Skogen & Människan: S01E02

Syskonen Jessika, Jens och Jenni [00:00:07] Hellu! Hej hej hej!

Speaker [00:00:12] Tre syskon, Jens, Jessica och Jenny. Jessika [00:00:17] Är det middagen. Ja till middagen. Härligt Jens! Du syns inte, men är det meningen.

Speaker [00:00:27] De är i 40 årsåldern, uppvuxna på landet i Skellefteå. Nu bor de i stan med egna familjer och karriärer.

Jessika [00:00:36] Hur är läget?

Speaker [00:00:37] De träffas på Times.

Jenni [00:00:40] När Jens frågar Hur är det så sa jag pass.

Jessika Är det en sån vecka? Ja, om vi skulle då. Fundera lite grann på om vi ska komma i mål med det här med skogen. Men någon gång? Vad tror jag om det?

Jenni Jamen precis.

Speaker [00:01:08] Syskonens föräldrar bor kvar på gården. De börjar bli till åren. En dag vill de prata om framtiden. Syskonen ska få skogen.

Jenni [00:01:22] Då sa jag först nej.

Jessika [00:01:23] Just det. Och då blev det lagt på is lite grann och så. Men mamma ville väl att den där skulle vara ett helt gäng. Inte att du skulle vara utanför.

Jenni Ja just det.

Jessika Alla ska med.

Speaker [00:01:44] Storasyster Jenny säger först nej, men låter sig till slut övertalas. Nu äger syskonen skogen. De är några av Sveriges alla privata skogsägare. Skogen är en bricka i klimat spelet. Den som äger skog har möjlighet att påverka hur den framtida skogen kommer att se ut. Den som äger skog kan påverka de stora, viktiga samhällsfrågorna. Men hur? Vad kan de Jennie, Jens och Jessica göra med sin skog? För till exempel klimatet? Hur ska de sköta den här skogen som de har fått? I det här avsnittet av podden Skogen och människan söker Daniel gärna svaret till de nyblivna skogsägarna i den senaste forskningen.

Daniel Stjärna [00:02:46] Ni tre syskon har fått en skog av era föräldrar. Vad tänkte ni spontant då? Jenny Vad tänkte du?

Jenni [00:02:57] Det kändes svårt och komplicerat och jag var också väldigt orolig att det här skulle bli en källa till konflikter mellan mig och Jens och Jessica. När de börjar prata om det så pratar jag lite grann med bekanta och de sade nej, men det är att samägda skog, det är den svår. En svår fråga och att det finns risk att man man vill olika saker med skogen om man har olika möjligheter att lägga in både pengar och tider och att det kan kan leda till konflikter. Och det kände jag att det var jag absolut inte beredd på.

Daniel Stjärna [00:03:34] Men ni tre, som syskon är ni ofta lite oense när ni ska komma överens om någonting.

Jenni [00:03:40] Nej, men vi har. Vi har lite olika värderingar, Vi har valt lite olika livsstil och hur vi har det. Jag och Jens. Vi bor ju båda två i Skellefteå men Jessika bor i Umeå. Men när det här kom på tal så var vi också lite grann i olika lägen i livet. Det fanns en risk att det kunde driva in en kil mellan oss som jag verkligen inte ville ha.

Daniel Stjärna [00:04:03] Jens vad tänkte du om din förväntade framtida insats?

Jens [00:04:09] Men det var väl just det som var den stora frågan egentligen. Hur stor insats måste man sätta in för att få på något sätt ut av det? Men jag tänkte nog också samtidigt att det skulle vara lite häftigt att vara skogsägare. Det kändes fint att få behålla den i familjen, men framför allt att få äga sko och faktiskt få nyttja den och vara i den. Så. Daniel Stjärna [00:04:30] Hur ser den mentala bilden ut av skogsägaren Jens?

Jens [00:04:35] Ja lite sådär skogsmulle kläder på att man fortfarande hittar på helgerna. Kanske avverkar lite grann men också framför allt det sociala med familjen och att få vara tillsammans och göra saker tillsammans där. Det är väl det som är den huvudsakliga.

Daniel Stjärna [00:04:50] Kan du tänka dig din bror i skogsmulle kläder väska?

Jessika [00:04:53] Absolut, han har ju det. Lundhags byxor och kängor. Och har du nån rutig skjorta?

