Att inventera lök- och knölväxter

De första lökväxterna som introducerades i landet var troligen påskliljan, snöklockan och madonnaliljan. Andra populära lökväxter såsom hyacinter, morgonstjärna, pärlhyacinter, snödroppar och tulpaner infördes under 1600-talet. Det var i mitten av 1800-talet som försäljningen av växter via kataloger kom igång, och i början av 1900-talet fanns det en uppsjö av arter och sorter till försäljning. Många av dessa växter försvann efter andra världskriget från handel och kan idag vara helt försvunna om de inte finns kvar i någons trädgård.

Fakta och beskrivningar om hur du kan identifiera våra äldre lök- och knölväxter kan du läsa om i boken ”Att inventera lök- och knölväxter, en handledning”. Hur länge de har odlats i Europa och i Sverige, lite om dess namnbruk förr och nu, samt växternas ursprung behandlas också. Boken syftar till att skapa intresse för och sprida kunskap om äldre lök- och knölväxter. De arter och sorter som beskrivs i boken har antingen funnits till försäljning i gamla priskuranter eller lökkataloger, är beskrivna i äldre svensk litteratur eller är växter som någon har tipsat om till Lök- och knöluppropet. Boken är indelad i fyra kapitel; tidig vår, sen vår, sommar och höst, och tar upp 29 släkten.

Så skriver en av de tusentals brevskrivare som hört av sig till Programmet för odlad mångfalds (Pom), Lök- och knölupprop. Detta upprop var en rikstäckande inventering där man letar efter äldre material av prydnadslökar och knölar. Syftet med uppropet var att dokumentera lökar och knölar som har varit i odling före 1940. Uppropet startade under våren 2006 och höll på till och med 2010. Exempel på växter som man letade efter var snöklockor, krokusar, klockliljor, hyacinter, liljor, knölbegonior och dahlior.

Många gånger fick man en lök eller knöl av grannar, vänner eller släktingar. På så sätt spreds vissa växter inom ett område. En del av växterna har fått egennamn uppkallade efter en person, gård eller plats. Ofta har man glömt sortnamnet på den.

- Dessa växter har både en rik kulturhistoria och en genetisk mångfald som är viktig att ta tillvara. De mest intressanta av de insamlade växterna via Poms upprop har bevarats i Nationella genbanken för trädgårdsväxter. Allmänheten kan se växter och deras historia på regionala klonarkiv runt om i landet berättar Karin Persson, författare till boken.

Lök- och knöluppropet är en rikstäckande inventering där vi letar efter äldre material av prydnadslökar och knölar. Syftet med uppropet är att dokumentera lökar och knölar som har varit i odling före 1940. Uppropet startade under våren 2006 och exempel på växter vi letar efter är snöklockor, krokusar, klockliljor, hyacinter, liljor, knölbegonior och dahlior.

Boken Att inventera lök- och knölväxter, en handledning ges ut av Pom, Programmet för odlad mångfald. Den vill skapa ett intresse och sprida kunskap om äldre lök- och knölväxter som har odlats i Sverige före andra världskriget. Den innehåller beskrivningar och fakta så man själv kan identifiera sina egna lök- och knölväxter i trädgården och bevara dem.