Börja här

Det är viktigt att fundera på gårdens förutsättningar och värdera olika planeringsalternativ. För att göra detta måste du kunna värdera hur bra de olika alternativen är i relation till de funktionskrav man har. Det är lätt att komma på många krav och önskemål, men för att göra en bra jämförelse måste du rangordna kraven och koncentrera dig på de viktigaste. Börja därför med att tänka efter vad som egentligen är viktigast för dig. Är det t.ex.:

 - att skapa en bättre och trivsammare arbetsmiljö
 - att förbättra djurens miljö samt minska arbetsbehovet
 - att ändra från konventionell till ekologisk produktion
 - att utvecklas i jobbet genom nya och intressantare arbetsuppgifter
 - att bygga en anläggning där du kan visa upp dina nyskapande idéer
 - att utveckla och optimera företaget inom gårdens förutsättningar
 - att skapa förutsättningar för generationsbyte
 - att se hur företaget växer och blir starkare
 - att förbättra din ekonomi?

Drivkrafterna är olika för olika människor så om du bygger åt dig själv måste du utgå från dina egna prioriteringar.

En annan viktigt fråga är hur stora risker är du beredd att ta. Hur går det om marknadsförutsättningarna eller samhällsekonomin förändras? Vad händer om du blir sjuk eller råkar ut för en arbetsskada? Har du några resurser i reserv och finns det en plan B?

Det är många faktorer som man måste ta hänsyn till vid planering av byggnader för köttproduktion. Idag är det så höga kostnader för att bygga att man inte har råd att begå misstag. Det är därför viktigt att lägga tid och pengar i planeringsprocessen så att ev. misstag upptäcks i planerings- och inte i byggskedet eller än värre - då produktionen är igång. I samband med att man skall förändra eller utöka produktionen uppstår många frågeställningar.

Det är många saker som måste utredas, värderas och vägas samman till en så bra lösning som möjligt när produktionen skall förändras. Innebär förändringen att man skall bygga nytt måste man se till att planeringsprocessen görs i en logisk ordning. Det är viktigt att tänka på de förändringar som skall göras nu, men även på de som skall göras inom en 5-10 årsperiod. Flexibilitet är ett nyckelbegrepp.

Börja med att gå igenom vilka förutsättningar och möjligheter gården/företaget har.

RITNING 1.2 Frågeställningar som måste lösas i samband med förändring av prod.

Följande frågeställningar bör utredas och analyseras:

1. Marken:
    - Hur mycket mark finns?
    - Tillräcklig spridningsareal (egen, kontrakterad)?
    - Tillräcklig areal för odling av foder och halm?
    - Är det möjligt att köpa till och/eller arrendera mer mark (nu, på sikt)?
   
   
2. Gårdens placering i förhållande till omvärlden. Finns det:
    - Andra besättningar eller andra smittorisker (vägar med djurtransporter) inom en 500 meters radie eller en 1000
      meter radie?
    - Annan bebyggelse inom en 500 meters radie (som kan störas av lukt, buller, ökad trafik)?
    - Risk för att topografi och markförhållanden påverkar möjligheterna för en förändring av produktionen (höjdskill-
      nader, grundläggningsförhållande, naturliga hinder, fastighetsgränser, vägar, servitut, kommunala planer, m.m.)?
    - Risk för att man måste ta hänsyn till säkerhetsaspekter (som risk för intrång, skadegörelse, stöld)?
3. Gården idag:
    - Värdera befintliga byggnaders standard och bedöm den tekniska beskaffenheten.
    - Markera på en situationsplan vilka byggnader, gödselbehållare, silor, träd, vägar som skall behållas och vilka som
      skall tas bort.
    - Markera möjliga områden för expansion nu, om 5 år och om 10 år.
    - Markera möjliga områden för vägar och transporter till gården och inom gården så att gårdens egna fordon för
      interna transporter inte korsar transportvägar som trafikeras av externa fordon.
    - Fundera på om nya byggnader ska läggas på ny ”gårdsenhet”.
   