Jens [00:05:01] Jajjemen.

Jenni [00:05:03] Fast Jens. Tänk att jag undrar om du verkligen kommer att få ihop det med din nuvarande och ditt nuvarande livspussel? Jag tror att det kanske också är en lite romantisk bild av hur du önskar att det ska se ut.

Jens [00:05:21] Så är det absolut. Så är det. Men om inte annat är tanken tanken fin.

Daniel Stjärna [00:05:27] För det här är ju inte vilken skog som helst. Och som du, sade Jens. Att kunna ta familjen dit är ju viktigt för att ni fick ju själva som barn ta del av den här skogen som har gått i generationer från mormor morfar som bodde och verkade där och drev den här skogen som sitt hem, sitt liv helt enkelt. Vad har ni för minnen av den här skogen som barn?

Jens [00:05:49] Jag kan säga att min minnesbild är att vi har det. Kanske inte att man har gått runt i skogen och så, men det har alltid funnits någon slags liten arbetsuppgift där som som ska utföras. Antingen har det varit någon plantering i tidigt skede eller man har sett till att lägga skogs eller virkeshögar lite här och var för någon avverkning och så där. Däremot så tror jag kanske inte så jättemycket att vi har varit där och gått och socialiserat i skogen om man säger så.

Daniel Stjärna [00:06:16] Och vad är det för minnen av skogen?

Jenni [00:06:19] Där har jag varit kanske mera som som ung vuxen att vara där och plocka blåbär och fått hämta granris eller julgranar och så. Och sen så är det ju som Jens säger att vi har ju varit där och planterat skog och bland annat min äldsta dotter har ju fått vara där tillsammans med morfar och planterat skogsplantor. Det är jättefint minne jag har. Tänk att i stället för att göra det som rationellt och snabbt så gick han tillsammans med henne när hon var man kan hon vara fyra, fem, sex år gammal och fick sätta ner tallplantor för hand en och en på ett område där. Så det känns ju jättefint att få ha kvar den utifrån just de minnena. Att kunna gå tillbaka och säga att det här är faktiskt skog som vi har planterat tillsammans.

Speaker [00:07:17] Sverige är unikt. Knappt hälften av all skog ägs av privata skogsägare. Totalt är de runt 330 000 privata skogsägare. Skogen är samtidigt en viktig bricka i klimatfrågan. Växtlighet suger upp växthusgasen koldioxid från luften. Kolet som finns i luften hamnar på så sätt i träden, buskarna och i marken. Skogen ska lagra in mer kol, 10 % mer, redan till år 2030, enligt ett direktiv från EU. Men hur mycket kan en enskild skogsägare göra? Hur tänker Jens, Jenni och Jessica?

Daniel Stjärna [00:08:10] Men nu är det ni som äger skogen och där finns ju ett större ansvar för liksom hela. Som en av alla skogsägare som har ett ansvar för hela skogen, både vad gäller större avverkningar och biologisk mångfald och klimatkrisen som till stor del ska avhjälpas med en växande skog som kan ta in koldioxid. Vad tänker ni om de stora frågorna? Jessika [00:08:44] Jag tycker att de är precis så, Skogen är en del av lösningen men inte definitivt inte hela lösning. Det finns ju liksom många saker som vi måste göra, men där skogen är en del av lösningen. Vi har ju inte jättemycket skog, men vi kan göra det vi vill, det vi vill och det vi kan påverka med vår skog.

Daniel Stjärna [00:09:03] Vad tycker du.

Jens [00:09:03] Alltså, det är kanske inte någonting som jag jättemycket funderar över tidigare, men jag har fått all anledning att göra det nu i samband med att vi har fått den här skogen. Nu kanske det har viss betydelse att min syster, eller en av dem i alla fall också ganska angelägen kring miljöfrågor och så vidare. Och det gör ju också att man kan. Men man får lära sig i den här processen. Vad innebär det att äga skog? Vad innebär det med biologisk mångfald? Vad kan man lära sig av det och vad får man med sig av det? Och hur ska man värdera det mot andra intressen? Det är väl en sådan sak som vi faktiskt syskon har fått anledning att diskutera också och försöka hitta ett gemensamt mål för det.

