Samarbete mellan sektorer krävs för att bekämpa antibiotikaresistens
Antibiotikaresistens är ett tydligt One Health-problem eftersom bakterier sällan är begränsade till en enda djurart eller plats. Detta innebär att resistens som utvecklas hos boskap kan spridas till människor, till exempel genom direktkontakt, via miljön eller via livsmedel av animaliskt ursprung.
Varför orsakar samma bakteriearter ibland skada och ibland inte?
Alla kroppar bär på bakterier – vissa livsviktiga, andra farliga. Varför beter sig samma art olika? Det undersöker Homayoon Davam i ett projekt om fjäderfä och E. coli.
Uppdrag: Återuppliva utdöda arter och förbättra välfärden för svenska höns i ett
Just nu forskas det kring möjligheten att återuppliva utdöda djurarter. Hur då? Jo, genom att först lyckas förvilda redan tama djur. Kan det bli ett sätt att rätta till mänskliga misstag, och föra tillbaka djur som har en positiv påverkan på vår jord? Det återstår att se.
Forskargrupper inom fjäderfä
Här hittar du forskargrupper inom fjäderfäforskning vid SLU.
Forskningsprojekt om fjäderfä
Här hittar du forskningsprojekt om fjäderfä vid SLU.
Forskningskatalog
Historik och bakgrund om hönshållning
De fåglar som vi håller för att ge oss ägg och kött härstammar från den röda djungelhönan i Sydostasien.
Vita eller bruna höns?
I stort sett alla svenska höns härstammar närmast från utländska avelsföretag och är så kallade vita eller bruna "hybrider" som lägger vita respektive bruna ägg.
Utfodring och näringsbehov
Värphöns kan utfodras på flera sätt. Det viktiga är att det dagliga behovet av olika näringsämnen tillgodoses om hönan ska kunna värpa i förhållande till sin förmåga.
Inhysningformer för höns
De inhysningsformer för höns som idag är aktuella i Sverige är höns i så kallade ekologiska system, system för frigående höns med en eller flera våningar samt inredda burar.
Kunskapsbanken
-
Stora variationer när det gäller smittskydd på fjäderfägårdar
Det finns stor variation när det gäller smittskyddet på svenska fjäderfägårdar och också utrymme för förbättringar. Det framgår av en studie av Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). -
Att kartlägga risker med fågelinfluensa ska förebygga framtida utbrott
Sedan 2020 har fågelinfluensa drabbat ett tjugotal livsmedelsproducerande fjäderfägårdar i Sverige, vilket har lett till att nära 2,4 miljoner fjäderfän har dött eller avlivats. -
Röntgen kan minska framtida bröstbensskador hos värphöns
Skador på bröstbenet, såsom frakturer och böjningar, är vanliga hos både vita och bruna värphöns, oavsett hur de hålls. Forskare vid SLU har undersökt hur effektiv röntgenundersökning är för att upptäcka bröstbensskador, och om storleken hos hönans bäckenben har samband med skadorna.