Nätverket BUB träffades med fokus på unga

Den 20 november var inte bara Barnkonventionens dag. Då hölls även årets BUB-möte i Malmö, med tema Fokus på unga. Tonåringar och andra unga är en grupp som glädjande nog tycks uppmärksammas allt mer i den byggda miljön. Samtidigt finns många utmaningar i att främja denna grupps användning och deltagande i olika miljöer. 

Mötet inleddes med en guidning i Malmö Folkets park där programansvarig Mattias Berg beskrev hur unga människor på många sätt är delaktiga i det programutbud som skapas i parken. I vissa fall har ungas deltagande också gett fysiska avtryck i parken. Trots ihållande snöfall blev besöket en intressant inblick i hur en organisation som involverar unga i stor omfattning kan fungera.

Resten av nätverksmötet hölls i FOJABs lokaler. Det omfattade en gemensam lunch och presentationsrunda bland de omkring 50 deltagarna från olika typer av organisationer. Programmet som följde gav inblick i miljöer som utvecklas för och med unga genom projekt och verksamheter inom praktik och forskning.

Under rubriken ”Från praktik till samarbete” berättade Kristina Kember och Haydar Alward från FOJAB om sitt samarbete med Möllevångsskolan där de genomfört projekt i arkitektur med niondeklassare på ett sätt som ger eleverna kunskap och inspiration om arkitektur.

Mimmi Beckman från Örebro kommun beskrev nio olika idéer för hur platser kan locka unga, med fokus på utmaningar, häng och aktivitet. Hyrije Matarova gav inblick i hur Tillsammans i förening i Malmö drivs av unga och engagerar många unga, bland annat i stadsutvecklingsfrågor.

Ett andra block hade rubriken ”Från forskning till reflektion” där det gavs inblick i flera projekt där Emma Pihl vid FOJAB och Karin Book vid Malmö Universitet har samarbetat. I det pågående projektet Rörelsepoesi utmanar de utformningen av idrottsmiljöer genom deltagandeprocesser och konstinstallationer.

Frederik Aagaard Hagemann, nyligen disputerad vid SLU, beskrev hur aktionsforskning och ambitioner om ungas deltagande ibland kan bli trassligt – något som också skapar lärdomar.

Dagen ledde till flera större insikter. De olika sätt att göra unga delaktiga i sina miljöer som kommit fram under mötet gav upphov till reflektion kring värdet av att ge processerna för detta gott om tid och kontinuitet. Arbetet med ungas miljöer behöver en långsiktigt fungerande struktur.

Många av de projekt och exempel som lyftes visar vad som är möjligt när unga får tid, trygghet och verkligt inflytande. Samtidigt blev det tydligt att förutsättningarna skiljer sig kraftigt mellan skolor, föreningar och kommuner.

Det finns fortfarande organisatoriska glapp, ojämlika villkor och kortsiktiga processer som gör att ungas perspektiv riskerar att försvinna mellan uppdrag, budgetår och förvaltningar. BUB-nätverket spelar därför en viktig roll i att samla erfarenheter, sprida kunskap och skapa möten mellan aktörer som annars inte samarbetar.

Andra reflektioner från dagen handlade om behovet av att främja en positiv utveckling för unga i tider när det behövs stöd och förståelse från vuxenvärlden, när samhällsutvecklingen istället går mot lägre straffmyndighetsålder och ökad medicinering. 

Kanske ses vi vid nästa års nätverksmöte, hösten 2026? Plats, tid och tema för det mötet är inte klart än, men den 20 november gavs flera idéer kring vad vi som i olika roller främjar goda miljöer för barn och unga behöver diskutera tillsammans.