Vad kan Sverige lära av dansk naturrestaurering?

Insikter från webbinariet: 

1. Politisk sammanslutning och finansiering skapar stabil grund 

Med The Agreement on a Green Denmark (Grøn Trepart från 2024) har staten, jordbrukssektorn och naturorganisationer enats om en gemensam riktning för naturrestaurering. Stora summor har avsatts för att ställa om markanvändningen, bland annat genom att 15 procent av jordbruksmarken ska omvandlas till skog och våtmark.

Omkring 60 procent av Danmarks yta är jordbruksmark och naturtillståndet är bland de sämsta i EU. Omställningen sker alltså mitt i ett intensivt produktionslandskap, där majoriteten av marken är privatägd.

Lärdom för Sverige: Ambition och mål bör backas upp av långsiktig finansiering, tydlig nationell samordning och förutsägbara spelregler för markägare.

2. Markägarens roll viktig för genomförandet

Eftersom merparten av Danmarks jordbruksmark är privatägd blir ekonomiska incitament betydelsefulla. Staten sätter ramarna, finansieringen finns på plats och genomförandet drivs nationellt. Danmark har avsatt betydande medel för ersättning och markuppköp. 

Sverige arbetar mer markägarinitierat, särskilt vid återvätning av skog, där ansökan sker via myndighet. Något motsvarande samlat system för jordbruksmark finns idag inte.

Lärdom för Sverige: Naturrestaurering är i hög grad en markanvändningsfråga. Utformningen av incitament, ersättningar och dialog med markägare är viktig när vi går från planer till verklighet.

3. Återvätning som viktig klimatåtgärd

Det är skillnad mellan att anlägga en våtmark och att återväta torvmark. Återvätning handlar om att stoppa dränering och återställa naturlig hydrologi i hela landskap. Det påverkar vattenflöden, infrastruktur och ofta flera markägare samtidigt.

Danmark har som mål att till 2030 konvertera 140 000 hektar jordbruksmark till våtmarker och ängar. Återvätning, främst på skogsmark, är även en viktig åtgärd i Sverige för att nå målet om nettonollutsläpp till år 2045. 

Dränerade torvmarker i Sverige släpper ut omkring 11 miljoner ton koldioxid årligen, vilket är i nivå med personbilstrafikens utsläpp.

Lärdom för Sverige: Återvätning är en kraftfull klimatåtgärd, men kräver helhetsperspektiv, samordning och multifunktionella lösningar. 

Läs mer om SLU-projektet Land4Climate, om återvätning och dränering av torvjord

4. Sociala värden bör integreras från början

När nästan 60 procent av Danmarks landareal är jordbruksmark blir tillgång till natur en planeringsfråga. Restaureringsprojekt behöver därför ta hänsyn till rekreation och tillgänglighet. Samtidigt är den danska finansieringen i första hand kopplad till klimat- och biodiversitetsmål. Rekreation är viktig men saknar ofta öronmärkta medel.

Lärdom för Sverige: Sverige har starkare tradition genom allemansrätten. Vi har möjlighet att från början integrera ekologiska, klimatmässiga och sociala mål – snarare än att behandla dem som separata spår.

5. Död ved viktigt i skog 

Stora nationella mål uttrycks i hektar, men biologisk mångfald behöver också studeras lokalt. SLU-forskning visar att död ved är en av de viktigaste indikatorerna för artrikedom i våra skogar. Men för att uppnå en rik biologisk mångfald behöver man förstå komplexiteten i hur död ved skapas och hur insekts- och svampsamhällen skiljer sig åt beroende på trädsort. 

Ta del av doktorsavhandlingen From dead trees to landscapes: the role of multifunctional forests in supporting deadwood-dependent biodiversity