I fiskefria områden tillåts inget fiske, och därmed skyddas arter och deras livsmiljöer. På SLU Aqua följer vi utvecklingen i Sveriges fiskefria områden och tar fram rekommendationer om hur de bäst kan utformas.
Snabba fakta/nyckepunkter
Fiskefria områden stärker fiskbestånd och ekosystem
Antalet fisk och storleken på fisk har ökat
?
Kort om projektet
Institutionen för akvatiska resuser (SLU Aqua) har följt utvecklingen av fiskbestånd och ekosystem i Sveriges fiskefria områden under många. Vår forskning syftar till att utveckla rekommendationer för hur sådana områden kan utformas för att bli ett effektivt verktyg för ekosystembaserad havsförvaltning.
I Sverige är 1 procent av kust- och havsområdena fiskefria (år 2022). I och med att EU åtar sig att införa strikt områdesskydd i 10 procent av sina havsområden står vi nu inför en unik ambitionshöjning. Ytan fiskefria områden kommer därför att behöva utökas kraftigt de kommande åren, vilket är en unik möjlighet för att stärka fiskbestånd och förbättra livsmiljöer.
Fiskefria områden som vi har undersökt i projektet
Det fiskefria området vid Storjungfrun och Kalvhararna i Gävleborgs län infördes 2011 för att skyddade de minskande bestånden av havslekande sik. Området är 147 km2, och har ett stort buffertområde på knappt 4000 km2 med fredning under sikens lektid. Det fiskefria området öppnades för fiske igen 2016, och är idag enbart fredat under lektid.
Resultat i korthet:
Beståndet av vuxen sik ökade snabbt i det fiskefria området och i lekfredningsområdet jämfört med området som var öppet för fiske. Ökningen var starkare i det fiskefria området.
Även öring ökade markant efter att det fiskefria området infördes.
Yrkesfiskets fångster av sik i Bottenhavet ökade efter att det fiskefria området och det stora lekfredningsområdet infördes.
Efter att det fiskefria området öppnades upp igen minskade fångsterna av sik och skillnaden mellan områden försvann. Det visar att de positiva effekterna av ett fiskefritt område kan försvinna snabbt om regleringen tas bort.
Läs mer
Kapitel 6 (sid 52) "No-take zone for whitefish in the Bothnian Sea" i Aqua reports 2022:20.
Lännåkersviken vid Gålö i Stockholms skärgård är ett viktigt rekryteringsområde för bland annat gös, gädda och abborre och har varit känt för sitt goda fiske. Kraftiga nedgångar i bestånden av gös och gädda gjorde att ett fiskefritt område inrättades 2010 som en akutåtgärd.
Området är 1.7 km2 och har lika stort buffertområde med fredning enbart under lektid. Det fiskefria området öppnades upp 2016 och är idag fredat enbart under lekperioden.
Resultat i korthet
Fångsterna av vuxen gös och gädda ökade med en faktor 5-11 i det fiskefria området jämfört med referensområdet under perioden när området var helt stängt för fiske. Det visar att även små fiskefria områden kan ha goda beståndseffekter för dessa rovfiskar, eftersom de har lokala populationer.
För abborre sågs inga positiva effekter av det fiskefria området, troligen beroende på hög predation från främst skarv i det fiskefria området. För gädda försvann de positiva effekterna i samband med störning från gråsäl i området.
Efter att det fiskefria området öppnades upp igen minskade fångsterna av både gös, gädda och abborre i det fiskefria området. Sannolikt kan nedgångarna förklaras med en kombination av predation från säl och skarv och påverkan från fritidsfisket i området.
Läs mer
Kapitel 7 (sid 22) "No-take zone for pikeperch, pike and perch in the Stockholm Archipelago (Gålö), Baltic Sea" i Aqua report 2022:20.
Licknevarpefjärden är en 3.7 km2 stor innerfjärd i Östergötland. Området är ett naturreservat och är samtidigt helt fiskefritt. Fiskeförbudet infördes redan 1979, då i syfte att minska störningen på häckande havsörn, och alltså inte för att skydda fisken.
Eftersom området varit i stort sett opåverkat av fiske under flera decennier ger området en unik möjlighet att studera hur ofiskade bestånd av kustfiskarter i Östersjön ser ut.
Resultaten i korthet
Betydligt fler och större gäddor och abborrar än i jämförelseområdet. Det visar att även små fiskefria områden kan ha goda beståndseffekter för dessa rovfiskar, eftersom de har lokala populationer.
Predation från rovfisken har lett till minskad förekomst av bytesfisk, framför allt karpfiskar. Det här indikerar att fiskefria områden kan motverka övergödningseffekter.
Långsammare individtillväxt hos gädda, troligen som en följd av negativa inomartsinteraktioner. Å andra sidan snabbare individtillväxt hos abborre. Orsaker till den höga tillväxten utreds vidare.
