Zonalpelargon 'Knapa-trädet'

Pelargonium x hortorum 'Knapa-trädet'

Historia: Kvinnan, som gett växten sitt namn, kallades för Knapan, då hon var fattig och hade det knapert. Hon levde enkelt och bodde troligen i ett litet torp i byn Västorp sydväst om Växjö. Hon försörjde sig genom att hjälpa till på traktens gårdar, genom att göra dagsverk.

I början av 1900-talet fick Matilda Johansson, en pelargon av Knapan. I Småland på den tiden kallade man krukväxter för fönsterträd och växten fick av familjen namnet Knapa-trädet.

Den 1 juli 1922 gifte sig Matildas dotter Hilda och fick då ett Knapa-träd av sin mor. Hilda flyttade från barndomshemmet sex mil bort till Rydsholm söder om Värnamo.
När Hildas dotter Karin, född 1927, gifte sig med Artur och flyttade till den lilla gården Tuddabo i närheten, fick hon också ett Knapa-träd av sin mor Hilda. Traditionen bevarades.

Karin minns mycket väl Knapa-trädet hos både mor och mormor, där fönstren var fulla av blommande pelargoner. Karins erfarenhet är att 'Knapa-trädet' mår bäst inomhus och förr vinterförvarade hon dem alltid i jordkällaren.

Beskrivning: 'Knapa-trädet' har något fyllda/fyllda cerise blommor med tydligt rödfärgade blomskaft. På de övre kronbladen ser det ut som vita penseldrag när purpurröda nerver tecknas mot den vita basala zonen. De mörka nerverna är synliga även på kronbladens undersida. Ståndarna har rostfärgat pollen. Det något
vågiga bladets kant är naggad och bladbasen är något öppen. På de mellangröna bladen finns en liten zon. 'Knapa-trädet' kan med tiden bli högvuxen.

'Knapa-trädet’ lanserades som Grönt kulturarv® 2016. Foto: Mäster Grön