En person i orange regnklädsel och röda handskar lyfter upp ett fisknät fyllt med abborrar och andra fiskar ur vattnet. En svart plastback står på båten för att samla fångsten. I bakgrunden syns en stenig kustlinje med träd och buskar.
Provfiske med nät utanför Forsmarks kärnkraftverk. Foto: Josefine Karlsson

Recipientkontroll

Sidan granskad:  2025-04-15

Institutionen för akvatiska resurser genomför löpande recipientkontroller utanför Sveriges kärnkraftverk och vid pappersbruket Värö Bruk. Det innebär att vi övervakar hur utsläpp och andra faktorer påverkar fisk, bottenfauna, alger och sjöfågel i ett vattensystem (recipient).

Årlig miljöövervakning vid Sveriges kärnkraftverk

Vi genomför årliga biologiska kontroller av vattenrecipienter (vattensystem) på uppdrag av Sveriges kärnkraftverk (Forsmark, Oskarshamn och Ringhals). Vi samlar också in och analyserar prover för att övervaka radioaktiva utsläpp. Vid det nedlagda Barsebäcksverket fokuserar vi enbart på att följa upp radioaktiva ämnen i miljön.

Resultat från recipientkontrollen

Undersökningarna vid kärnkraftverken har pågått i nästan 50 år och har resulterat i ett stort antal rapporter. Resultaten sammanfattar vi i årsrapporter som sedan används i kraftverkens miljörapporter till länsstyrelserna. Vart femte år gör vi en mer omfattande utvärdering.

För mer information om respektive program se informationen i de expanderbara menyerna nedan.

Vid Forsmarks kärnkraftverk övervakar vi effekterna av kärnkraftverkets varmvattenutsläpp. Fokus ligger på studier av fiskbestånden, men vi analyserar även mjuk- och hårdbottenfauna, inventerar sjöfågel och genomför temperaturmätningar.

Biotestsjön

  • Provfiske med nät
  • Provfiske med ålryssjor
  • Ålders- och tillväxtanalyser på abborre
  • Gonad- och konditionskontroll på abborre och mört
  • Sprängfiske efter fiskyngel
  • Temperaturmätningar

Kraftverket, Öregrundsgrepen och referensområdet Finbofjärden i nordvästra Åland

  • Kontroll av fiskförluster i silstationerna
  • Provfiske med nät
  • Ålders- och tillväxtanalyser på abborre
  • Gonad- och konditionskontroll på abborre och mört
  • Sprängfiske efter fiskyngel
  • Temperaturmätningar
  • Mjukbottenfauna
  • Hårdbottenfauna
  • Fågelinventeringar (referensområde Kallrigafjärden)

Övervakningen vid Forsmark består även av en radioekologisk del som Strålsäkerhetsmyndigheten ansvarar för. 

Ta del av våra rapporter

Resultaten från vår övervakning sammanfattar vi i årsrapporter som sedan används i kraftverkens miljörapporter till länsstyrelserna. Vart femte år gör vi en mer omfattande utvärdering. Årsrapporterna hittar du via SLU:s publikationsdatabas.

Om Forsmarks kärnkraftverk

Forsmarks kärnkraftverk har tre reaktorer som togs i drift mellan 1980 och 1985. För kylning av kärnkraftverkets kondensorer används cirka 140 000 liter brackvatten per sekund från närliggande havsvik i Öregrundsgrepen. Det uppvärmda kylvattnet från de två första aggregaten pumpas ut i den så kallade Biotestsjön - en cirka 90 hektar stor invallad vattenreservoar. Kylvattnet från det tredje aggregatet förs ut i en kanal på utsidan av Biotestsjön.

Vid Oskarshamns kärnkraftverk övervakar vi effekterna av kärnkraftverkets varmvattenutsläpp. Fokus ligger på studier av fiskbestånden, men vi analyserar även mjukbottenfauna och algsamhällen på hårda bottnar samt viss vattenkemisk provtagning.

Vi övervakar Hamnefjärden, som är den vik där kylvatten släpps ut, samt havsområdet en kilometer utanför viken. Övervakningen vid Oskarshamns kärnkraftverk startade redan i början av 1960-talet. Vissa undersökningsmoment har pågått oavbrutet sedan dess.

Det här gör vi i Hamnefjärden

  • Kontroll av fiskförlusterna i silstationerna
  • Provfiske med nät - biologiska länkar
  • Provfiske med ålryssjor
  • Provfiske med kustöversiktsnät på öppet vatten utanför Hamnefjärden
  • Ålders- och tillväxtanalyser på abborre och mört
  • Sprängfiske efter fiskyngel
  • Hydrografimätningar
  • Kontroll av och kondition och könsorganens status hos abborre och mört från Hamnefjärden

Det här här gör vi i ytterområdet och referensområdet Kvädöfjärden

  • Provfisken med nät - nätlänkar
  • Provfisken med nät - biologiska länkar
  • Ålders- och tillväxtanalyser på abborre
  • Sprängfiske efter fiskyngel
  • Journalföring av yrkesfiskets fångster
  • Bottenfauna
  • Bentiska algsamhällen
  • Hydrografiska observationer
  • Kontroll av och kondition och könsorganens status hos abborre och mört i referensområdet

Övervakningen vid Orskarshamn består även av en radioekologisk del som Strålsäkerhetsmyndigheten ansvarar för.

