med både ekologiska aspekter, skörd, arbetsinsatser och dieselförbrukning. Det är ett bredare perspektiv än i många tidigare studier.

– Vi kan inte peka ut en metod från studien och säga att det kommer att rädda världen. Men om man vet vad man vill uppnå så kan man utgå från mina resultat, säger Valeria Carini.

Olika metoder har olika fördelar

I en av studierna undersökte Valeria Carini 50 höstvetefält på 24 gårdar i Skåne. Där jämförde hon odlingsåtgärder som olika växtföljder, förekomst av vall, hur intensivt jorden bearbetades och vilka gödselmedel som användes. Hon undersökte även användningen av kemiska bekämpningsmedel.

Resultaten visar att olika odlingsmetoder kan ha både fördelar och nackdelar.

Mindre intensiv jordbearbetning var till exempel förknippad med fler spindlar som kan bidra till att hålla nere antalet skadeinsekter, mer organiskt material i marken och bättre markstruktur. Det krävdes också mindre arbete och diesel. Samtidigt fanns det färre kortvingar, en grupp skalbaggar som också kan vara naturliga fiender till skadeinsekter.

I fält där mineralgödsel kompletterades med organisk gödsel, exempelvis stallgödsel, fanns det ungefär dubbelt så många hoppstjärtar och nästan 40 procent färre bladlöss. Spannmålen hade också 6 procent högre proteinhalt. Samtidigt krävdes ungefär dubbelt så mycket arbete och diesel som vid gödsling med enbart mineralgödsel.

Vad som odlades på åkern året innan spelade också roll. Höstvete som odlades efter en annan gröda än spannmål hade 17 procent högre skörd än vete som odlades efter spannmål. Det fanns också fler kortvingar.

Resultaten kan ses som en verktygslåda där olika verktyg passar för olika situationer. Lantbrukare kan behöva välja olika kombinationer av odlingsmetoder beroende på vilka mål som är viktigast. Är det hög skörd, gynnsamt markliv, lägre dieselförbrukning eller färre ogräs?

Undersökte livet både över och under jord

För Valeria Carini har avhandlingen inneburit mycket arbete i fält. Hon har bland annat inventerat bladlöss, naturliga fiender till skadeinsekter som jordlöpare, kortvingar och spindlar samt marklevande smådjur. Andra grupper hon studerat är kvalster och hoppstjärtar som har viktiga roller i markens näringsvävar, bland annat i samband med nedbrytning av organiskt material.

Hon har också undersökt ogräs, markens egenskaper och grödans utveckling, bland annat hur stor veteskörden blev och vetets proteinhalt.

Anne Dietrich, doktorand på institutionen för ekonomi, intervjuade lantbrukarna på gårdarna i Skåne så att forskarna skulle få en bild av hur mycket arbete och diesel som användes vid odlingen. På så sätt kunde de väga in resursanvändningen när de utvärderade de olika metoderna.

Det är en viktig aspekt om mer ekologiskt gynnsamma odlingsmetoder ska få genomslag. Resultaten visar att sådana åtgärder inte nödvändigtvis behöver vara mer resurskrävande, men att de inte heller automatiskt innebär lägre resursanvändning.

Simulerade en torrperiod

Valeria Carini arbetade också i ett långliggande odlingsförsök i Uppsala. Där jämförde hon odlingssystem med olika växtföljder och jordbearbetning. Hon simulerade dessutom en torrperiod för att undersöka om ett mer varierat odlingssystem med mindre intensiv jordbearbetning kunde vara mer motståndskraftigt mot torka.

– Jag satte tak på försöken och vissa ytor fick vatten men inte andra. Det blev extra spännande första veckan när taken blåste bort och vi fick åka ut och samla in dem igen och sätta dem på plats, berättar Valeria.

Torrperioden påverkade både grödornas tillväxt och flera grupper av marklevande djur, men forskarna såg ingen säkerställd minskning av spannmålsskörden. Det varierade odlingssystemet med mindre intensiv jordbearbetning gav inte heller något tydligt bättre skydd mot torkan.

Även dessa resultat visar hur komplicerat samspelet mellan odlingsmetoder, grödor och livet i åkern kan vara.

Disputation

Valeria Carini försvarar sin avhandling 13 november på Ultuna Campus.

Avhandling

Ecological and economic perspectives on agroecosystems Ecosystem functions, crop production and input use across cropping practices

Läs mer

Valeriasstudier ingår i projektet Omvandling av livsmedelskedjan baserad på ekologiskt och ekonomiskt hållbar grödodling (TRANSECO)