Jenni [00:09:41] Det är en viktig fråga att tänka för oss alla, men jag kanske inte var riktigt lika engagerad i detta som min syster. Men det gör ju också att det här kan vara ett sätt för mig att bidra till att motverka klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald som som jag liksom. Det blir ju också som en förmån att jag kan göra saker på ett väldigt positivt sätt, men på så vis ändå bidra till någonting bra.

Daniel Stjärna [00:10:12] Som var månadsgivare nästan.

Jenni [00:10:14] Exakt så.

Daniel Stjärna [00:10:17] Skulle vi kunna beskriva lite vad skogen består av av för delar.

Jessika [00:10:24] Det här är ju då man kan vara runt 40 hektar. Det är lite blandade, ganska mycket tallskog, något granområde. Det finns en skog som vi bruka som vi brukar gå till. Nu när vi har varit mycket i skogen de senaste åren så går vi alltid till den här skogen. Den här pelarsalen med 130 åriga tallar. Den är så vacker. Har någon bild från från när vi var ute där sist med hunden och barnen och pappa var med. Och så är det otroligt vackert. Och där precis nedanför så rinner det en bäck och där tror jag pappa brukar säga att det finns. Vadå öring? Jenni Jag tror att det var bäckforell.

Daniel Stjärna [00:11:07] Så en pelarsal av tall, kan vi beskriva det.

Jessika [00:11:12] Öppet och det är ljust och det är höga tallar, inte så mycket ris, inte så mycket granar utan väldigt öppet och ljust. Om man tänker sig att man promenerar i en sal med pelare och pelarna är då tallarna och på marken är det liksom mossbeklädda. Det är supervackert. Det är som en liten andäktig stund att vara där. Lite som att det är inte där. Det går dit och så njuter vi en stund och så går vi hem. Inte så att vi. Hänger där. Nä, det är ju som att både promenaden dit och så sedan att vistas där en stund tillsammans ger som en skön känsla.

Speaker [00:11:57] Jenny, Jens och Jessica vill bidra och tar klimat kloka beslut kring sin skog. Men hur ska det gå till? Ska de fortsätta släktens traditionella skogsbruk och avverka med jämna mellanrum när skogen har nått en ålder av ca 80 år? Skogen och människan bad tre forskare med olika perspektiv ge syskonen råd utifrån sin forskar horisont.

Bengt-Gunnar Jonsson [00:12:28] Ja, ja, Jag heter Bengt Gunnar Jonsson och är lärare och forskare vid Mittuniversitetet och har också en deltidstjänst på SLU i Umeå. Har jobbat med skog och biologisk mångfald, naturvårdsfrågor och på slutet också en del kring skogens potentiella klimatnytta. Och ja, det är ju intressant när man ärver skog som jag förstått att ni har gjort och då kommer naturligt en massa frågor kring hur man ska hantera sitt skogsinnehav. Speciellt om man kanske inte har någon egen erfarenhet i sammanhanget. Och när jag fick den här frågan så undrar jag på vad ska man ge för typ av råd? Ja, det första rådet är att man bör kanske inte ha så bråttom. Skogen är ju långsam på många sätt och vis och vi pratar om årtionden när vi pratar om skogens utveckling. Så jag tycker nog att man ska ta sig tid helt enkelt och verkligen fundera igenom vad är det för värden som vi ser med våra skogsinnehav? Vad är det vi vill åstadkomma? Är det pengar till den egna plånboken? Eller är det kanske andra värden som jag tycker är viktiga när man då får möjlighet att ta över ett skogsinnehav? Sen så kan man alltid behöva skaffa sig kunskap och det är ju då kanske i första hand en kunskap som man själv tycker är viktig. Då utifrån de mål och de värden som man har identifierat med sin skog. Och sen det sista rådet är kanske snarare information, det att det växer ju för tillfället fram en massa alternativa finansieringsmöjligheter att ta in lite pengar från sin skog. Det är inte längre och framför allt gör jag en framtidsspaning att i framtiden så kommer det finnas andra inkomst inkomstkällor än de rent traditionella i sig att avverka och sälja råvara till industrin.

Daniel Stjärna [00:14:24] Så tolkar det som att ditt huvudsakliga råd kretsar kring att inte direkt titta på sin fullvuxna skog och avverka den.

