Att ställa om: mening och makt i omställningen till en hållbarare värld

Världen står inför vad som brukar beskrivas som en dubbel kris: en ökande förlust av biologisk mångfald och ett förändrat klimat. Kriserna är nära sammanlänkande och behöver hanteras tillsammans, vilket inom forskning, politik och näringsliv brukar översättas i termer av omställning. Sedan början av 2010-talet har idén om omställningsbegreppet vunnit en enorm popularitet världen över men har samtidigt fortsatt vara ett i grunden omtvistat begrepp, laddat med olika värderingar, tolkningar och kunskaper. 

Samtidigt som det råder stor enighet kring att vi behöver ställa om vår produktion, konsumtion och förändra vår markanvändning så finns många olika föreställningar om vad vi ska ställa om, mot vilka mål, vilken typ av kunskap som behövs och vilka aktörer som behöver vara med i omställningsprocesserna. 

I min docentföreläsning utgår jag från hållbarhetsomställningar som kommunikativa processer fyllda med olika kunskapsanspråk, tidshorisonter, aktörskonstellationer och berättelser om dåtid, nutid och framtid. I ljuset av den dubbla miljökrisen och med utgångspunkt i aktuella forskningsprojekt kring omställningen av svenskt skogsbruk kommer jag belysa hur omställning görs och hur etablerade sätt att tänka, veta och göra i skogen upprätthålls såväl som utmanas. Jag kommer också att utveckla hur mitt eget förhållningssätt till forskningen har förändrats under senare år som ett led i min medverkan i transdisciplinär miljökommunikationsforskning. I stora drag så innebär det att jag rört mig alltmer bort från att kritiskt analysera och dekonstruera kommunikationens form och innehåll, diskutera förändringspotential och maktrelationer(vad), till att intressera mig för frågan om och hur vi forskare aktivt kan/bör bidra till omställning. Vad karaktäriserar omställningsorienterad miljökommunikationsforskning? Hur gör man i praktiken och vad finns det för utmaningar och möjligheter? 

Jag kommer att ge exempel och dela erfarenheter från pågående projekt där jag tillsammans med forskarkollegor i nära samarbete med lokala aktörer utvecklat ett samarbete och en plattform för tryggt utforskande av alternativa skogliga praktiker. Arbetssättet innebär att vi ger stort utrymme för deltagarna att själva utforma lokalt förankrade visioner, rama in problem och initiera aktiviteter som syftar till att uppnå visionerna. Samarbetet har visat sig utgöra en viktig plattform för att bygga relationer, skapa handlingskraft och testa nya idéer och ger viktig insikt i hur formella och informella regler, former för organisering och samverkan möjliggör och/eller hindrar alternativa sätt att tänka och göra i vardagliga situationer. Slutligen, omställningsfrågan har också en viktig emotionell dimension som det pratas mycket lite om, såsom frågor om ansvar, skuld, oro inför det obekanta och sorg över det som går förlorat. För att underlätta att uttrycka dessa aspekter har kollegor och jag påbörjat ett samarbete med en konstnärsgrupp där vi genom utvecklandet av olika kommunikativa verktyg hoppas kunna underlätta utforskande, lyssnande och öppna samtal kring skogen och vår plats i den.