   
4. Arbetskraft idag och framöver:
    - Egen insats, kunskaper och intresse.
    - Familjens insats, kunskaper och intresse.
    - Gårdens arbetskrafts kunskaper och intresse.
    - Möjligheten att anställa kunnig personal nu om 5 år, om 10 år.
5. Mekanisering; gör en beskrivning av hanteringskedjor för:
    - Foder (lagring-foderberedning-till djur).
    - Gödsel (från djur-till lagring-till fält).
    - Vatten (kontrollera att det finns tillräckligt med vatten av bra kvalitet från egen brunn eller kommunalt).
    - Halm eller annat strömedel (tillgång, hantering från fält till stall, lagring, kvalité).
    - Djur (hantering av djur mellan stall, bete och till utlastning).
   
   
6. Annat som kan påverka:
    - Marknaden (val av slakteri, foderleverantör).
    - Service (av teknisk utrustning, semin, veterinär).
    - Tillgång och lagringssäkerhet av foder och halm.
    - Topografi (undvik fyllnad och schaktning, anpassa byggnaden till landskap och terräng).
    - Elförsörjning
7. Lagstiftning: Uppfylls kraven från lagar, förordningar och föreskrifter (se "Lagar, förordningar mm").
   
   
8. Kapital och finansiering:
    - Eget kapital.
    - Möjlighet till lån (säkerheter, räntenivåer).
    - Kalkyler och riskbedömning.

För att fortsätta i planeringsprocessen måste en del val göras, bestäm:

1. Besättningsstorlek (nu och framöver).
2. Inriktning (specialiserad dvs. produktion av ungnöt eller självrekryterande dvs. produktion av kalv samt om det kommer att förändras framöver).
3. Produktionsmodell (beroende på kön, fodertillgång, kalvningssäsong, marknad).
4. Gruppstorlek
5. Avkastningsnivå (tillväxthastigheter, foderutbyte).
6. Inhysningssystem (se exempel under "Stallsystem"):
7. Bestäm platsbehov och inredning (se "Plats- och utrymmesbehov").
8. Välj systemalternativ för olika hanteringskedjor.
9. Beräkna lagringsutrymmen för foder, strömedel och gödsel (se "Plats- och utrymmesbehov" och "Ströhantering".
10. Planera stallet (se exempel under fliken Planlösningar).
11. Planera för arbetsmiljön. Arbetsmiljön (som gångsträckor, gångyta, temperaturväxlingar, säkerhet, ljus, gasnivåer, damm, etc.) påverkar trivseln och kvalitén. Så god arbetsmiljö som möjligt är ett krav för egen och anställdas hälsa samt trivsel.
12. Planera för arbetseffektivitet. Arbetsgången domineras av moment som ”ställtider”, transporter och renhållning. Den verkliga tiden för ”djuromsorg” är liten i förhållande till alla andra moment. Planeringen av byggnaden är avgörande liksom graden av mekanisering samt kvalitén på inredning och utrustning.
13. Planera för djurmiljön. Djurens krav på närmiljön är avgörande för produktivitet och möjlig intensitet. Höga avkastningsnivåer kan inte provoceras fram utan kräver en miljö i harmoni med djuren.
14. Det är viktigt att ta hänsyn till den yttre planeringen av en anläggning samt dess utseende och inplacering i landskapet (se "Gårdsplanering").

© Institutionen för biosystem och teknologi  [BT], SLU

Vid planering av en anläggning för köttproduktion finns det en hel del bestämmelser att ta hänsyn till. De viktigaste listas nedan:

Djurskyddslag, djurskyddsförordning, djurskyddsföreskrifter och allmänna råd

Djurskyddslagen (1988:534) innehåller bestämmelser om hur djur ska hållas och skötas. Dessa bestämmelser kompletteras genom Djurskyddsförordningen (1988:539) samt Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om djurhållning inom lantbruket m.m. L104 (SJVFS 2019:18). I Djurskyddsförordningen finns också bestämmelser om förprövning. Förprövning är en form av ”bygglov”, dvs. att ett stall inte får uppföras, byggas till eller byggas om utan att på förhand ha prövats ur djurskyddssynpunkt och godkänts av länsstyrelsen. Dessutom skall Länsstyrelsen besiktiga byggnaden innan den tas i bruk.

