Hållbara matval
Hur ska vi äta för att både vi och planeten ska må bra? Vad innebär det att äta hållbart, och vad är en hållbar kost? Och vad är det som påverkar våra matval?
Torka och översvämningar utmanar vår matproduktion
Vad händer om sommaren blir ovanligt torr, om grundvattennivåerna är för låga eller om skördarna utmanas av regn och översvämningar? Jordbruket behöver klara att möta utmaningar med både för mycket och för lite vatten. Läs mer på vår temasida om klimatanpassning och extremväder.
Hållbar livsmedelsberedskap
Beredskap handlar om att förbereda för det oförutsedda. Genom att skapa ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbara livsmedelssystem kan vi bygga upp robusta system som även klarar påfrestningarna under kriser.
Matkultur året runt
Läs måltidforskarens Richard Tellströms krönikor kring säsongens mat. Richard är en svensk etnolog, måltidsforskare och historisk researcher inom film och TV. Han har bland annat sommarpratat i Sveriges Radio och medverkat TV-programmen Landet Brunsås och Historieätarna.
Sverige 30 år i EU
I år är det 30 år sedan Sverige gick med i EU. Vad har det betytt för svenskt lantbruk, fiske och matkultur? I en rad olika artiklar från våra forskare belyser vi olika aspekter av hur EU-medlemskapet har påverkat och omformat det svenska livsmedelssystemet.
Temasidor om hållbara livsmedelssystem
-
Hållbara matval
Hur ska vi äta för att både vi och planeten ska må bra? Vad innebär det att äta hållbart, och vad är en hållbar kost? Och vad är det som påverkar våra matval? -
Klimatanpassning och extremväder
Hur ska vi odla i ett ändrat klimat? Hur ska djurhållning fungera vid torka eller höga temperaturer? SLU:s forskare tar fram åtgärder och beredskap för extrema klimat. -
Hållbar livsmedelsberedskap
Beredskap handlar om att förbereda för det oförutsedda. Genom att skapa ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbara livsmedelssystem kan vi bygga upp robusta system som även klarar påfrestningarna under kriser. På den här temasidan samlar vi kunskap från SLU med koppling till hållbarhet och livsmedelsberedskap. -
Mjölk
SLU skapar förutsättningar och generar ny kunskap för en mer hållbar mjölkproduktion och mjölkkonsumtion. Här samlar vi krönikor, rapporter, evenemang och aktuell forskning om mjölk. -
Mat och stad
Mat och stad är ett samarbete mellan framtidsplattformarna SLU Future Food och SLU Urban Futures, och ett forum där forskningsfrågor i kopplingen mellan framtidens hållbara livsmedelssystem och hållbara städer utvecklas gemensamt. -
Hållbar sjömat
Fisk, skaldjur, musslor, alger och annan sjömat har en viktig roll att spela för matförsörjningen idag och i framtiden. Vid SLU ägnar sig forskare åt att öka kunskapen för att stödja hållbar fiskodling, levande vatten och friska fiskbestånd. -
Teknik och innovation inom livsmedelssystemet
En temasida om innovation, deeptech och ai vid SLU för forskning och utveckling för ett hållbart livsmedelssystem. -
Social hållbarhet i livsmedelssystemet
En viktig del av ett hållbart livsmedelssystem är att den som producerar maten har schyssta arbetsvillkor, upplever trygghet för sig och sin familj, och känner uppskattning för sin roll som livsmedelsproducent. -
Dricksvatten och hälsa
Vi konsumerar i genomsnitt två liter dricksvatten per dag. Men hur hälsosamt är ditt dricksvatten? SLU tar fram kunskap för beslutsfattare och vattenbransch som stödjer arbetet med säkrare dricksvatten och framtidens vattenrening. -
Interdisciplinary Academy (IDA)
Interdisciplinary Academy (IDA) är en tvärvetenskaplig satsning vid SLU som syftar till att stärka den tvärvetenskapliga kompetensen vid hela universitetet. Genom IDA får tvärvetenskapliga forskargrupper om under åtta månaders tid möjlighet att tillsammans och i en inspirerande miljö utveckla sin förmåga att arbeta tvärvetenskapligt. -
Tvärvetenskap
Komplexa utmaningar kräver en palett av lösningar och ett brett tänkande, en palett i många färger. Tvärvetenskaplig forskning är nödvändig för att lösa de stora samhällsutmaningarna. Ett av framtidsplattformarnas viktigaste mål är att utveckla tvärvetenskapliga arbetssätt genom att initiera och möjliggöra samarbete över vetenskapliga disciplingränser. -
Julens matkultur
På den här sidan har vi dukat ett smörgåsbord av god kunskap inför julen. Här finns också en adventskalender i fyra avsnitt med filmer om julmat och hållbarhet. God jul från SLU Future Food! -
Matsvinn
Matsvinn kallar vi livsmedel som slängs, trots att de hade kunnat konsumeras om de hanterats annorlunda. Cirka en tredjedel av all mat som produceras slängs, enligt FN:s organisation för livsmedel och jordbruk FAO.