Bengt-Gunnar Jonsson [00:14:35] Nej, det skulle jag nog säga. Och det är. Det är väl två situationer där det kan bli akut och det är väl om det dock kommer något insektsangrepp eller någon storm med något sånt där som ställer till det omedelbart och då måste man naturligtvis agera på något vis. Och sen det andra som kan hända är ju att det ringer en virkesköpare och intresserad av att avverka och i det skedet så är det naturligtvis jättebra om man har hunnit fundera igenom vad man vill med skog som man inte blir tagen på. sängen då någon kommer erbjuder till synes en stor summa pengar vid ett tillfälle. Men jag tror man ska vara lite, lite förberedd, ha tänkt igenom innan då innan man hoppar på tåget.

Daniel Stjärna [00:15:12] Men om man nu blir kontaktad av en virkesköpare som vill köpa loss fint virke från ens skog, vad kan du agera för argument mot det utifrån din forskning? Att vänta och inte plocka ner skogen? Vilka är de bästa argumenten?

Bengt-Gunnar Jonsson [00:15:30] Ja, om man då inte har behov av pengarna omedelbart, naturligtvis då, så kan man ju komma ihåg att även den skog då som är avverkning mogen, den står ju där och lagrar koldioxid. Och skulle man vänta 10, 20 år och låta den växa mer så. Det kommer naturligtvis lagrat mer koldioxid så då gör man ju en sorts klimatnytta och i det skedet så får man i de allra flesta fall också en större andel av den avverkade volymen som sågverket, vilket ju naturligtvis betingar ett högre pris än det som går till pappersmassa.

Daniel Stjärna [00:16:01] Då kan man låta skogen stå hur länge som helst för att få en klimatnytta med skogen. Ju mer den växer.

Bengt-Gunnar Jonsson [00:16:12] Man kan i alla fall låta den stå avsevärt mycket längre än det som är rekommenderad slutavverkning ålder. Det är naturligtvis så att det är den absoluta tillväxten. Den går ju sakta ner när skogen blir äldre, men den står fortfarande och lagrar rätt stora mängder koldioxid under många årtionden även efter, liksom det som man normalt rekommenderar som slutavverkning ålder. Sen bygger man naturligtvis potentiellt andra naturvärden också när skogen blir äldre, så det finns en annan en sådan nytta också kopplat. Och vänta.

Daniel Stjärna [00:16:46] Vad är det för naturvärden?

Bengt-Gunnar Jonsson [00:16:48] Ja, det gör det ju många av framför allt arter i våra skogar idag som har det svårt. De arter som är beroende av riktigt gamla träd och som beroende av död ved och som är beroende av den. Miljö, det klimat som uppstår i en slutavverkad skog om de får en allt större möjlighet att fortleva i skogen. Om man om man väntar.

Daniel Stjärna [00:17:10] Skulle du rakt av säga att vi avverkar för mycket i Sverige just nu?

Bengt-Gunnar Jonsson [00:17:16] Ja, det skulle jag säga. Vi avverkade ju i princip den årliga tillväxten och det är återigen ett bekymmer för klimatfrågan. Men det gör ju också att vi har svårt att parera de behov som som den biologiska mångfalden har i skogslandskapet. Vi skulle behöva en lägre avverkningstakt föra för att hantera alla de nyttigheter som skogen faktiskt erbjuder.

Speaker [00:17:41] Skogen om människan ber tre forskare med olika perspektiv. Ger syskonen råd utifrån sin forskar horisont. Per-Anders Hansson är professor på Institutionen för energi och teknik på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Han jobbar med systemanalys och livscykelanalys. Han har jobbat både med system som har ursprung i jordbruket och som har ursprung i skogsbruket.

