Nyttodjur kan bekämpa bladlöss i sallaten

Svensk frilandsodling av grönsaker står inför stora utmaningar när det gäller växtskydd. Tillgången till effektiva insektsmedel minskar på grund av resistensutveckling och skärpta regler. Samtidigt fortsätter bladlöss och trips att vara svåra skadegörare att hantera.

I sallat kan förekomsten av löss innebära att produkten inte längre går att sälja. Situationen har blivit så allvarlig att flera svenska sallatsodlare har aviserat att de vill minska sin produktion under senare delen av säsongen, eftersom risken för insektsangrepp då är för stor. Lössen är särskilt besvärliga att komma åt eftersom de gärna gömmer sig djupt inne i sallatshuvudena.

– De är väldigt bra på att gömma sig. Även om man behandlar grödan kan det vara svårt att komma åt dem då medel endast hamnar utanpå sallatshuvudet, berättar Tibebe Dejene Biasazin, forskare vid institutionen för växtskyddsbiologi vid SLU.

Använder doftsignaler för att locka nyttodjur

Tibebe Dejene Biasazin undersöker en metod som bygger på växternas kemiska kommunikation med omgivningen.

När en växt angrips av insekter avger den olika doftämnen. Dessa fungerar som signaler för exempelvis nyckelpigor, blomflugor och nätvingar som är naturliga fiender till skadegörarna, så kallade nyttodjur.

Tibebe Dejene Biasazin har undersökt vilka doftämnen som nyttodjuren reagerar på. Genom att identifiera gemensamma ämnen har han tagit fram en doftämnesblandning som ska kunna locka flera typer av naturliga fiender till odlingen.

– Det handlar inte om att locka en enda art. Vi har utgått från de ämnen som flera olika nyttodjur kan uppfatta och reagera på. Tanken är att locka en hel grupp av naturliga fiender till grödan, förklarar han.

Doftblandningen fungerar som ett slags kemiskt ankare. Den efterliknar växtflyktiga ämnen som signalerar att växten är utsatta för angrepp från växtätare. Genom att placera ut den i odlingen är förhoppningen att nyttodjuren både ska hitta dit och stanna kvar för att de luras att tro att det finns gott om byten.

Ska hjälpa nyttodjuren att stanna kvar

Doftblandningen kan lösa en central utmaning med biologisk bekämpning med nyttodjur. Det räcker nämligen inte bara att nyttodjuren finns i närheten av odlingen. De måste också hitta skadegörarna och stanna kvar tillräckligt länge för att kunna göra nytta.

I dag används bland annat nätvingar (Chrysoperla carnea) för biologisk bekämpning. De kan sättas ut i odlingen som ägg, men när de kläcks kan larverna sprida sig vidare från odlingen om det saknas tillräckligt med byten där de befinner sig.

Här kommer Tibebe Dejene Biasazins doftblandning in i bilden.

– Om vi har en doft i odlingen som signalerar att det finns byten där, kan den hjälpa till att hålla kvar nyttodjuren. Det är det jag menar med ett kemiskt ankare: att både locka dit fler nyttodjur och få dem att stanna kvar, säger Tibebe Dejene Biasazin.

Doftämnena skulle också kunna göra att bladlöss avskräcks från att flyga in och etablera kolonier på plantorna, eftersom lukten signalerar att växten redan är angripen.

Lovande resultat från äppelodling

Metoden har tidigare testats i äppelodling, där forskningen visat att fler nyttodjur förekommer i de delar av odlingen där doftblandningen har placerats ut.

– Det mest spännande är att se om det fungerar även i andra odlingssystem. Vi vet att det har fungerat i äppelodling, men frågan är om vi kan få samma goda effekt i sallat.

Under den senaste odlingssäsongen har metoden testats i en frilandsodling av sallat. Dock var förekomsten av bladlöss betydligt lägre än förväntat under den här säsongen, vilket gör det svårt att dra säkra slutsatser om effekten på skadegörarna. Däremot noterades nyttodjur i odlingen.

Flera metoder ska kombineras

Doftsignalerna är en del av ett större utvecklingsarbete där SLU samarbetar med HIR Skåne för att hitta fungerande växtskyddsstrategier för svensk frilandsodling.

Under 2026 och 2027 genomförs pilotförsök på elva kommersiella odlingsplatser. Där testas olika kombinationer av biologisk bekämpning, insektsnät och kontaktverkande behandlingar.

Syftet är att undersöka vilka metoder som fungerar i praktiken och hur de kan kombineras för att minska angreppen utan att försämra grödans kvalitet eller öka odlingskostnaderna orimligt mycket.

Doftmetoden kommer att utvärderas mer ingående i ett särskilt försöksupplägg där forskarna jämför vanlig utsättning av nätvingar med utsättning som kombineras med doftsignaler.

Flera frågor återstår innan metoden kan användas

Även om resultaten från äppelodlingen är lovande återstår en hel del forskning innan doftmetoden kan rekommenderas till grönsaksodlare.

– Det första steget är att ta reda på om metoden fungerar. Sedan behöver vi undersöka sådant som hur länge doftämnena fungerar i fält, hur långt doften sprider sig och när under säsongen olika nyttodjur finns tillgängliga, säger Biasazin.

Förhoppningen är att forskningen på sikt ska bidra till mer tillförlitlig biologisk bekämpning och minska beroendet av kemiska växtskyddsmedel i svensk grönsaksodling.