Ta del av våra rapporter

Resultaten från vår övervakning sammanfattar vi i årsrapporter som sedan används i kraftverkens miljörapporter till länsstyrelserna. Vart femte år gör vi en mer omfattande utvärdering. Årsrapporterna hittar du via SLU:s publikationsdatabas.

Om Oskarshamns kärnkraftverk

Den första reaktorn vid Oskarshamns kärnkraftverk togs i drift 1972. Ytterligare två reaktorer togs i drift 1974 och 1985. Kylvatten till reaktorerna tas in via två djupvattenintag söder om verket och släpps ut i en skyddad havsvik, Hamnefjärden. Kylvattnet värms cirka 10 °C över intagstemperaturen.

Vid det nedlagda kärnkraftverket i Barsebäck övervakar vi effekterna av kärnkraftverkets varmvattenutsläpp. Fokus ligger på studier av fiskbestånden.

Vår övervakning har genomförts varje år sedan 1977 och då genom provfisken med ryssjor under augusti månad. Från och med 2021 utför vi fisket med reviderad provfiskemetod. Fisket sker i en gradient från det område som är mest påverkat av uppvärmt kylvatten till opåverkade referensområden.

Vår övervakning genererar, förutom resultat för Barsebäcksverket, även fiskerioberoende fångstdata för bland annat torsk och ål i centrala Öresund som är värdefull för fiskeriförvaltningen. Vi har tidsserier tillbaka till 1970-talet, vilket är unikt. 

Övervakningen vid Barsebäck består även av en radioekologisk del som Strålsäkerhetsmyndigheten ansvarar för.

Ta del av våra rapporter

Resultaten från vår övervakning och fortsatta provfisken vid kraftverket i Barsebäck sammanfattar vi årligen. Rapporterna hittar du via SLU:s publikationsdatabas.

Om kärnkraftverket i Barsebäck

Kärnkraftverket i Barsebäck började tas i drift 1975 och var fullt utbyggt med två reaktorer 1977. Driften pågick fram till 1999 för den första reaktorn och upphörde helt i och med att den andra reaktorn stängdes 2005.

Vid Ringhals kärnkraftverk övervakar vi effekterna av kärnkraftverkets varmvattenutsläpp. Fokus ligger på studier av fiskbestånden men omfattar även övervakning av marina invasiva arter.

Vi genomför vår övervakning genom provfisken med ryssjor i två områden med olika påverkan från det uppvärmda kylvatten, samt i ett opåverkat referensområde.

Det här gör vi

  • Provfiske med ryssjor
  • Fiskägg – och fisklarvuppskattningar genom fiske med bongohåv i kylvattenintaget
  • Provtagning med en modifierad Isaaks-Kidd yngeltrål för dokumentation av förekomst av större fiskyngel och vuxen fisk
  • Övervakning av främmande invasiva arter i kraftverkets påverkansområde
  • Hydrografimätningar

Övervakningen vid Ringhals består även av en radioekologisk del som Strålsäkerhetsmyndigheten ansvarar för.

Ta del av våra rapporter

Resultaten från vår övervakning sammanfattar vi i årsrapporter som sedan används i kraftverkens miljörapporter till länsstyrelserna. Vart femte år gör vi en mer omfattande utvärdering. Årsrapporterna hittar du via SLU:s publikationsdatabas.

Om Ringhals kärnkraftverk

De två första reaktorerna i Ringhals togs i drift i slutet av 1974 och kraftverket var fullt utbyggt med fyra reaktorer i juni 1983.

Vid Värö bruk övervakar vi de biologiska effekterna av brukets utsläpp i vatten. Fokus ligger på studier av fiskbestånden.

Vår övervakning vid Värö bruk - det här gör vi

  • Provfisken med bottentrål inom påverkansområdet samt inom ett opåverkat referensområde. Fem lokaler i varje område trålas vid fem tillfällen, under en treveckorsperiod i september.
  • I samband med trålningen genomför vi videodokumentation för bedömning av miljötillståndet på, och i anslutning till, utsläppstuben för avloppsvatten.
  • Vi samlar upp och räknar ålyngel som vandrar upp i Viskan.

Ta del av våra rapporter

Resultaten från vår övervakning sammanfattar vi i årsrapporter till  Värö bruk. Årsrapporterna hittar du via SLU:s publikationsdatabas.

Kontakt