På institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua) bedriver vi forskning och övervakning av europeisk ål, Anguilla anguilla.
Vi är projektledare för och utförare av Sveriges datainsamlingsprogram för ål, som är en del av EU’s Data Collection Framework (DCF). Vi utför också arbete som kopplar till den svenska ålförvaltningsplanen, bland annat den treåriga beståndsuppskattningen. Utöver övervakning och datainsamling pågår ett flertal forskningsprojekt som alla har syftet att ta reda på mer om den europeiska ålen, och försöka förbättra beståndsstatusen.
Om den europeiska ålen
Europeisk ål kan bli mycket gammal. Vi vet inte exakt hur gamla de kan bli, men mist 80 år, förmodligen betydlig äldre än så. De äldsta individerna är honor, hanarna lever bara ett par år.
Ålen genomgår flera livsstadier under sitt liv. Ur äggen kläcks en platt löv-liknande larv (leptocephalus), sedan omvandlas de till glasål och därefter blir de pigmenterade ålyngel. Under sin tillväxtfas kallas ålen för gulål och har då en gul-brun färg. Sedan omvandlas de till blankål och får då en silvergrå färg. I det här stadiet slutar de att äta, får större ögon och större bröstfenor, och vandrar tillbaka till Sargassohavet, där de föddes, för att leka.
Ålen vandrar mycket långa sträckor. Äggen kläcks i Sargassohavet och ynglen förs med havsströmmarna till Europas och norra Afrikas kuster, en sträcka på uppemot 8000 km. De kan sedan vandra långa sträckor upp i älv- och sjösystem, innan de vandrar hela vägen tillbaka till Sargassohavet igen. Under sin vandring tillbaka växlar de dessutom mellan att simma på cirka 400 meters djup (nattetid) och cirka 800 meters djup (dagtid).
Vi vet väldigt lite om ål, till exempel har man inte lyckats följa en enda vuxen ål på deras vandring från Europa eller norra Afrikas kustområden tillbaka till Sargassohavet. Ingen har någonsin sett en vuxen ål i Sargassohavet. Vi vet nästan ingenting om hur deras reproduktion går till. Vi vet heller inte varför de väljer att vandra tillbaka till Sargassohavet vid en viss ålder. I Sverige väljer vissa honor att påbörja sin vandring tillbaka till Sargassohavet när de är cirka 15 år gamla, medan andra väntar tills de är 40 år, eller ännu äldre än så.
Ålen är en så kallad panmiktisk art, det betyder att all europeisk ål, i hela utbredningsområdet, tillhör en och samma population. Detta skiljer sig från exempelvis lax och öring, där respektive art består av hundratals olika populationer. Ålen är panmiktisk eftersom alla individer, oavsett var i Europa eller norra Afrika de tillbringade sin uppväxttid, reproducerar sig tillsammans i Sargassohavet och alla gener blandas.
Ta del av den senaste bedömningen av ålbeståndet i Sveriges hav, kustområden och sjöar via Fiskbarometern.
Varje år görs en internationell beståndsuppskattning för ålbeståndet i hela utbredningsområdet. Denna beståndsuppskattning görs av arbetsgruppen WGEEL. Här kan du ta del av den senaste rapporten.
Sveriges datainsamlingsprogram för ål, som är en del av EU’s Data Collection Framework (DCF), beskrivs i tre-åriga arbetsplaner (work plans). Här hittar du samtliga EU-länders arbetsplaner.
Aktuell forskning
Projektet handlar om att förbättra förvaltningen av lax och ål i Europa genom att stärka den vetenskapliga kunskapsbasen över hela livscykeln och det geografiska utbredningsområdet för dessa vandrande arter.
I detta två-åriga forskningsprojekt kommer vi att analysera variation i habitatval hos gulål i svenska vatten i nutid, innan utbyggnaden av vattenkraft tog fart i Sverige (innan 1920), samt under den av ICES (The International Council for the Exploration of the Sea) definierade förvaltningsreferensperioden 1960-1979, före den starka nedgången av ål i hela Europa tog fart, för att undersöka hur variabel habitatvalet är hos gulål samt om variationen har förändrats mellan de tre tidsperioderna. Detta kommer att analyseras genom att mäta koncentrationen av olika ämnen i ålars hörselstenar (otoliter) från det att ålen föddes till dess att den fångades och provtogs. Koncentrationen av olika ämnen återspeglar exempelvis i vilken salthalt en ål varit, och det går därmed att rekonstruera i vilken salthalt en ål befunnit sig under sitt liv.
Mycket data om ål finns i de nationella och internationella beståndsuppskattningarna för ål (se länkar under rubriken ”Hur mår ålen”). Utöver det finns även data att hämta hem här:
För att säkerställa kvaliteten på den data vi samlar in om ål inom det nationella datainsamlingsprogrammet DCF (Data Collection Framework) använder vi flera kvalitetssäkringsåtgärder. Läs mer om kvalitetssäkringen av vår datainsamling.
