Miljöövervakning vid kusten

Fiskar som tillbringar stora delar av livet i kustzonen som abborre, mört,  tånglake och läppfiskar påverkas av många faktorer: fiske, klimat, övergödning, miljögifter, födotillgång och predation och. Vilka arter som finns, hur många de är och hur de mår ger tydliga signaler om havsmiljöns tillstånd.

Tack vare att många områden har provfiskats i decennier kan vi följa långsiktiga förändringar. Resultaten visar till exempel att sedan 1970-talet har provfiskefångsterna av sötvattensarter ökat i Östersjön, medan saltvattensarter minskat.

Så används våra resultat

De data som SLU Aqua samlar in är en viktig pusselbit i arbetet för friskare hav och hållbara fiskbestånd. Informationen används bland annat för att bedöma ekologisk status i kustvatten, följa upp miljökvalitetsmål och utvärdera effekter av fiskevårdsåtgärder. Resultat presenteras också i den bedömning av fisk- och skaldjursbestånden i svenska vatten som SLU Aqua årligen publicerar på fiskbarometern.se, och som utgör ett viktigt kunskapsunderlag inom fiskeriförvaltningen

Resultaten ligger till grund för både nationell och regional förvaltning och ingår också i rapportering till internationella samarbeten och överenskommelser som ICES, HELCOM och OSPAR. Övervakningen bidrar också till forskningen om hur klimatförändringar, miljöpåverkan och mänskliga aktiviteter som fiske påverkar våra kustområden.

Nationell och regional miljöövervakning

Många provfisken utförs inom den nationella och regionala miljöövervakningen. Andra utförs i exempelvis fredningsområden eller i områden med ökad risk för miljöpåverkan. Vi provfiskar även för att följa arter av särskilt intresse; som hotade eller främmande arter. 

Nationell, integrerad kustfiskövervakning

Den integrerade kustfiskövervakningen har bedrivts i sju områden – från Fjällbacka i Västerhavet till Holmöarna i Östersjöns norra Kvark. Syftet är att upptäcka breda miljöförändringar genom att följa fiskbestånd, fiskhälsa och miljögiftskoncentrationen i fisken.

Undersökningarna omfattar standardiserade provfisken med kustöversiktsnät och ryssjor, samt analyser av tillväxt, reproduktion och hälsotillstånd hos arter som abborre och tånglake. Resultaten gör det möjligt att följa miljöpåverkan – från individnivå till förändringar i hela fisksamhället.

Programmet genomförs av SLU (fiskbestånd), Göteborgs universitet (fiskhälsa) och Naturhistoriska riksmuseet (miljögifter), och finansieras av Havs- och vattenmyndigheten. Rådata lagras i databasen KUL. Resultat publiceras bland annat som faktablad i SLU Aquas rapportserie.

På Havs-och vattenmyndighetens webbplats kan du läsa mer om delprogrammet Integrerad kustfiskövervakning som ingår i den nationella miljöövervakningens programområde Kust och hav.

Regional kustfiskövervakning

Den regionala övervakningen bedrivs i ett tjugotal områden i samarbete med länsstyrelserna. Syftet är att följa fiskbeståndens utveckling i olika kustmiljöer – från skärgårdar till fjordar och öppna kuststräckor.

Områdena är valda för att spegla både regionala variationer och långsiktiga trender. Vissa ligger i relativt opåverkade miljöer, andra i områden med påverkan från bebyggelse, industri eller fiske.

Provfiskena utförs årligen med standardiserade metoder (nät och ryssjor) och omfattar arter som abborre, gädda, skrubbskädda, torsk, ål och läppfisk. 

Övervakningen finansieras av Havs- och vattenmyndigheten i samarbete med respektive länsstyrelse. Rådata lagras i databasen KUL. Resultat publiceras bland annat som faktablad i SLU Aquas rapportserie.

Hos länstyrelserna hittar du mer information den regionala miljöövervakningens område Kust och Hav.

Kusttrålning och äggundersökningar på Västkusten

För att följa utvecklingen av det kustnära och bottenlevande fisksamhället på Västkusten genomför SLU Aqua årliga kusttrålundersökningar, från utsjöbanken Fladen i Kattegatt till Singlefjorden vid norska gränsen. 

Undersökningen sker i september på omkring 35 fasta stationer, i allt från fjordar till utsjöområden. Den ger värdefull information om artsammansättning, rekrytering och förekomst av bottenfisk – med särskilt fokus på torsk.

Trålundersökningen finansieras av Havs- och vattenmyndigheten. Rådata lagras i databasen Fiskdata2. 

Längs delar av Västkusten genomför SLU Aqua också håvning efter fiskägg i den fria vattenmassan för att följa lekaktivitet hos torsk och andra vinterlekande fiskarter i skärgårds- och fjordmiljöer.

Övervakning av siklöja i Bottenviken

Undersökningar av siklöja, som uppehåller sig i den fria vattenmassan (pelagialen) görs med akustik (ekolod). Ekoloden registrerar mängden fisk på en i förhand bestämd körsträcka. Med jämna mellanrum genomförs tråldrag för att uppskatta storlekssammansättningen. Utöver detta provtas även siklöja genom ombord- och hamnprovtagningar inom det kommersiella fisket.

Den rådata som samlas in lagras i databsen KUL.

Kustprovfisken i praktiken 

Provfisken sker oftast i augusti, när vädret är stabilt och de flesta kustfiskar har avslutat sin lek. Vissa arter som helst vistas vid kusten vid kallare vattentemperaturer övervakas senare på hösten. Riktade undersökningar, till exempel lekande fisk, sker vid andra tider på året. 

För att kunna följa förändringar över tid och jämföra olika områden använder vi alltid standardiserade metoder när vi provfiskar. Det innebär att samma typ av redskap används på samma sätt, vid samma tid på året, år efter år. Alla arter registreras – inte bara de som är av intresse för fiske. Vi noterar bland annat art, antal, storlek och eventuella yttre sjukdomstecken. Vi samlar också in fisk för åldersanalys och hälsoundersökningar.