Per-Anders Hansson [00:18:16] Ja, alltså det är som vanligt inte så enkelt det här. Men om ni då som skogsägare vill värna om miljön så är klimatpåverkan en viktig faktor. Men andra faktorer, och kanske då framför allt biodiversitet eller biologiska mångfalden, är också en viktig del av påverkan på miljön. Och det är ju inte alltid det skogsskötsel åtgärder som är bra för klimatet även är bra utförd i sitt biodiversiteten. Men även om man tänker på klimatet så är det som vad som är bäst. Lite beroende på om man vill ha effekt på kort och lång sikt. Och när vi tittar på eller studerar klimatpåverkan av system där skogen har en viktig roll så brukar vi dela upp klimatpåverkan i fyra delar. Den första delen är beroende av det som händer i bladen och biologiska systemen i skogen och i skogsmarken, alltså upptag av kol i träd och biologisk nedbrytning och sånt. Den andra delen är utsläppen som orsakar maskiner och processer för att framställa en produkt. Skogsmaskin och pappersbruk och sånt här. Den tredje delen är beroende på kol som finns i de produkterna från skogen. Kol som finns i byggnader kommit upp i atmosfären och ställt elände. Kol i pappersmassa hålls i borta från atmosfären, men pappersbaserade produkter brukar normalt ta det korta livslängden. En expert, exempelvis byggvirke. Den fjärde delen är beroende av att våra träbaserade produkter ersätter fossila produkter som är robust gjorda eller baserade på olja och gas ofta, och den här ersättnings effekten brukar kallas substitutionseffekt. Och ska man få en bra bild av klimateffekterna så måste alla de här fyra delarna räknas ihop och studeras tillsammans. Ska man krångla till det lite mer så är ju de här effekterna inte heller konstanta över tid. Kanske framför allt substitution seffekten som lär minska framöver. Nu när det mesta i samhället redan är biobaserat. Om en 20, 30 år kan vi då hoppas?

Daniel Stjärna [00:20:31] Det lät som att det ganska direkt blev komplicerat. Men som syskonen, som äger skog. Vilken del ska man fokusera på mest?

Per-Anders Hansson [00:20:43] Tänker du att jag tänker på att man ska titta på alla, alla fyra delarna samtidigt som man kan inte välja ut en av dem utan att man måste. Man måste se vad har en åtgärd för effekt på alla fyra? Men om man tillämpar dem på tråden, på systemen eller på de skogarna som syskonen har fått ärva så på lång sikt, kanske hundra års sikt, så tror jag att man ska avverka skogarna ungefär som det är rekommenderat i dag. Eller nöj dig med något längre omloppstider. Så att man bidrar till den högsta virkesproduktion på lång sikt och då kommer man ganska nära de bästa effekterna på klimatet. Men om syskonen har en skog som är 70 år gammal bör ju absolut ingen panik och klimatsynpunkt att förnya den. Men tittar man lite kortsiktigt så blir det lite annorlunda. Om våra studier visar att den bästa klimatnyttan om man mest bryr sig om effekterna på kanske 20, 30 års sikt, de uppnås om man låter träden stå lite längre än i dag. Och om vi då tror och hoppas att mänskligheten hinner hitta på sätt att minska utsläppen av klimatgaser efter de här 30 åren, ja då blir det extra viktigt att motverka uppvärmningen i närtid. Men åter igen är det väl så att om träden är så gamla att deras tillväxt har minskat rejält, då är det inte bra långsiktigt för klimatet. Bättre att avverka och utnyttja virket till något som få som gärna får citera det ibland. Kvar att att torp blir kvar. Långlivade produkter. Det kan vara timmer i nya trähus och och sedan att nya plantor får börja växa och lagra in nytt kol på marken.

Daniel Stjärna [00:22:24] Och med det här perspektivet var vart är vi på väg i Sverige med vårt skogsbruk och vårt sätt att använda resurserna? Är det är det hållbart som vi jobbar med just nu?

Per-Anders Hansson [00:22:36] Ja, ur ett klimatperspektiv. Så skogen har bidrar ju till en stor klimatnytta. Det är ganska uppenbart. Sen om det kan göras ännu bättre. Det kan den säkert göra, men så bra. Utgångspunkten är nog att skogen i sitt nuvarande och skogen och skogsproduktionen har en ofantligt god påverkan på klimatet. Hur tänker du då? Man binder in så mycket kol i skogen. Man ersätter så pass mycket fossila råvaror att den nyttan med det här gott och väl uppväger de effekterna som trots allt sker av. Ja, de maskinerna som man måste använda för att då och då ofta är drivna av fossila drivmedel och andra resurser som man stoppar in i den här produktionen så att nyttan är mer väl positiv jämfört med de effekt andra effekter man har.

Daniel Stjärna [00:23:34] Vad tycker du? De här tre syskonen som inte är så insatta i skogsbruk och skogsforskning, vad ska man göra för att kunna fatta bra beslut.