De senaste åren ses tydliga nedgångar i bestånden av abborre och gädda, troligen som en effekt av ökande predation från gråsäl och skarv.
Läs mer
Kapitel 9 (sid 138) "No-take zone for pike and perch in Licknevarpefjärden, Baltic Sea" i Aqua report 2022:20.
Gotska Sandön är en isolerad ö norr om Gotland, känd för sina goda bestånd av piggvar och skrubbskädda. I mars 2006 infördes ett 360 km2 stort fiskefritt område runt Gotska Sandön, i syfte att utvärdera effekterna av fiskeförbud på bestånd av plattfisk. Det fiskefria området överlappar delvis med ett marint naturreservat.
Resultat i korthet
Högre tätheter av både piggvar i fiskefria området jämfört med referensområdet, och ökande tätheter i området åren efter att fredningen infördes. Även högre tätheter av skrubbskädda i fiskefria området jämfört med referensområdet.
Lägre tillväxt för både piggvar och skrubbskädda i fiskefria området som en följd av täthetsberoende effekter.
Hydrodynamisk modellering visar på betydande export av plattfisklarver från det fiskefria området, vilket visar att området kan vara viktigt för plattfiskbestånden vid Gotland.
Vid det senaste provfisket, år 2021, var tätheterna av både piggvar och skrubbskädda högre i fiskefria området. Dock hade tätheterna av stora individer av framför allt piggvar minskat kraftigt i både det fiskefria området och referensområdet, medan tätheterna av unga individer är oförändrade. Det här visar på en hög dödlighet för vuxen piggvar, men orsakerna är inte klarlagda.
Läs mer
Kapitel 8 (sid 111) "No-take zone for flatfish around Gotska Sandön in the Baltic Sea" i Aqua reports 2022:20.
Sverige och Danmark inrättade 2009 ett gemensamt fiskefritt område för att skydda det hotade torskbeståndet i Kattegatt. Beslut om skyddet är speciellt genom att Sverige och Danmark i sina respektive nationella lagstiftningar beslutat om regelverket. Det fiskefria området ligger i utsjön och är 426 km2. Området har ett stort buffertområde, där visst fiske är tillåtet, på 2600 km2.
Resultat i korthet
Det fiskefria området bidrog initialt till en ökning av torskbeståndet.
Efter att fiskereglerna i kringliggande områden ändrades 2016 ökade fångsterna av torsk, och beståndet minskade till den lägsta uppmätta nivån år 2021.
Det behövs en återhämtningsplan och skärpta fiskeregler för att torskbeståndet ska ha möjlighet att återhämta sig.
Det fiskefria området har lett till ökningar i havskräfta, sandskädda och bergskädda.
Bottenfaunan i området har förändrats, vilket tyder på en återgång till en mer naturlig struktur efter att den fysiska störningen från trålning minskat samtidigt som predationen från fisk ökat.
Läs mer
Kapitel 10 (sid 162) "No-take zone and partially protected areas to rebuild cod in the Kattegat" i Aqua reports 2022:20
Vid Vinga utanför Göteborg inrättades fiskefria områden runt de konstgjorda reven vid Tanneskär och Buskär år 2003, samtidigt som ett antal konstgjorda rev anlades i områdena. Åtgärden genomfördes för att kompensera för hummerhabitat som förstördes i samband med att den närliggande farleden in till Göteborgs hamn breddades. De två fiskefria områdena har en total yta på 4.5 km2.
Resultat i korthet
Tätheten och storleken på hummer ökade över tid i det fiskefria området jämfört med referensområdet, både vid de konstgjorda reven och i naturliga habitat. Efter 10 års fredning var den potentiella äggproduktionen därför tre gånger högre än när fredningen infördes.
Rovfisken ökade de första åren efter etablering, men vid det senaste provfisket år 2015, hade denna skillnad försvunnit.
Förekomsten av mindre kräftdjur minskade snabbt efter att det fiskefria området infördes. Det här indikerar att hummern och den stora rovfisken reglerar förekomsten av dessa arter.
Sammantaget förändras hela fisk- och kräftdjurssamhället tydligt över tid jämfört med referensområdet, vilket indikerar att födoväven gått mot en mer naturlig struktur.
Läs mer
Kapitel 11 (sid 194) "No-take zone and artificial reefs for lobster and predatory fish at Vinga, Kattegat" i Aqua reports 2022:20.
Havstensfjorden, ett skyddat innerfjordsområde innanför Orust i Västra Götaland, har historiskt varit ett mycket produktivt område för fisk. Kraftigt decimerade fiskbestånd medförde att ett fiskefritt område på 13 km2 och ett buffertområde på 140 km2 inrättades år 2010 som en akutåtgärd för att skydda bestånden av torsk, piggvar och rödspätta.