Miljöbalk samt tillhörande förordningar och föreskrifter

Miljöbalken(1998:808) samlar svensk miljölagstiftning, och innehåller bl.a. de allmänna hänsynsreglerna samt regler för tillståndsgivning och miljökonsekvensbeskrivning. Kopplade till Miljöbalken finns flera för jordbruket viktiga förordningar. I Miljöprövningsförordningen (2013:251) föreskrivs vissa verksamheter och anläggningar inom jordbruket som är anmälnings- eller tillståndspliktiga. Anläggning med stadigvarande djurhållning av nötkreatur med mer än 400 djurenheter kräver tillstånd av länsstyrelsen. Finns det färre än 400 djurenheter men fler än 100 djurenheter skall det anmälas till kommunen. I Förordning (1998:915)  om miljöhänsyn i jordbruket finns regler vad avser minsta lagringskapacitet. I föreskrifter om ändring i statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVS 2013:40) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring finns regler för hur gödsel skall lagras och försiktighetsmått vid spridning av gödsel.

Arbetsmiljölag samt tillhörande föreskrifter

Arbetsmiljölagens (1977:1160) ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Den omfattar allt arbete som utförs inom jordbruket, dvs. även av anställd familjemedlem och t ex anställd avbytare samt ensamföretagare i aktiebolag. Dessutom finns Arbetsmiljöverkets föreskrifter "Arbete med djur" (2008:17).

Plan- och bygglag samt tillhörande föreskrifter

Plan- och bygglagen (2010:900) är den lag som reglerar byggandet i Sverige. Lagen innehåller bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Generellt gäller att jordbrukets ekonomibyggnader är undantagna bygglov och krav på bygganmälan inom områden som inte omfattas av detaljplan men måste uppfylla andra krav i PBL. Boverkets byggregler (BFS 2011:6) innehåller föreskrifter och allmänna råd till plan- och bygglagen.

Väglag

I väglagen (1971:948) regleras bl.a. gällande allmän väg att man inte utan länsstyrelsens tillstånd får uppföra en byggnad, göra tillbyggnader eller utföra andra anläggningar inom 12 m från vägområdet.

Ellag och elinstallatörsförordning samt tillämpliga föreskrifter

Föreskrifter om elektriska anläggningar finns i Elsäkerhetslagen (2016:732). För de flesta elinstallationsarbeten såsom utförande, ändring eller reparation av elektrisk starkströmsanläggning krävs installatörsbehörighet enligt Elinstallatörsförordningen (1990:806). Elsäkerhetsverket utfärdar föreskrifter och allmänna råd om hur elektriska starkströmsanläggningar ska vara utförda (ELSÄK-FS 2008:1) m.fl.

Lantbrukets Brandskyddskommitté

Lantbrukets Brandskyddskommitté (LBK) är ett samarbetsorgan för lantbruket, myndigheter, institutioner och försäkringsbolag med målsättning att genom skadeförebyggande verksamhet minska brandskadorna i lantbruket. Förutom byggnadstekniska rekommendationer utarbetar LBK rekommendationer för brandfarlig utrustning och hantering samt för säkerhetsutrustning i lantbruket. LBK:s rekommendationer ligger till grund för enhetliga brandförsäkrings- och brandförsvarsbestämmelser. De utgör också en branschpraxis och anges som ett allmäntråd i SJVs föreskrifter och allmänna råd om djurhållning inom lantbruket m. m. då det gäller nybyggnad eller större om- och tillbyggnad av stall samt bör därför betraktas som vägledande vid brandsyn, besiktning, rådgivning och projektering. Rekommendationerna finns samlade i en LBK-pärm utgiven av Svenska Brandförsvarsföreningen.

© Institutionen för biosystem och teknologi  [BT], SLU  

Lantbrukets byggprocess kan indelas i olika skeden där varje skede i regel leder till att ett beslut fattas. Byggprocessen omfattar i stort sett de aktiviteter som hör samman med företagsidé, kunskapsuppbyggnad, skissning, planering, förprojektering, färdigprojektering, upphandling, byggande och förvaltning. Att på egen hand utan sakkunnig hjälp hålla i hela byggprocessen, dvs. göra projektering, upphandling och samordna bygget, samt dessutom sköta den befintliga driften torde vara få lantbrukare förunnat utan dyrköpta misstag. Värdet av en välplanerad och rätt anpassad byggprocess kan därför inte nog betonas.

