Spridningsvägar

Syfte

Huvudsyftet med verksamhetsområdet är att öka förståelsen för olika spridningsvägar för kemiska bekämpningsmedel till vattenmiljön. För att förstå hur bekämpningsmedel uppträder i mark- och vattensystem behövs mer kunskap om transport, adsorption och nedbrytning i olika marktyper och under olika hydrologiska förhållanden.

Verksamhetsmål 2023 - 2027

1. Utvärdera effekterna av olika brukningsmetoder på processer som styr transporten av bekämpningsmedel
2. Identifiera kritiska källområden för bekämpningsmedelsläckage
3. Stöd till modellutveckling

Genomfört och pågående arbete

Kan brunnsskydd ersätta skyddsavstånd?

För att skydda ytvatten från kontaminering av bekämpningsmedel är det inte tillåtet att bespruta mark inom ett skyddsavstånd på 2 m från dränerings- och kopplingsbrunnar enligt de nuvarande föreskrifterna om spridning av växtskyddsmedel (NFS 2015:2). Det är dock oklart hur betydelsefulla brunnar är för läckage av bekämpningsmedel och det är också oklart om skyddsavstånd är det effektivaste sättet att begränsa detta läckage till ytvatten. Ett intressant alternativ till skyddsavstånd är att använda brunnsskydd. Runt brunnar bildas ofta ogräshärdar varifrån fröer kan spridas. Med brunnsskydd skulle lantbrukaren kunna bekämpa dessa ogräs på ett effektivt sätt.

Under 2026 genomförde vi bevattningsförsök i fält för ett antal bekämpningsmedel och markvattenhalter. Vi applicerade bekämpningsmedel inom skyddsavståndet med och utan brunnsskydd. Vi använde oss av två befintliga brunnar belägna på Eriksdals gård utanför Hedemora. Där mätte vi vattenflöden i utflödet från brunnarna och tog prover för analys av bekämpningsmedelskoncentrationer. Försöken kommer att upprepas 2027.

Projektet finansieras av Stiftelsen Svensk Lantbruksforskning (SLF) och CKB och utförs i samarbete med lantbrukaren på Eriksdals gård och Jordbruksverket.

Kan läckagerisken för bekämpningsmedel uppskattas från genombrottskurvor för spårämnen?

Ämnestransportförsök där en puls av ett spårämne (ett ämne som inte bryts ner eller binds till markens fasta material) tillsätts vid markytan under konstant vattenflöde används för att få information om transportprocesser i mark, till exempel graden av snabba flöden i makroporer. Variationen i koncentration vid ett visst djup, vanligtvis i utflödet från en jordkolonn, över tid kallas för en genombrottskurva. 

För att studera sambandet mellan genombrottskurvor och risken för läckage av bekämpningsmedel använder vi oss av tidigare uppmätta genombrottskurvor från 36 positioner inom ett fält i Bjertorp i Västergötland. Detta fält har stora variationer i lerhalt och halt organiskt kol. 

Under 2025 kalibrerades MACRO-modellen mot dessa genombrottskurvor. Vi kommer under 2026 att simulera läckaget av bekämpningsmedel med kontrasterande egenskaper för alla 36 positioner under 20 år. Resultaten från simuleringarna kommer att jämföras med olika mått på genombrottskurvorna för att svara på frågan om läckagerisken för bekämpningsmedel kan uppskattas från genombrottskurvor för spårämnen. Studien kommer också att ge information om vilka delar av fältet i Bjertorp som bidrar mest till läckaget av bekämpningsmedel. 

Olika brukningsmetoders effekt på transporten av bekämpningsmedel

Markens potential att binda kol har förts fram som en viktig aspekt för att minska jordbrukets klimatpåverkan. Regenerativt eller bevarande jordbruk (conservation agriculture) kan leda till minskad erosion, ökad kolinlagring och bättre möjligheter till växtodling under extrema väderförhållanden. De tre huvuddelarna inom bevarande jordbruk, minimerad jordbearbetning, varierade växtföljder och täckning av marken året runt (t. ex mellangrödor/fånggrödor, ”mulching”) kan alla påverka nedbrytningen, adsorptionen och läckaget av bekämpningsmedel från jordbruksmark.

Vi har genomfört en studie om hur brukningsmetoder inom lantbruket (jordbearbetning, växtföljd, mellangrödor, användning av bekämpningsmedel och gödselanvändning) påverkar nedbrytningen av ogräsmedlen bentazon och klopyralid. Under 2023 togs prover från 38 fält fördelade på 18 gårdar i Västergötland där lantbrukarna har använt olika grad av ”hållbara” brukningsmetoder. Fälten täcker också in en variation i textur och organisk kolhalt. Resultaten visar att mineraliseringen av både bentazon och klopyralid generellt var högre i jordar från fält som i högre grad brukades hållbart (låg grad av jordbearbetning, stor variation i växtföljd, låg användning av bekämpningsmedel och hög användning av stallgödsel). Speciellt graden av jordbearbetning och användning av bekämpningsmedel verkar vara viktigt. En vetenskaplig publikation håller på att skrivas under 2026.

Mer information

• Ramprogram för CKB 2023-2027