Miljöövervakning i sjöar

Fisk är en viktig indikator i sjöekosystemen. Arter reagerar olika på förändringar i sin livsmiljö som temperatur, syre, pH och tillgång på föda. Genom att följa fiskpopulationernas sammansättning, storlek, åldersstruktur och tillväxt får vi en bild av miljötillståndet i sjöarna och kan då upptäcka förändringar och problem i tid.

Vi på SLU Aqua övervakar också kräftor, både den inhemska flodkräftan och den invasiva signalkräftan.

Så används våra resultat

Data från våra provfisken används för att bedöma ekologisk status i sjöar, följa upp miljömål och utvärdera effekter av exempelvis kalkning och fiskevård. Resultaten ligger till grund för förvaltning av fisk- och kräftbestånd, och bidrar till beslutsunderlag för både nationella myndigheter och lokala aktörer.

Övervakningsdata används också i forskning och internationell rapportering, och ger viktig kunskap om hur klimat och miljöpåverkan förändrar sjöekosystemen över tid.

Nationell övervakning

Många av våra undersökningar i sjöar utförs inom ramen för den nationella och regionala miljöövervakningen. Andra görs i exempelvis fredningsområden, i kraftigt påverkade vatten eller för att följa arter som är hotade, främmande eller av särskilt intresse för förvaltningen.

SLU Aquas arbete i sjöar finansieras till stor del genom de miljöövervakningsprogram som samordnas av Havs- och vattenmyndigheten (HaV), och genom särskilda uppdrag från länsstyrelser, vattenvårdsförbund och andra myndigheter.

Stora sjöarna

I Sveriges största sjöar Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön samlar SLU Aqua regelbundet in data för att följa förändringar i fisk- och kräftbestånd, förstå ekosystemens utveckling och ge underlag till en hållbar förvaltning.

Undersökningarna omfattar standardiserade nätprovfisken, standardiserade hydroakustiska undersökningar med provtrålning, kräftprovfisken och provtagning i samarbete med yrkesfiskare. Datainsamlingen speglar både rovfisk och bytesfisk, och kompletteras med uppgifter från yrkes- och fritidsfisket. Tillsammans ger resultaten underlag för bedömningar av beståndens biologiska status. Resultat publiceras bland annat på Fiskbarometern.se.

Sjöarnas olika förutsättningar speglas i artförekomst, artsammansättning och ekologi:

• Vänern är Sveriges största sjö med stora djupområden och ett omfattande tillrinningsområde. Den vanligaste arten är nors, men här förekommer även gös, siklöja, lax och insjööring. Gös och siklöja har stor betydelse för yrkesfisket, medan öring, lax och gädda är viktiga för fritidsfisket.
  
  
• Vättern är djup och klar, med kalla vattenmassor som hyser nors, siklöja, röding, sik, öring och signalkräfta. Fritidsfisket är främst inriktat på laxartade fiskar, medan signalkräftan dominerar det kommersiella fisket.
  
  
• Mälaren består av flera skilda bassänger med varierande djup och näringsstatus. Vanliga arter är nors, gös, abborre, mört och björkna. Gös är den ekonomiskt viktigaste arten för yrkesfisket, och tillsammans med gädda och abborre viktig också för fritidsfisket.
  
  
• Hjälmaren är grund och näringsrik, med hög produktion av fisk. Här dominerar arter som gös, abborre, braxen och nors. Gös och signalkräfta är de viktigaste arterna för både kommersiellt fiske och fritidsfiske.
  
  
• Storsjön är djup och klar, med ett varierat fisksamhälle. Här finns bland annat röding, öring, sik och abborre. Röding och sik är särskilt viktiga för det kommersiella fisket, medan öring och abborre lockar många fritidsfiskare.

Insamling och analys genomförs av SLU Aqua i nära samverkan med länsstyrelser, vattenvårdsförbund och andra regionala aktörer. Delar av datainsamlingen ingår i den nationella miljöövervakningens delprogram – Stora sjöarna, inom Havs- och Vattenmyndighetens programområde Sötvatten. 

Trend- och referenssjöar 

Omfattar långsiktigt återkommande provfisken i relativt opåverkade mindre sjöar över hela landet. Programmet spårar långsiktiga trender i miljötillståndet. Läs mer om delprogrammet Trendsjöar som ingår i Havs- och vattenmyndighetens programområde Sötvatten inom den nationella miljöövervakningen. 

Integrerad kalkningseffektuppföljning (IKEU)

Programmet följer upp effekter av försurning och kalkning i sjöar, där SLU Aqua ansvarar för provfisken och provtagning av fisk. Mer information om Integrerad kalkningseffektuppföljning (IKEU) 

Datavärdskap

SLU Aqua är datavärd på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten och rådata från nätprovfisken i sjöarna lagras och tillgängliggörs i databasen för provfiske i sjöar – NORS. 

Data om kräftor (bland annat provfisken och pestförklarade vatten) lagras i kräftdatabasen.  

Sjöprovfisken i praktiken

För att kunna följa förändringar över tid och jämföra olika områden använder vi alltid standardiserade metoder när vi provfiskar. Provfiske med nät som fångar fisk av olika storlekar på olika djup är den vanligaste metoden. Fiskarna artbestäms, vägs och mäts – ibland analyseras även ålder, kön och förekomst av sjukdomar.

Hydroakustiska metoder (ekolod och trålning) används i de stora sjöarna för att beräkna mängd och storleksfördelning av fisk i den fria vattenmassan, till exempel siklöja och nors.

Kräftprovfisken genomförs med agnade burar.