Planering är A och O

En byggnadsinvestering är en viktig del i hur företaget skall utvecklas och vilken roll ägaren eller ägarna skall ha. Vid en kraftig utökning av animalieproduktionen kommer stora förändringar att ske i hur ledningen av företaget skall skötas. Ibland gäller det en förändring från egenföretagare till att bli företagsledare och fördela arbete och ansvar på fler personer. Hur skall personal rekryteras och fås att trivas? Hur skall finansieringen lösas? Hur skall rekryteringen av nya djur ske? Diskussioner kring dessa frågor måste komma in tidigt i planeringen. Viktigt är att skaffa sig kunskaper om ny teknik och driftsformer för att kunna ställa de rätta frågorna till rådgivare och konsulter.

Tidigt i planeringsstadiet bör utredningar göras som utmynnar i olika investerings­alternativ. Man bör då tänka på företaget som helhet i ett minst 5-årigt perspektiv vad gäller finansiering, driftsekonomi, lönsamhetsutveckling och marknad. En större investering i en byggnad kan begränsa företagets möjligheter att satsa på alternativa utvecklingsprojekt under en längre tid. Man skall också beakta begränsningar i markresurser, gårdens produktionsförutsättningar, byggplatsens lämplighet samt gällande lagar, förordningar och föreskrifter.

De första besluten som tas bör gälla produktionsform, besättningsstorlek och val av foderstrategi. Därefter val av inhysningssystem, mekanisering av hanteringslinjer och byggnadstyp. Dessa val måste göras med hänsyn till varandra för att få ett väl fungerande system. Med utgångspunkt från de funktionella och tekniska krav som ställs på den planerade anläggningen kan man beräkna de ytor och volymer olika utrymmen bör ha. Dessa sammanställs i en programhandling och är utgångspunkt för olika planlösningsalternativ som tas fram i förprojekteringen. Alternativen värderas från olika synpunkter, inklusive beräknad kostnad. Det alternativ väljs som bäst tillgodoser de i programhandlingen ställda kraven. Det valda förslaget bearbetas och preciseras med ritningar och en teknisk beskrivning.

I huvudhandlingarna ska byggnadens huvudsakliga utformning och utförande vara fastlaga. Dessa ligger sedan till grund för den förprövning enligt djurskyddslagen med tillhörande förordning och föreskrifter som sker vid lantbruksenheten på länsstyrelsen. Även om lantbrukets ekonomibyggnader i regel får uppföras utan bygglov finns bestämmelser som måste beaktas och byggherren ansvarar för att byggnadens konstruktion uppfyller kraven i Plan- och bygglagen. Mer information finns även i Boverkets byggregler, BBR, och Boverkets konstruktionsregler, EKS. Miljöbalken med tillhörande förordningar och föreskrifter innehåller en rad krav som skall uppfyllas vid djurhållning och hantering av stallgödsel. Dessa krav ökar med ökande omfattning på djurhållning en på gården. Rekommendationer om brandskydd i lantbruket ges ut av lantbrukets brandskyddskommitté. I arbetsmiljölagstiftningen finns krav som skall uppfyllas av egenföretagare med ytterligare krav då det finns anställd arbetskraft. Ytterligare lagbestämmelser och myndighetskrav kan behöva beaktas beroende på placering och utformning av anläggningen.

Då anläggningen är förprövad, andra myndighetsutlåtanden har inhämtats och investeringsbeslutet har fattats så kan själva byggandet förberedas genom färdigprojektering av byggnaden, dvs. i detalj och slutligt bestämma byggnadens utformning, konstruktioner och installationer. Fördigprojekteringen resulterar i bygghandlingar i form av detaljerade arbetsritningar och arbetsbeskrivningar som kan användas på byggarbetsplatsen.

Hur skall bygget genomföras?

Ett bygge kan genomföras som entreprenad eller i egen regi. Vilken organisationsform man ska välja beror på ett flertal faktorer såsom:
 - Arbetskraftssituationen på gården Investeringens storlek
 - Lantbrukarens byggnadskunnande och tillgängliga tid
 - Vilka byggnadsföretag som finns på orten
 - Finansieringsmöjligheterna

Vid egen regi bygge svarar lantbrukaren för både projektering, upphandling och samordning av bygget samt utför en del av arbetet själv. (Att bygga i egen regi innebär att lantbrukaren (byggherren) har egna resurser att genomföra byggproduktionen)

Vid entreprenadbygge sluter lantbrukaren avtal med en entreprenör (byggföretag etc.) som åtar sig hela eller delar av bygget.

