
Därför är urbana skogar viktiga
Stadsnära skogar bidrar med ekosystemtjänster som ren luft, svalka och rekreation. För att möta de utmaningar som följer med klimatförändringarna krävs forsknings och samarbete kring hantering av våra urbana skogsmiljöer.
Skogar har en lång historia av att tillhandahålla oss människor med bränsle, mat och timmer. Trädens dynamiska form, struktur och säsongsmässiga egenskaper bidrar till landskapets estetik och kan ge människor starka minnen och intryck. Stadsskogar tillför ytterligare dimensioner till dessa estetiska och utilitaristiska värden. De är en integrerad del av hållbar livskvalitet i urbaniserade områden eftersom de reglerar luftföroreningar, dagvattenavrinning och värmeöeffekter, och kan mildra klimatförändringarna genom att binda och lagra koldioxid. Stadsskogar erbjuder kulturella, fritidsmässiga, folkhälsomässiga och ekonomiska fördelar, och fungerar som livsmiljö för andra vilda djur i staden. Med andra ord är dessa skogar avgörande för att tillhandahålla ekosystemtjänster till stadsbefolkningen.
Vad är stadsförvaltning av skogar?
Över hälften av världens befolkning bor i stadsområden och kan dra nytta av de ekosystemtjänster som stadsförvaltade skogar tillhandahåller. Stadsförvaltade skogar är ekosystem som omfattar en rik dynamik mellan träd och människor i olika skala, från ett enskilt träd i en privat trädgård, en rad gatuträd längs en väg, en skogsdunge till ett helt avrinningsområde eller en hel region. Stadsförvaltning är konsten, vetenskapen och tekniken att förvalta träd och skogsresurser i och omkring urbana ekosystem för de fysiologiska, sociologiska, ekonomiska och estetiska fördelar som träd ger samhället. Som en socioekologisk disciplin krävs tvärvetenskaplig forskning och praktik för att integrera insatserna från markägare, stadsplanerare, landskapsarkitekter, ekologer, skogsvårdare, arborister och användare av stadsförvaltningen.
Utmaningar
Dessa urbana ekosystem står inför en rad utmaningar när det gäller markanvändning, utformning, förvaltning och fysisk miljö. De kan konkurrera om samma utrymme som exempelvis bostäder, kommersiella fastigheter, allmännyttiga anläggningar och andra kommunala infrastrukturprojekt. Dessa många krav väcker frågor som: Vilken markanvändning ska prioriteras? Hur ska urbana skogar utformas för kulturella, rekreativa, bevarande eller provisoriska ändamål? Slutligen: vilket utrymme och vilka odlingsförhållanden behöver urbana skogar för att trivas, och hur kan de integreras med den bebyggda miljön för att fungera som ett sammanhängande system? Samarbete mellan offentliga och privata aktörer, markägare och olika discipliner är nödvändigt för effektivt bevarande, förvaltning och expansion.
Aktuella teman för forskning och praktik
Relevanta forskningsfrågor för dagens stadsskogar handlar om att identifiera de fördelar de kan ge, noggrant mäta dessa fördelar, förstå om fördelarna fördelas rättvist mellan olika befolkningsgrupper och slutligen effektiv styrning och integration i stadsinfrastrukturen för att maximera fördelarna. Dessa forskningsteman utspelar sig mot bakgrund av klimatförändringarna. Stadsskogar både mildrar och påverkas av effekterna av klimatförändringarna. Ytterligare forskning behövs för att förstå dämpningskapaciteten tillsammans med klimatförändringarnas påverkan på trädslag, fördelning, artsammansättning och urbana skogsstrukturer, för att kunna fatta effektiva förvaltningsbeslut.
Inspiration
Det finns inspirerande exempel på urban skogsbruk över hela världen, som alla fungerar inom unika kulturella sammanhang och odlingsförhållanden.