Per-Anders Hansson [00:23:43] I deras specifika fall? Här när jag såg eller blev informerad om hur deras skog och så här såg ut så var väl intrycket att de inte kanske behöver göra så mycket avverkningar åtgärder de närmaste åren. De har ju skog som verkar nog verkar mixad så att säga och med de har en tallskog med ganska gamla träd. Men de är inte jättegamla och de verkar ju hektar en så det betyder att de växer ju fortfarande med hyfsad hastighet och de verkar hektar en stor påverkan på deras upplevelser av naturen. Man ska nog inte underskatta den delen heller som en del av det som man bör ta hänsyn till när man när man bedömer en tar enskilda beslut när det gäller vad man gör med sin skog.

Speaker [00:24:39] Skogen och människan ber tre forskare med olika perspektiv ger syskonen råd utifrån sin forskar horisont. Matthias Peichl, professor i skogslandskapet biologi och kemi vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Han har i sin forskning studerat kolbalansen i skogen i norra Sverige.

Matthias Peichl [00:25:09] Quite nice to get so much, but such a piece of forest land as understand, the forests are maximum 120 years old by now. So if there's no economic pressure at the moment, then I think, you have quite some time to think about a bit. What are your preferences with regard to the different ecosystem services that forests can provide? And, explore a bit more difference of the cultural systems for managing this forest land when it comes to the climate perspective, the climate benefit of these forests, these forests are right now growing quite well, taking up a lot of carbon, and they will continue to do so for another several decades. We have found in our research that the optimum rotation period for carbon sequestration is at about 150 years. 

Daniel Stjärna [00:26:06] Matthias säger kul och få en skog och med tanke på åldern på skogen så är det liksom ingen stress att göra några större insatser nu utan man kan snarare fundera och laborera med olika skogsskötsel, metoder och olika sätt att värna om olika ekosystemtjänster i den skogen som finns. Utifrån forskningsperspektivet så finns det också en nytta ur koldioxidbalans beräkningen, för det är först när skogen är runt 150 år som man uppnår den optimala upptaget av koldioxid. Då är skogen max 20 år gammal. Har ju många årtionden kvar innan vi behöver göra nånting för den sakens skull. Och även ur ett biodiversitet perspektiv så finns det många nyttor att tjäna på att låta skogen.

Matthias Peichl [00:27:00] My research focus is to understand how forests and other ecosystems, how they exchange greenhouse gases through the atmosphere, how they absorb CO2 during the synthesis of the release, CO2 and other greenhouse gases from the soil, from vegetation and so on. To understand if these ecosystems are then overall a sink or source for greenhouse gases. 

Daniel Stjärna [00:27:28] Kort och gott så jobbar ju Mattias med att mäta växthusgas in och uttag. Egentligen öga för naturen på olika sätt och olika skalor på den lilla skalan som kan handla om att man har i princip en behållare på marken som sipprar upp gaser och sen så kan man mäta hur förändringen mellan innanför och utanför atmosfären ser ut.

Matthias Peichl [00:27:55] We have found that, components of, typical rotation forest changes, of course, all the time as the forest develops and after harvest. These areas are large source of carbon because there are no more trees that can take up carbon. So it's only the emissions at that point. But we found that within ten years after the clear cut, the new vegetation that starts to develop is taking up so much carbon that after ten years or so at the annual scale, this landscape, all these areas are becoming annual sinks again for carbon. But of course, it then takes at least another take a decade until this emissions in the first ten years are being compensated for. 

Daniel Stjärna [00:28:41] Kompenserar det genom att mäta hur mycket koldioxid som en kollega till exempel släpper ut så fort träden är borta så har man lyckats komma fram till att efter ungefär tio år så har den nya vegetationen blivit så pass rik att den tar upp mer koldioxid än vad som släpps ut. Och den är återigen en liksom en sänka för koldioxid. Och ytterligare tio år senare så har man lyckats. Har samma skogslandskap lyckats kompensera för den förlusten, den årliga förlusten som skedde under de första tio åren.

Matthias Peichl [00:29:19] But if you then look at the entire rotation period until some 120 years, then we find that this force overall is, quite a strong carbon sink. And, we actually find quite consistent results across these different spatial scales that we are investigating. We always end up at around one tonne of carbon per hectare per year that the forest landscape takes up on average. 

Daniel Stjärna [00:29:47] Do we understand how the forest works and recovers enough to, like, make this these like big, drastic decisions that are standing right in front of us in our forest like management? 