Vid stora nybyggnadsobjekt är det lämpligast att välja någon form av entreprenad. I huvudsak har man då följande att välja mellan:

 - Totalentreprenad
 - Generalentreprenad
 - Delad entreprenad

Totalentreprenad innebär att lantbrukaren sluter avtal med endast en entreprenör – totalentreprenören – och låter denne ta ansvaret för såväl färdigprojektering som upphandling och byggande. Vid renodlad totalentreprenad preciserar byggherren de funktions-, standard- och andra krav samt önskemål om utseende och övriga egenskaper som skall uppfyllas av den färdiga byggnaden i ett ramprogram. Vid anbudsgivning måste varje entreprenör utforma ett förslag som gör det möjligt för byggherren att bedöma vilken entreprenör som bäst uppfyller ställda krav och önskemål.

Vid generalentreprenad svarar lantbrukaren oftast med hjälp av konsult för färdigprojekteringen. Vid upphandlingen finns därför alla detaljerade tekniska lösningar presenterade i form av bygghandlingar och entreprenören svarar för utförandet i enlighet med handlingarna. Alternativt svarar generalentreprenören för färdigprojekteringen. Lantbrukaren handlar upp generalentreprenören som i sin tur anlitar underentreprenörer för olika specialarbeten och svarar för samordningen av underentreprenörerna. Alternativt kan lantbrukaren handla upp alla entreprenörer där en av dem (vanligen byggentreprenören) går in som generalentreprenör och övertar avtalen med övriga entreprenörer s.k. samordnad generalentreprenad.

Det förekommer även att olika delar i bygget upphandlas med funktionsansvar respektive utförandeansvar så att bästa expertis – byggherren och dennes konsulter eller entreprenören och dennes medhjälpare – för i uppdrag att detaljutforma de olika byggnadsdelarna.

Vid delad entreprenad skriver lantbrukaren avtal med de olika entreprenörerna och svarar själv för samordningen mellan dem. Även den delade entreprenaden är en utförandeentreprenad, dvs. sidoentreprenörerna skall utföra arbetena helt enligt de bygghandlingar som byggherren presenterar i sin anbudsförfrågan. Vilken entreprenadform man ska välja beror på flera omständigheter men oftast är det ur tidssynpunkt fördelaktigast att välja total- eller generalentreprenad eftersom då allt ansvar för utförda arbeten finns samlat hos en entreprenör.

God upphandling spar pengar

En väsentlig del av byggprocessen utgör upphandlingen där inköp sker av antingen en entreprenad eller byggmaterial, inredning och utrustning. Då en stor del av den totala produktionskostnaden påverkas av hur upphandlingen sköts är det viktigt att tillräcklig tid avsätts för detta arbete. Upphandlingen sker ofta parallellt med att huvudhandlingar och bygghandlingar upprättas. En bra upphandling bör bestå av i huvudsak av följande delar: anbudsinfordran, anbudsgranskning, anbudskomplettering, anbudsvärdering, anbudsprövning och beställning. Det är mycket viktigt att förfrågningsunderlaget är fylligt, korrekt, tydligt och kalkylerbart för att få in priser som är jämförbara och som kan resultera i entreprenadkontrakt till fast pris.

I Bygghandlingar 90 ges rekommendationer hur information om projektet bör fördelas mellan ritningar (sådant som behöver illustreras grafiskt) och beskrivningar (krav på kvalité och utförande) samt hur olika typer av ritningar skall utformas för att informationen i dem skall bli entydig.

AMA (Allmänna material och arbetsbeskrivningar) är branschgemensamma byggbeskrivningar som används för att minska risken för otydlighet och missförstånd i de tekniska beskrivningarna av en planerad byggnad. I AMA ingår även AF (Administrativa föreskrifter) som underlättar arbetet att upprätta avtalsföreskrifter om ansvar för administration, hjälpmedel och arbeten i anslutning till själva entreprenaden.

