SLU en nyckelaktör för livsmedelssystemen i norr

I november 2023 genomfördes workshopen Klimat, mat och beredskap i norra Sverige, tillsammans med Länsstyrelsen Västerbotten. Slutsatsen från den dagen var att mer mat behöver kunna produceras i Norrland 2050. Norra Sverige kan och behöver få en tydligare och starkare roll i ett tåligt och framtidssäkrat livsmedelssystem anpassat till ett förändrat klimat och osäkert världsläge. För att möta utmaningarna krävs hållbar innovation och forskning för nya odlings- och produktionssystem och samverkan mellan akademi, näringsliv och offentliga aktörer.

Den 11 september 2025 bjöd SLU och Länsstyrelsen Västerbotten åter in ett antal utvalda aktörer till en strategisk workshop för att diskutera hur forskning och utveckling inom livsmedelsproduktion i norra Sverige skulle kunna växlas upp. Hur kan vi stärka konkurrenskraft, lönsamhet och produktion i linje med den nationella livsmedelsstrategin? Kan forskningsanläggningen Röbäcksdalen bli en motor för ekonomisk, ekologisk och social utveckling för Umeå, Norrland och Sverige?

Workshopen har utgjort en viktig grund för att förstå vilka behov som finns och för att sätta riktningen för fortsatt dialog kring hur SLU från forskning- och utbildningssidan kan bidra i arbetet med att stärka norra Sveriges livsmedelsproduktion. Analysen ligger till grund för det fortsatta arbetet med att bygga upp inititiativet SLU Norra Livsnoden.

Slutsatser från workshopen

Det finns ett behov samlade satsningar i regionen och en tydligare ledarroll inom de gröna näringarna. SLU har alla möjligheter att ha en nyckelroll i genomförandet av den nationella livsmedelsstrategin, både för att omsätta politiska mål till konkreta åtgärder och för att bidra till uppföljning av resultat.

Under workshopen lyftes både behov och möjligheter kring samverkan, forskning och utbildning.

• Samverkan: Kroka arm med andra universitet och organisationer – SLU behöver inte ta lead i alla frågor. Undvik dubblering. Bevara och utveckla samarbeten med norrländska försöksgårdar, gör strategiska försök utifrån lantbrukets behov som förankras/blir testade på olika platser.
• Forskning är avgörande och SLU behöver satsa på både regional, nationell och internationell forskning. Några satsningar som särskilt lyftes var resurseffektivisering, kartläggning av restströmar, utveckling av nya grödor anpassade till norrländska förhållanden och tvärvetenskapliga studier av strukturella utmaningar inom de areella näringarna. Här finns förutsättningar för SLU att bli en föregångare på förädling av grödor, test av nya grödor och för att hitta synergier med animalieproduktion, ekosystem och klimatanpassning (systemperspektiv). Samverkan med andra lärosäten, inte minst i Umeå, är också viktigt för att bygga starka forskningsmiljöer.
• Det finns behov av en lantmästarutbildning i Umeå samt fler möjligheter till livslångt lärande och kompetensutveckling inom bland annat food-tech och novel foods, akvaponi, vertikalodling, insektsproduktion och proteingrödor.
• Det är också viktigt att forskningsresultat når lantbrukare och rådgivare. Några förslag som lades fram var att etablera ett regionalt kunskapsnav som kan samla aktörer och stärka samverkan.
• Som en del av den framtida infrastrukturen lyftes Röbäcksdalen fram som en möjlig testbädd för nya lösningar inom både produktion och förädling, med potential att bli en viktig resurs för forskning, utbildning och innovation i norra Sverige.

Fältbesök på Röbäcksdalen

Under dagen fick deltagarna också se delar av Röbäcksdalens forskingsanläggning med guidade besök i både fält och djurstallar.