Resultat i korthet
Bestånden av ung torsk ökade i både det fiskefria området och referensområdena efter fredningen. Tätheterna av vuxen torsk är fortsatt mycket låga.
Torskägg påträffas både i det fiskefria området och referensområdena, vilket indikerar att det fortfarande finns ett svagt lekbestånd i området.
För rödspotta ses inga trender efter att det fiskefria området infördes. Däremot ses en långsiktig minskning när man beaktar hela tidsserien från 2002 och framåt, både av den totala individtätheten och av stora individer.
Förekomsten av stor piggvar har minskat efter att det fiskefria området infördes.
Bestånden av torsk och plattfisk i området har varit kraftigt överfiskade i flera decennier, och en återhämtning kan därför ta lång tid.
Läs mer
Kapitel 12 (sid 221) "No-take zone for cod and flatfish in the Havstensfjord, Skagerrak" i Aqua reports 2022:20.
Hummerfredningsområdet Kåvra, där allt fiske utom handredskapsfiske är förbjudet sedan 1989, är 2.6 km2 stort och ligger utanför Brofjorden i Västra Götalands län. Fiskeförbudet infördes i forskningssyfte, för att möjliggöra studier av hummerns ekologi och effekter av fiske.
Resultat i korthet
Tätheten och storleken av hummer har ökat kontinuerligt i det fiskefria området under trettio års tid, vilket har ökat reproduktionspotentialen med 7-9 gånger.
Den vuxna hummern är mycket stationär i området. Larvspridningsstudier visar att även larverna har en begränsad spridning.
Ingen effekt av det fiskefria området kunde ses på det lokala fisksamhället.
Krabbtaska förekommer i lägre tätheter i det fiskefria området, troligen som en effekt av negativa interaktioner med hummer.
Läs mer
Kapitel 13 (sid 272) "No-take zone for lobster and wrasses at Kåvra, Skagerrak" i Aqua reports 2022:20.
Internationella erfarenheter av effekten av helt fiskefria områden har visat att de ger både mer och större fisk i de skyddade områdena och att de även kan ha en positiv effekt på fiskbestånd och fisk i omkringliggande områden. I Europa har fiskefria områden använts som förvaltningsverktyg i mycket liten utsträckning och kunskapen har därför varit mycket begränsad. Sverige har en stor del av den totala ytan av fiskefria områden i Europa.
Vi har utvärderat de fiskefria områden som funnits under längst tid och resultaten finns sammanfattade i rapporten Long-term effects of no-take zones in Swedish waters. Generellt har en tydlig återhämtning skett hos målarterna för fredningen, det vill säga fiskar och kräftdjur som är viktiga för både yrkes- och fritidsfisket. Antalet individer och storleken på fisk har ökat i de fiskefria områdena i förhållande till referensområdena där fiske har fortsatt vara tillåtet. Ökningen har dessutom gått snabbt, vilket visar att fiskefria områden är en effektiv åtgärd för att snabbt stärka försvagade bestånd.
Ekosystemeffekter
Vi har även konstaterat att det finns effekter på fisksamhällena som helhet och på bottenfauna i de fiskefria områdena, vilket visar att denna åtgärd även kan ha positiva effekter på hela ekosystemet. Stora rovfiskar är eftertraktade målarter för både yrkesfiske och sportfiske. Det är därför ofta dessa arter som uppvisar störst positiva effekter vid inrättande av fiskefria områden.
Rovfiskarna har samtidigt en viktig strukturerande roll på ekosystemen. Genom att rovfisken reglerar förekomsten av mindre arter, som krabbor och småfisk, ökar deras bytesdjur, det vill säga små kräftdjur och snäckor. Dessa minskar i sin tur förekomsten av trådalger, vilket gynnar den storvuxna och fleråriga vegetationen som trådalgerna annars konkurrerar med. På så vis lindrar rovfisken negativa effekter av övergödning i kustzonen och bidrar därmed till friskare livsmiljöer.
Sammantaget innebär det här att fiskefria områden kan vara användbara inte bara i fiskförvaltning utan även inom naturvården.
Effekter av lekfredningsområden
Lekfredningsområden är områden där fiske förbjudits under lektid och används allmänt som fiskevårdande åtgärd vid kusten. Kunskapen om effekterna av lekfredningsområden är dock mer begränsad än för helt fiskefria områden.
En omfattande studie av effekter av lekfredningsområden på abborre och gädda har gjorts inom projektet Refisk. Resultaten visar att gäddan gynnats av fredningen, men inte abborren. Man ser även vissa effekter på födoväven.
Längs både ost- och västkusten finns ett stort antal lekfredningsområden kring mynningsområdena till vattendrag där öring och lax leker. En tidigare utvärdering visar att man kan få tydliga effekter på tätheten öring och lax i vattendragen redan efter en fredningstid på i medeltal tre år.