Upphandlingen ska helst resultera i ett eller flera köpeavtal eller kontrakt där parternas åtaganden noggrant regleras. Standardiserade kontraktformulär med tillhörande allmänna bestämmelser, dvs. ”spelregler” för entreprenader med utförandeansvar (AB04) och funktionsansvar (ABT06) har utarbetats av parterna i byggbranschen.

Byggskedet

Under byggskedet är många olika hantverkare igång med olika arbetsuppgifter. Det krävs därför god ledning, samordning och kontroll för att tid och kostnader skall kunna hållas. Lantbrukaren har i den situationen nytta av en byggledare som sköter kontakterna med entreprenörer och leverantörer och som kontrollerar utförda arbeten. I de fall bygget sker på entreprenad bör formen för kontroll anges i kontraktet. Regelbundna byggmöten som protokollförs underlättar också samordningen på byggplatsen. Byggmötesprotokollen blir del av överenskommelsen/kontraktet mellan byggherre och entreprenör, dvs. ändrings-, tilläggs- och utgående arbeten som beslutas vid byggmötet blir del av kontraktet.

Om byggnaden uppförts på entreprenad skall slutbesiktning ske då byggnaden är färdigställd. Besiktningsförrättaren bör vara en person med stor erfarenhet av sådana objekt som besiktningen avser. Fel och brister antecknas i protokoll och skall sedan åtgärdas av entreprenören. Slutbesiktningen är den tidpunkt då det avgörs om entreprenören har fullgjort sitt åtagande enligt beställningen och vid godkänd slutbesiktning övergår ansvaret (inkl. ansvaret att försäkra byggnaderna) för anläggningen från entreprenör till beställare/byggherre.

Efter slutbesiktningen påbörjas inkörningen av driften som utgör det sista skedet i byggprocessen, dvs. förvaltningsskedet. Inkörningsproblem uppträder ofta i denna fas. Det gäller därför att snabbt finna bra rutiner för de olika funktionerna i den nya anläggningen och se till att skötsel- och driftsinstruktioner följs.

Vid godkänd slutbesiktning börjar garantitiderna löpa. Garantitidens längd beror av om entreprenören har utförande eller funktionsansvar för entreprenaden. Före garantitidens utgång bör man kalla till garantibesiktning reglera ansvaret för fel som uppträtt under garantitiden.

© Institutionen för biosystem och teknologi  [BT], SLU    

Innan du börjar med planlösningen är det bra att göra ett ”rumsprogram”. Det är en sammanställning av de utrymmen och volymer som behövs i anläggningen. Här följer en lista med exempel på utrymmen som kan förekomma.

Djurutrymmen
 - Antal platser för dikor
 - Antal platser för rekryteringsdjur
 - Antal platser för tjurar
 - Antal kalvningsplatser/boxar
 - Antal platser för kalvar i kalvgömma
 - Antal platser för köttdjur uppdelat i kategorier efter ålder och vikt
 - Antal platser i mottagningsstall
 - Antal sjuk- och behandlingsplatser/boxar

Utrymme för utfodring, foder och strö
 - Antal och bredd för utfodringsplatser för olika djurkategorier
 - Antal vattenkoppar och vattenkar för olika djurkategorier
 - Utrymme för hantering av foder (t.ex. buffertlager eller foderblandare)
 - Utrymme för fodervagnar Lagringsutrymme för ensilage (vikt/volym)
 - Lagringsutrymme för hö (vikt/volym)
 - Lagringsutrymme för kraftfoder uppdelat efter foderslag (vikt/volym/påfyllningsintervall)
 - Utrymme för strö uppdelat efter typ av strö (vikt/volym/påfyllningsintervall)

Utrymme för gödselhantering
 - Lagringsutrymme för flytgödsel (volym)
 - Lagringsutrymme för fastgödsel (volym/area)
 - Lagringsutrymme för urin/spillvatten (volym/area)

Serviceutrymmen
 - Kontor (area)
 - Maskin/Elrum (area och minimimått på bredd och längd)
 - Omklädningsutrymme (antal platser för män/kvinnor för rena kläder och smutsiga kläder)
 - Duschplatser (män/kvinnor)
 - Toalett
 - Plats för tvättmaskin
 - Plats för förbrukningsmaterial, mediciner mm
 - Arbetsutrymme för semin och veterinär
 - Hygiensluss för smittskydd
 - Matplats (area)