Matthias Peichl [00:30:01] Decisions you are referring to. Switching from rotational forestry to clear cut free systems. Right. And I would say we don't really have it when it comes to the to the climate aspect, for example. We do have quite some body of literature and research now for the classic rotation forestry system, including our own research. But when it comes to this new alternative systems, then we are for sure lacking empirical information, which we now need to start collecting. And then we can compare these different systems, and make conclusions with regards to their climate impact. And as a next step in comparison to other services that these forests are supposed to provide. 

Daniel Stjärna [00:30:53] Vi kanske inte är mogna och redo för att fatta några jätte stora beslut om alternativa skogsskötsel metoder baserat på den datan vi faktiskt ännu inte har. Och med tanke på att det pågår projekt just nu för att ta reda på effekterna och möjligheterna med andra skogsskötsel system så står vi inför kanske några årtionden där vi får mer kött på benen helt enkelt.

Speaker [00:31:23] Tre syskon Jens, Jessica och Jenny. De är några av Sveriges alla privata skogsägare. Hur ska de sköta den här skogen som de har fått?

Daniel Stjärna [00:31:38] Det finns ju tre perspektiv som är baserade på ganska olika forskning. I spannet avverkar ingenting ända till det är rätt okej att avverka ganska radikalt, framför allt i norra Sverige.

Jessika [00:31:54] Så här är väl vår utgångspunkt att eftersom vi har fått skogen så har vi lyxen att inte behöva fundera på ekonomin. Det är inte så att vi inte alls vill har några pengar från skogen. Det vill vi. Men det är inte. Vi behöver liksom inte sinka det mot någon investering som har gjorts, utan vi kan. Och vi har också förutsättningar för att leva gott utan att maxa vinsten från skogen. Vi har liksom kort tid på oss nu att att bryta kurvan för att minska utsläppen.

Daniel Stjärna [00:32:29] Jennie, Vad tänker du om experternas råd och tips?

Jenni [00:32:33] Men det är precis som Jessica säger det är ju inte vi. För oss är pengarna inte viktiga just här och nu, även om det kan vara trevligt att få avkastning på på skogen här framöver. Men vi kan ju. Vi kan lugnt avvakta och liksom känna oss för. Vi behöver inte bestämma oss i dag eller nästa vecka utan vi får ta det i den takt vi känner passar oss. Vilket ju då känns helt okay utifrån de olika experternas svar helt enkelt.

Jens [00:33:14] Vi har väl pratat ganska mycket om det här och jag tycker inte alls att det enkelt med. Det är väl en tidsfaktor också att man inte har tillräckligt med tid för att sätta sig in i de här sakerna Om man har familj, arbete och andra saker som gör det svårt att fortbilda sig i det. Samtidigt så vill man ju lära sig saker också när man väl få den möjligheten. Jag tycker att det är jätte jättesvårt. Jag kan inte. Vi har diskuterat detta flera gånger och mer om vart vi är i det här och landat i vissa värden som vi tycker är viktiga.

Jenni [00:33:45] Vi behöver känna att vi är inne på samma bana så att det här inte leder till konflikter mellan oss längre fram för att vi har olika förväntningar och önskningar om vad skogsvägar rollen ska leda till för oss, både vad gäller personligt men också för miljön och klimatet.

Jens [00:34:08] Jag är med att jag vill lägga till ett perspektiv. Det är också lite intressant utifrån från att det finns forskare som kommer med lite mer mer perspektiv i det här. För jag tror också att vi kommer från åtminstone en pappa, men kanske också så som det har varit under längre tider. Traditionellt skogsbruk där det varit väldigt tydligt att mellan 80 till 100 år. Jag vet inte alls vilken ålder skogen ska vara. Så avverkar man, planterar man nytt och så utgår man från den typen av skogsbruk allmänt. Och det kan jag märka att vi när vi diskuterar här med vår far så är han ganska tydligt kvar i det gamla traditionella där det ska ge avkastning men att man också kan avverkar för att det ganska snabbt in på kommer ny skog som de ska binda osv. Ja, men bidrag till både klimat och av biologisk mångfald. Och det verkar hektar varit den här synen som har legat under ganska lång tid vilket gör att det blir ännu mer spännande för oss som kanske kommer in som helt nya skogsägare som helt plötsligt bara får tänka fritt och inte behöva fundera så jättemycket över hur det har varit utan hur det kan bli ens för mycket.

