Regeringsuppdrag om säl, skarv och kustfisk
Regeringen har gett SLU, Naturvårdsverket och Formas i uppdrag att ta reda på om minskad påverkan från säl och storskarv kan bidra till att fiskbestånden i svenska kustvatten återhämtar sig, och hur resultaten kan användas i framtida förvaltning.
Flera fiskbestånd i svenska vatten ligger på oroväckande låga nivåer och visar, trots olika åtgärder, inga tydliga tecken på återhämtning. Torskbestånden i både Östersjön och Västerhavet är till exempel fortsatt mycket svaga, i många skärgårdsområden minskar rovfiskar som gädda och abborre och återvandring av havsöring är svag.
De bakomliggande orsakerna är många och samverkande; bland annat fiske, klimatförändringar, övergödning och förlust av viktiga livsmiljöer. I vissa områden kan naturlig predation från säl och storskarv spela en roll i fiskarnas återhämtning. Sälarnas påverkan varierar mellan arter och områden: gråsäl i Östersjön, knubbsäl i Västerhavet och vikare i Bottenviken. Storskarven* förekommer längs hela Sveriges kust.
Gemensamt uppdrag för ny kunskap
Regeringen bedömer att de insatser som hittills genomförts, till exempel fiskeregleringar, inte räcker för att vända utvecklingen.
Därför har Naturvårdsverket, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) fått i uppdrag att ta fram ny kunskap om hur minskad påverkan från säl och skarv kan bidra till att kustfiskbestånden återhämtar sig, och att ge myndigheterna stöd i hur arbetet med säl och skarv kan samordnas med övrigt havsmiljöarbete.
- Formas sammanställer erfarenheter från tidigare experiment och studier, både svenska och internationella, och bedömer hur förändringar i säl- och skarvpopulationer påverkar fiskbestånd.
- Naturvårdsverket tar fram förslag på metoder och åtgärder som snabbt och effektivt kan minska säl- och skarvpopulationer, på ett sätt som samtidigt säkerställer att arternas gynnsamma bevarandestatus bibehålls. Naturvårdsverket har redan delredovisat sin del av uppdraget.
- SLU genomför en vetenskaplig studie som ska ge underlag för att förstå om, och i vilken grad, minskad predation från säl (knubb- och gråsäl) och storskarv kan bidra till återhämtning av fiskbestånd.
Regeringsuppdraget ska slutredovisas i sin helhet 31 mars 2028.
SLU:s del av regeringsuppdraget
SLU:s arbete leds av institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), som har lång erfarenhet av forskning om fiskbestånd och kustekosystem, i samarbete med forskare från flera delar av SLU.
Uppdraget ska ge vetenskapliga svar på hur samspelet mellan säl, skarv och fisk egentligen ser ut, och om en minskad närvaro - eller frånvaro - av säl och skarv (minskad predation) i ett område kan bidra till att fiskbestånd återhämtar sig.
Studieområden och metodik
För att få svar genomförs studier i flera olika kustområden, där förutsättningarna skiljer sig åt och där olika arter står i fokus. Studierna kombineras med storskaliga analyser av redan insamlade data från hela kusten, vilket gör att resultaten kommer att kunna tillämpas brett.
I några av de planerade studieområdena finns långa tidsserier från provfisken. Det gör det möjligt att jämföra utvecklingen före och efter att åtgärder införs, och att fortsätta följa hur fiskbestånden förändras över tid även efter att regeringsuppdraget avslutats.
De utvalda områdena är platser där predation från säl och skarv tidigare pekats ut som en möjlig orsak till förändringar i lokala fiskbestånd. I många av områdena pågår redan insatser för att minska predationen, till exempel genom jakt, skrämsel eller oljering av skarvägg.
Den jakt som ingår i studien genomförs i första hand som forskningsjakt, med tillstånd från Naturvårdsverket och etiskt godkännande från en djurförsöksetisk nämnd. Det här innebär att forskarna kan styra och rikta jakten så att resultaten kan utvärderas vetenskapligt, samtidigt som den genomförs så effektivt och skonsamt som möjligt och med minsta möjliga påverkan på andra arter. Forskningsjakten sker under direkt ledning av utsedda jaktsamordnare, och alla jägare som deltar är knutna till projektet och har relevant utbildning.
SLU:s roll är att följa vad som händer när predationen förändras. För att göra det genomförs bland annat provfisken och märkning av fisk. I vissa områden används akustiska sändare för att följa fiskarnas rörelser och studera hur deras beteende påverkas.
Läs mer om SLU:s fyra delstudier
- Nationell analys
- Bohuslän - 8+fjordar
- Grunda vikar i Stockholms och Blekinge skärgård
- Gävlebukten och Dalälven
Skarvarter i Sverige
I Sverige förekommer två skarvarter som häckande fåglar, storskarv (Phalacrocorax carbo) och toppskarv (Gulosus aristotelis). Toppskarven häckar bara på västkusten medan storskarven häckar i hela landet. Storskarven förkommer i sin tur som två underarter, atlantstorskarv (P. c. carbo) och mellanskarv (P. c. sinensis). De båda underarterna av storskarv är mycket svåra att skilja åt och behandlas därför lika när det gäller förvaltningen.
Kontakt
-
PersonMaria Ovegård, miljöanalysspecialistHavsfiskelaboratoriet, gemensamt
-
Person