Matkultur året runt
-
Semlan – en ständig innovation
På Fettisdagen, semmelätandets höjdpunkt, finns det anledning att fundera: Vad är det som hänt? Vad kan vi vänta oss till nästa års semmelsäsong? Hur och varför uppstår matinnovationer? Måltidsforskaren Richard Tellström bjuder på en historisk exposé över semlan och dess utveckling. -
Husmanskost – älskad för sin enkelhet
Ärtsoppa, köttbullar, stekt strömming eller kåldolmar? Den 26 februari infaller Husmanskostens dag som ska uppmärksamma husmanskostens plats i det svenska köket. Men vad är egentligen husmanskost? Vår måltidshistoriker Richard Tellström berättar mer i den här krönikan. -
Pumporna och Halloween
Pumporna och Halloween både lyser upp och kittlar fantasin när höstmörkret rullar in. Mathistorikern Richard Tellström kåserar här om den ursvenska traditionen att ta in nya högtider och det som har blivit mångas favorithögtid. -
Kaffe under press: En lång historia med osäker framtid
Kaffet har i över 400 år varit en självklar del av svensk vardag – som socialt kitt, arbetsmotivation och kulturmarkör. -
Matbojkotter genom historien och idag
Vilka bojkotter minns vi genom historien, och har de haft någon effekt på politiska skeenden? -
Kräftor kräva nya kunskaper
Kräfttiden är här. Även om kräftor numera får ätas året runt håller många på traditionen med kräftpremiär i augusti, för att längtan och säsongsätande gör mat så mycket godare. Läs måltidsforskaren Richard Tellströms krönika om kräftätandets historia. -
Potatis – en gammal nyhet att lära av
Potatisens dag den 26 oktober får inte särskilt stor uppmärksamhet. Det får inte själva potatisen heller. Från början var dock potatis ett främmande livsmedel som skulle introduceras för folkets bästa och idag kan vi lära av dess historia när vi planerar för framtidens mat. -
Sillen - historia, samtid, framtid och ett omistligt kulturarv
Sill är en given rätt till både jul, påsk och midsommar. När började vi äta sill och hur har tillagningen ändrats genom århundradena? Måltidsforskaren Richard Tellström bjuder på en historisk exposé över sillen! -
Påsk, primörer och hållbarhet
Påsken har blivit en vårlig mathögtid. Lite örtigt grön, primörfylld och med umgänge i familj och vänkrets, och kanske konstutflykter. Men i historien var påsken en påver tid. Så vad var och är en hållbar påsk? -
Julaftonsmåltiden – årets enda riktiga mattradition
Varför har vi skinka på julbordet? Hur gör de som kommer till Sverige utan en kulturell historia av julkorv, dopp-i-grytan och lussebullar? Varför blir julbordet en tidsresa? Om det skriver måltidsforskaren Richard Tellström. -
En mustig höstgryta med älgkött – på var mans bord?
Älgjakten inleds den 1 september i de norra delarna av Sverige, och den 8 oktober i resten av landet. Älgjakt är en tradition och ett intresse som engagerar många. Hur mycket älgkött äter vi och hur har det sett ut genom historien? -
Gåsmiddag i novembertid
Gåsen kopplas särskilt till november månad och firandet av den helige Martin (Mårten) den 10 november. På senhösten var det dags slakta ut de feta sommargässen innan de började magra av sig. Måltidshistorikern Richard Tellström berättar i den här krönikan mer om gåsätandets historia. -
Framtidens smaker i en svensk matkanon
Måltider är starka bärare av kultur. I september 2025 presenterades en svensk kulturkanon, delvis byggd på allmänhetens förslag. Bland förslagen fanns även maträtter med, men inte i slutversionen. Finns det någon plats för mat och smak i en svensk kulturkanon? -
Påskens mat förr och nu
För några hundra år sedan var påsken kärv, det var ont om mat. Nu är det istället en fest med primörer och lammstek. Hur gick det till, och är det egentligen hållbart? Läs måltidsforskaren Richard Tellströms reflektioner över påskmaten. -
En djupdykning i mjölken
Den 1 juni uppmärksammas mjölkens dag världen över. Vi svenskar har ett särskilt förhållande till detta livsmedel och måltidsforskaren Richard Tellström har gjort en djupdykning i mjölken. -
Midsommarmatens moderna traditioner
Många midsommarfirare gör sig redo att duka upp sill, färskpotatis och grillat kött. Midsommar är numera en stor festmatshelg men var det inte historiskt. Läs måltidsforskaren Richard Tellströms krönika över midsommarmaten. -
Gås och svartsoppa
Gås på matbordet har en stark historisk förankring, men skulle mycket väl kunna ha en framträdande roll på framtidens festbord. Måltidsforskaren Richard Tellström tar med oss på en historisk vandring i gåsens historia med en framtidsspaning om gåsen som klimatsmart festmat året om. -
Pepparkakan genom tiderna - från fest till vardag
Den 9 december firas pepparkakans dag. Även om den inte slagit igenom lika starkt som kanelbullens dag, är december tveklöst pepparkakans månad för svenska folket. Läs måltidsforskaren Richard Tellströms betraktelse över pepparkakan genom tiderna. -
Äpplet – en underutnyttjad pärla
Somliga år dignar träden av frukt, men även andra år står äpplena för överflödet i våra trädgårdar, grönsaksdiskar och fruktkorgar på jobbet. Läs måltidsforskaren Richard Tellströms krönika om äpplet genom Sveriges historia och forskningen om dess framtid. -
Hur kom våfflor att hänga ihop med jungfru Maria?
Dagar med särskilda maträtter finns det några stycken av. En av de äldre är Vårfrudagen den 25 mars som inte sällan högtidlighålls med våfflor. Måltidshistorikern Richard Tellström förklarar närmare för oss hur jungfru Maria och våffelätande kom att hänga ihop.