Daniel Stjärna [00:35:18] Hur mycket vi kan höra din pappas röst i bakhuvudet när du tänker på det ena eller det andra.

Jens [00:35:25] Det är ganska mycket och det är väl också det, Det får man väl säga. Det är väl lite i sig en nackdel som med just det faktum att vi har fått skogen under tiden som våra föräldrar lever gör också att vi någonstans förvaltar den fortfarande lite grann för deras skull och i deras spår på något sätt sett. Det går inte att bortse från det faktum att de lever och att vi har att någonstans ta hänsyn till det. Sen har vi ju faktiskt möjlighet att skita i det också, men det är inte för det. Men men. Han sitter där som en liten. Som en liten Benjamin syrsa.

Jessika [00:36:01] De lyssnar på det här.

Jessika [00:36:04] Ja, jag vet.

Jessika [00:36:04] För vi bestämmer oss inte just nu helt enkelt. Och det råkar sammanfalla med med en del av forskarnas råd här att avvakta.

Daniel Stjärna [00:36:15] Om vi så om vi spolar fram till en framtid där ni själva ska lämna över nycklarna till era barn om den här skogen, hur ser det ut då?

Jessika [00:36:24] Jag tänker mig att vi har sett att det är. 30 år kvar tills vi ska lämna över. Så tänker jag att vi har tänkt så länge. När vi hör om den här tiden på nåt sätt tagit de aktiva besluten, kommit till det här att vi vill göra på det här sättet och synkat de här större frågorna. För vi vet ju vad vi vill med skogen på det privata planet. Vi vill göra det tillsammans. Vi vill förvalta det för våra barn. Vi vill hektar det som ett gemensamt projekt och hålla ihop syskonen.

Daniel Stjärna [00:37:00] Står det en pelarsalen med 160 år gamla tallar?

Jessika [00:37:05] Ja. Ja, men det kan det. Det kan det fått göra.

Jens [00:37:14] Jag tror att vi kommer få anledning att fundera just över de här tillskott som står där den här väldigt gamla skogen ytterligare en sväng med Säg inte att det är omöjligt. Men någon gång tänker jag mig att den ska avverkas. Kanske lite mer.

Jessika [00:37:28] Men precis, vi är inte riktigt synkade i det här. Vi har ju inte pratat ihop oss, helt klart. Men jag tänker att en en väg är ju faktiskt att äta kakan och har den kvar. När vi har varit där i våran pelarsalen med de här 120 eller kanske till och med 140 åriga träden så står de ju ändå så pass tätt att man kan också tänka sig att man kanske kan gallra ur lite grann och både liksom avverka men också behålla känslan i den här skogen. Men så finns det många andra delar som går att avverka, som kanske inte har just den där känslan i sig. Eller så hittar vi andra delar som kan få samma, samma mäktiga känsla i.

Daniel Stjärna [00:38:14] Den där oron du kände men fick skogen. Finns den kvar?

Jenni [00:38:17] Nej, inte nu. Jag känner mig trygg med att vi kommer liksom att hitta ett sätt att den dag ägaren här som som känns bra för oss alla tre.

Daniel Stjärna [00:38:28] Även om Jessica har högtflygande planer om att rädda biologisk mångfald och Jens, klätt sig med stövlar och motorsåg i högsta hugg.

Jenni [00:38:42] Ja, absolut. De kan jag. Då kan jag liksom stå för lite markservice och se till att vi får kaffe och mat tillsammans med våra föräldrar. Och så satte jag. Jag tänker att det här ändå blir ett sätt att mötas ett par gånger per år som inte är jul eller någon annan födelsedag eller någonting liksom. Så jag tror att det här kommer att vara någonting som är bra för oss tillsammans.

Speaker [00:39:18] Du har hört skogen om människan med Daniel Stjärna En podd från SLU, Sveriges lantbruksuniversitet. Podden görs i samarbete med produktionsbolaget Filt. Producent Stina Näslund. Tekniker, Krister Orreteg. I nästa avsnitt fortsätter vi prata om skogen, hur vi människor har levt av den och med den. Hur den har brukats i hundratals år och vilken roll de spelar i framtidens samhälle.